Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar Àr frÄgor som allmÀnheten allt mer stÀller som krav pÄ företagen. Enligt undersökningar sÄ visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrÄgor skadar allmÀnhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt sÄ visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                               Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill Àven undersöka hur aktörer inom finansbranschen gÄr tillvÀga för att agera ansvarsfullt.Metod: För att samla in information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hÄllbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig pÄ respektive institut.Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som stÀlls pÄ företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det Àr genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och vÀrderingar.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benÀmnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhÄllande till GCC. Företag kan genom att tillÀmpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare Àr nyckelord i dessa sammanhang..

I denna uppsats har vi belyst det faktum att det idag finns ett överflöd av recept och handböcker med lösningar pÄ hur man som ledare ska upptÀcka och agera dÄ ett beroende eller missbruk upptÀcks hos en anstÀlld pÄ arbetsplatsen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ fram en kvalificerad text om socialt ansvar, ledarskap och alkohol som i sin tur kan bidra till att öppna upp Àmnets diskurs.VÄrt mÄl Àr inte att komma fram till en given sanning eller en lösning pÄ problemet, detta dÄ vi anser att det inte finns nÄgon. Vi anser Àmnets diskurs Àn mer komplex Àn sÄ och vÄrt syfte med uppsatsen har dÀrför varit explorativt. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har i denna uppsats genomfört tre intervjuer med tre olika företagsledare. Detta för att fÄ reda pÄ hur de intervjuade ledarna ser pÄ socialt ansvar och hur de agerar i sin roll för en hÄllbar samhÀllsutveckling med fokus pÄ alkoholrelaterade frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att diskutera de etiskt och miljömÀssigt prÀglade kÀrnvÀrdena vid skapandet av sÄvÀl nya som etablerade varumÀrken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumÀrket i samband med den rÄdande lÄgkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt sÄvÀl som ur ett samhÀlleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fÄtt ökad fokus pÄ varumÀrken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumÀrke, eller uppehÄlla sin tidigare status, Àr en utmaning för företaget. Dagens samhÀllsintresse Àr riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lÄgkonjunktur.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende pÄ hur de definierar begreppet hÄllbar utveckling, hur deras förhÄllningssÀtt Àr till hÄllbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, Àven kallat samhÀllsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen Àr Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien Àr baserad pÄ intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hÄllbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hÄllbar utveckling och pekar pÄ att det finns mÄnga olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna frÄn intervjuerna och det studerade materialet Àr dock att företagen utgÄr frÄn det grundlÀggande dokumentet frÄn Brundtlandkommissionen.

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.

Idag rÀcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlÀgsna produkter, nu tas Àven ansvarstagande och företagets vÀrderingar in i bedömningen.Detta Àr en fallstudie pÄ Stadium AB med frÄgestÀllningen: Vilka Àr de primÀra drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumÀrkesstÀrkande perspektiv?Syftet var att fÄ mer förstÄelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR.Efter jÀmförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primÀra drivkrafter Àr företagets anstÀllda och kunder. Konsekvenserna av detta Àr bland annat att Àgarna, de anstÀllda och kunderna fÄr en enhetlig bild av vad företaget stÄr för, nÄgot som Àr mycket viktigt och i förlÀngningen stÀrker företagets varumÀrke..

Syfte: Idag förvÀntar sig allt fler kunder och anstÀllda att företag ska ta stort ansvar i samhÀllet och inte bara generera vinst och sÀkra jobben för sina anstÀllda . Detta samhÀllsansvar kallas ofta för CSR (Corporate Social Responsibility) Àven pÄ svenska men ofta Àr ett mer relevant begrepp ?samhÀllsansvar? eller ?socialt ansvar?.? Vi vill ta reda pÄ varför och hur företag arbetar med CSR.? Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vad CSR Àr.? Vad CSR har för betydelser för företag i dagens samhÀlle.? Vad CSR fÄr för pÄverkan pÄ företagens bild utÄt sett och dess ekonomiska vinning pÄ grund av att ta socialt ansvar.Metod: Vi har anvÀnt oss av hermeneutikens förhÄllningssÀtt dÀr tolkning stÄr för huvudsaken i studien. En blandning av induktiv och deduktiv ansats har anvÀnts och undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod med intervju som grund. Vi beskriver Àven arbetets validitet och reliabilitet.Resultat & slutsats: Vi anser att vi genom denna undersökning fÄtt en djupare och bredare bild av vad CSR Àr och vad den har för betydelse för dagens samhÀlle och dess affÀrsverksamhet.

Studiens syfte Ă€r att studera sambandet mellan rĂ€ttvisa, ansvar, utbrĂ€ndhet och hĂ€lsa bland medarbetare pĂ„ Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen bestĂ„r av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken Ă€r mĂ€n och 86 stycken Ă€r kvinnor, med en medelĂ„lder pĂ„ 41 Ă„r. Samtliga svarade pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som delades ut efter muntlig förfrĂ„gan, dĂ€r de fick skatta sig sjĂ€lva. FrĂ„gebatteriet mĂ€ter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rĂ€ttvisa (socialt stöd), utbrĂ€ndhet samt hĂ€lsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rĂ€ttvisa och ansvar i relation till utbrĂ€ndhet.