Corporate Social Responsibility has been defined as the responsibility towards stakeholders and the society in whole and the expression was founded in the 1950ÂŽs. Reporting in corporate social responsibility has been termed corporate social disclosure and has been divided into three areas: environment, ethics and human resources. The aim of this study is to explain variations in corporate social disclosure and the different media used by corporations to communicate these disclosures. A survey was conducted, which included all Swedish corporations listed on the Stockholm Stock Exchange, and all public-owned corporations. The results show that corporate characteristics such as size, industry and profitability can explain some of the variation in social disclosures and also have an effect on the extent and variation of the media used.

Idag blomstrar debatten om mĂ€nniskans och det moderna samhĂ€llets framtid under parollen HĂ„llbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrĂ„gan, pĂ„ arbetsplatser talas det om CSR-arbete, pĂ„ handelshögskolor talas det om hĂ„llbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hĂ„llbarhetschefer. Övergripande gĂ„r det att se att hĂ„llbar utveckling har blivit ett erkĂ€nt begrepp och fĂ„tt sig en stor roll i dagens moderna samhĂ€llsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fĂ„tt ett stort ansvar (om inte ansvaret) att frĂ€mja för en hĂ„llbar utveckling genom att agera hĂ„llbart utifrĂ„n ett socialt, miljömĂ€ssigt och ekonomiskt perspektiv.Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom pĂ„tryckningar frĂ„n ett modernt samhĂ€lle med medvetna konsumenter som i allt större utstrĂ€ckning konsumerar hĂ„llbart och stĂ€ller vissa krav pĂ„ företagen de handlar frĂ„n. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig pĂ„ att framhĂ€va företags hĂ„llbara handlingar, exempelvis genom att pĂ„visa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara Ă€r ekologiskt framstĂ€lld.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen Àr en viktig del av ett samarbete mellan tvÄ eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet dÄ Àr en del av den demokratiska processen, dÀr legitimitet för beslut som tas mÄste visas. Men det Àr inte alltid lÀtt att urskilja vem som Àr ansvarig, för vad ansvarigheten Àr för och mot vem den Àr riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnÄs nÀr den offentliga förvaltningen, bÄde tjÀnstemÀn och politiker, arbetar pÄ ett sÀtt för att utföra sina arbetsuppgifter pÄ bÀsta sÀtt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?FjÀrde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? Àr ett samarbete som prÀglas av governance och nÀtverksbildande.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Det sociala stödets inverkan pÄ barn och ungdomars idrottsutövande Àr en betydelsefull faktor i strÀvan att uppnÄ inte bara goda idrottsresultat utan Àven en allmÀn positiv utveckling av fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska det sociala stödets inverkan pÄ barn och ungdomars idrottsutövande. Design: Litteraturstudie. Metod: Författarna har anvÀnt sig av databaser och elektroniska tidskrifter för att samla in vetenskapliga artiklar pÄ engelska. Elva artiklar valdes ut.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Traditionella modeller och instÀllningar till ledarskap har pÄ senare tid blivit allt mer ifrÄgasatta. Delat ledarskap Àr en organisationsform pÄ frammarsch som tar avsteg frÄn den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebÀr att ha tvÄ personer i en organisation som delar pÄ det formella ledarskapet. Den centrala frÄgan Àr huruvida delat ledarskap gÄr att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara pÄ frÄgan krÀvs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har pÄ effektivitet, ansvarsutkrÀvande och ansvarstagande eftersom det Àr viktiga krav som stÀlls pÄ offentliga organisationer.

Företag har först och frÀmst ekonomiska intressen att ta hÀnsyn till. Ett mÄl Àr att skapa acceptabel vinst för sina Àgare och ett delmÄl Àr att hÄlla nere sina kostnader. Rekryteringskostnaderna anses ha blivit en relativt dyr kostnadspost. Ett sÀtt att reducera denna Àr att företaget söker personal som inte bara Àr kompetent utan som Àven kan omfattas av företagets mÄlsÀttning och etik. PÄ sÄ sÀtt vÀxer en lojalitet fram mellan dessa och ökar sannolikheten att personal stannar lÀngre hos företaget.

Utbildning och kompetensutveckling i olika former har under de senare Ă„ren vĂ€ckt en allt större uppmĂ€rksamhet inom företag och organisationer. Även det lĂ€rande som sker i det dagliga arbetet ute pĂ„ arbetsplatserna har rönt ett allt större intresse. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka om arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd pĂ„verkar individers lĂ€rande och kompetensutveckling i deras dagliga arbete. Studien grundar sig pĂ„ individernas uppfattning om hur dessa ser pĂ„ sin situation vad gĂ€ller arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd i relation till lĂ€rande och kompetensutveckling i sitt dagliga arbete. Studien har ett kvalitativt angreppssĂ€tt dĂ€r intervjuer genomförts pĂ„ en kundtjĂ€nst inom en rikstĂ€ckande organisation i försĂ€kringsbranschen.

Bakgrunden till vÄr studie grundar sig i att utifrÄn ett medarbetareperspektiv undersöka hur individen upplever konflikten mellan makt och ansvar sett utifrÄn empowerment. Vi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med anstÀllda pÄ olika företag.I en empowermentprocess sÄ krÀvs det att det finns en fungerande kommunikation mellan chef och medarbetare. Förtroende och tillit har ocksÄ visat sig vara av stor betydelse för att skapa en upplevelse av makt som i sin tur gÄr att koppla an till individens subjektiva handlingsutrymme. Medarbetarens syn pÄ ledarskapet handlar till stor del om chefens roll att skapa förutsÀttningar för en accepterande organisationskultur, detta för att en empowermentsatsning ska upplevas som positiv av bÄda parter. Det Àr Àven viktigt för chefen att vara engagerad i medarbetarnas arbetsuppgifter utan att bli för kontrollerande..

Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som karaktÀriseras av svÄrigheter i förmÄgan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför Àven svÄrigheter i att intuitivt anpassa beteenden. SamhÀllet stÀller idag stora krav pÄ social kompetens redan pÄ förskolan och hela vÀgen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Under de senaste 20 Ären har teamarbete blivit vanligare, inte minst för att arbete i projektform ökar. Projektformen innebÀr Àven att arbete i skiftande eller temporÀra konstellationer förekommer och dÀrmed blir flexibilitet samt snabb anpassning i grupper en konkurrenskraft. I och med detta ökar behoven av att bygga och stÀrka grupper. (SjÞvold, 2008, s 10) Syftet med rapporten Àr att studera nÄgra företag i den grafiska branschens syn pÄ sitt teamarbete och teambuilding genom en enkÀtundersökning, samt analysera resultatet med teambyggande teorier. Resultatet av enkÀten har gett en översikt hur tryckeriernas anstÀllda upplever sitt teamarbete med tyngdpunkt pÄ mÄl och strategier, struktur och ansvar, socialt klimat samt kommunikation.

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrÄn variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vÄrdare som arbetar pÄ privat drivna gruppbostÀder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar pÄ gruppbostÀderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlÄsningsproblematiken, hur omfattande den Àr och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlÄst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl.

InledningAnledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten Àr att vi ansÄg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förÀndringar i utsatta mÀnniskors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartlÀggning Àr dessutom tÀnkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbÀttringar eftersom krav, kontroll och stöd Àr pÄverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska CentralbyrÄn (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd frÄn arbetskamrater och arbetsledning tycks ocksÄ ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och lÄg kontroll i arbetet, spÀnt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, Àven definierat som psykosocial pÄfrestning.