För att precisera hållbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hållbar utveckling. För att uppnå hållbar utveckling krävs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benämns som ett socialt ansvarstagande. Den framväxt som skett gällande frågan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. Här har frågan gällande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, där varor och tjänster köps in från länder där principer och lagar gällande miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

Studien utreder vilka problem som föreligger vid agila- och vattenfallsbaserade utvecklingsmetoder samt presenterar förslag på hur dessa problem kan komma att lösas. För att besvara dessa frågor har djupgående semistrukturerade intervjuer med designers med erfarenheter av metoderna intervjuats. Intervjumaterialet har transkriberats, kodats och analyserats i syfte att kartlägga de problem som finns. I de intervjuer som genomförts med vattenfallsdesigners har det uttryckts problem med att metoden upplevts som långsam, tungdokumenterad och att relationen med utvecklarna ansetts som komplex. De agila designers har uttryckt problem med att mer efterforskning krävts.

The aim of this M.A.-thesis in social work is to problematize the assimilatoric concept of integration and its discourses in a postcolonial perspective in relation to social work in Denmark.As a support theory I use symbolic interactionism. By using these theories I show how the concept of integration and its discourses, when its aim is assimilatoric, can be understood and problematized with concepts as binary oppositions and hegemony.It is shown that the construction of the discoursive other is a useful term as an instrument of interpretation of power in general. The relevance to social work in relation to the social workers double powered positions, professional and cultural power to define 'the other', in social work with ethnic minorities is shown in relation to the post colonial perspective with support of symbolic interactionism. The white western world hegemony and the social workers power positions in relation to the clients fits to the theoretic frame chosen in the thesis.A second aim in this thesis is to point to new ways for social work and to the necessity to reflect over a globalized world characterized by international migration, ethnic relations and diversity..

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Sedan slutet av 1990-talet har långtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Sjukskrivningarna är mycket ofta relaterade till arbetet. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ofta en långdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, både fysisk och psykisk. En beteckning som använts för att beskriva detta tillstånd är utbrändhet.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen.

organisationen.Studiens syfte är att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda på individersförhållningssätt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan självständiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom området kunskapsdelning ställer i de flesta fall begreppet i förhållandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bättre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjäna individens intressen snarare än organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan.

Sverige rankas år 2011, enligt United Nations Development Program, som världens mest jämställda land.Mediautgör emellertid en arena som är kritiserad och anklagad för att förmedla en bild av kvinnan som innebär att hennes kropp och utseende är allt. I den här uppsatsen används en kritisk diskursanalys för att belysa hur diskursiva processer, i ett medialt material, kan uttydas lingvistiskt och hur dessa processer utgör ett Socialt problem. I detta integreras en analys av vilka subjektspositioner som erbjuds läsaren av detta material. Materialet som varit föremål för analys är den svenska versionen av månadsmagasinetCosmopolitan, som säger sig tillhandahålla en formel för framgång i livet för unga tjejer. Diskurser som är involverade i det sociala problem somCosmopolitansrepresentationer av kvinnan utgör är: heterosexualitet som enda möjliga sexualitet, postfeminism och konsumism.

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa föräldrar har och hur stödet upplevs. Frågeställningarna är:? Hur påverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar föräldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har föräldrarna respektive barnet med autism fått?? Hur upplever föräldrarna det sociala stödet?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem föräldrar till barn med autism. För att förstå vårt insamlade material har vi analyserat det med hjälp av copingteori och stödteori.Genom vår studie har vi kommit fram till att det är stressfyllt att vara förälder till ett barn med autism och föräldrarna därför är i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lämpliga copingstrategier. Föräldrarna använder både känslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.