Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för ansvarstagande i relation till nÀtmobbning pÄ högstadiet. Jag har studerat förvÀntningar pÄ hur ansvaret för nÀtmobbning hanteras enligt den statliga nivÄn, det vill sÀga: skollagen, diskrimineringslagen, vÀrdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot krÀnkande behandling?. Hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den lokala nivÄn, det vill sÀga: tre skolors ?Plan mot krÀnkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den individuella nivÄn, det vill sÀga: vad har elever och lÀrare för erfarenheter och Äsikter om ansvar för nÀtmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkÀtundersökningar med lÀrare och elever, analyserat de ovan nÀmnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som Àr ansvar och vad som Àr mobbning.

Under senare tid har trycket pÄ företag frÄn statliga organ, media och vanliga medborgare vad gÀller socialt ansvar ökat. Detta har medfört ett ökat intresse frÄn företag vÀrlden över vad gÀller sociala frÄgor och företagens egna ansvar gentemot dessa. VÄr undersökning var en dokumentanalys av Sveriges tjugo största börsnoterade företag och dess retorik kring corporate social responsibility (CSR). Genom att anvÀnda Porter och Kramers teori om strategisk CSR har vi dÀrefter undersökt hur retoriken kring företagens CSR arbete har förts kring frÄgor som behandlar strategisk alternativt kosmetisk CSR. Genom att kontrollera hur dessa företag valt att föra fram sitt CSR arbete i Ärsredovisningar och CSR rapporter har vi dragit slutsatsen att det finns mycket arbete kvar att göra för majoriteten av företagen.

The purpose of this study was to investigate how pupils with social dysfunction were defined and described and how the responsibility of the school concerning the needs of these pupils was apprehended. For this matter, in depth interviews with four headmasters and four teachers at three different schools were carried out.The possibilities to help pupils with social dysfunction were regarded as limited due to limited resources. The school can be described, as a huge refined apparatus of classification where some children very early are eliminated and there does not appear to exist any back up plan for these individuals. In this respect the function of the school is very similar to that of yesterdays school where the elimination process worked just as well, the denotations change but the problems remain the same.The material used in this study is too small to make general conclusions but the results give some indication of the problems of the interaction between the school and its staff and pupils with social dysfunction. We strongly believe that the results warrants further investigation as to in what way the school can improve in helping pupils with social dysfunction..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

Denna uppsats berör och problematiserar kring ÀmnesomrÄdet CSR, en förkortning av engelskans corporate social responsibility, eller som det heter pÄ svenska; företagens sociala ansvar. Syftet med studien Àr att genom fem uppstÀllda hypoteser undersöka om det finns nÄgot samband mellan omfattningen av företags CSR-kommunikation och variablerna: omsÀttning, segment (börsvÀrde), omsÀttning per anstÀlld, branschtillhörighet, samt vilken typ utav CSR-kommunikation som anvÀnds mest frekvent. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning dÀr 254 företags Ärsredovisningar analyserades och poÀngsattes efter en framtagen skala rörande CSR-kommunikation. Den totala poÀng de erhöll (företagens CSR-tal) jÀmfördes sedermera med ovan nÀmnda variabler genom regressionsanalys och medelvÀrdesberÀkning. Teori kring ÀmnesomrÄdet sammanstÀlldes och anvÀndes senare som analysverktyg av de uppkomna resultaten.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

 Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgÄng Àr ett vÀl undersökt omrÄde. Könsskillnader, kÀnsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd Àr nÄgra av de faktorer som har visats pÄverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara pÄ en enkÀt bestÄende av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

I det sociala samspelet mellan förskollÀrare och barn har förskollÀraren möjlighet att stimulera barns utveckling sÄvÀl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se pÄ den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek Àr och Àr lek nÄgot man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och Àven observerat barn. Genom lek fÄr barn bearbeta vardagssituationer och vÀrlden runt omkring dem. De lÀr sig att samarbeta och att lyssna pÄ varandra, men Àven turordning.

Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet lÄngtidssjukskrivningar. Arbetet att fÄ tillbaka fler i arbete Àr viktigt men ocksÄ förebyggande ÄtgÀrder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt pÄ sambandet mellan arbetskrav och ohÀlsa. Urvalet bestod av lÀrare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, mÄloklarhet, socialt stöd frÄn kollegor och chefer, coping med hÀnsyn till kontrollvariablerna Älder och kön.