"Pojkar bara brÄkar och förstör, det Àr inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 Är (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).VÄr studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrÄn genus. VÄr utgÄngspunkt Àr att kön Àr socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill Àven undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrÄ, nÄgot som förut benÀmndes som dockvrÄ (SOU 2006:75, s.

Denna studie gjordes för att ta reda pÄ hur verksamma idrottslÀrare i Malmö ser pÄ sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslÀrare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottslÀraren med sin undervisning? Om möjligheten till förÀndring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsÀttningarna i stadsdelen pÄverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta Àmne Àr de olika arbetsförhÄllanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att fÄ en bra inblick i detta Àmne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lÀrare verksamma i Malmö stadsdelsomrÄden med olika ekonomiska förutsÀttningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrÄn litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion.

MÀnniskor verkar generellt handla och upptrÀda pÄ sÀtt som ger fördelar till dem sjÀlva och de grupper de Àr medlemmar i. Fördelarna gÀller resurser, status, prestige men ocksÄ socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att mÀnniskor ansÄg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare Àn mÀnniskor frÄn andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att fÄ en överblick över andrasprÄkselevers lÀsvanor, deras motivation och syften med lÀsningen samt hur de anser att deras lÀsvanor pÄverkar deras lÀrande. För att fÄ den överblicken har jag studerat tidigare forskning och genomfört en exemplifierande undersökning i form av djupintervjuer med sex andrasprÄkselever. Studierna visade att informanternas lÀsvanor har förÀndrats sedan de kom till Sverige. De lÀser mer, fler texttyper och i huvudsak pÄ ett nytt sprÄk, svenska. Motivationsfaktorerna Àr bland annat intresse och sprÄkutveckling.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje Är. Ett cancerbesked innebÀr ett förÀndrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgÄng. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt Àldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 Är bor pÄ ett Àldreboende. Sjuksköterskans uppgift Àr att frÀmja hÀlsa. HÀlsa Àr ett tillstÄnd av fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande Àven vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för mÀnniskor i Ärhundrade. Hundar Àr ett av de djur som förekommer inom vÄrden och pÄ Àldreboende.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

BakgrundFamiljen Àr en enhet dÀr beteendet hos en individ pÄverkar de andra. NÀr ett barn drabbas av svÄr sjukdom pÄverkar det hela familjens dagliga liv, inte minst drabbas de andra barnen i familjen.Oavsett hur syskonrelationen ser ut sÄ betyder syskon mycket för varandra. Syskonrelationen Àr ofta den nÀrmsta och lÀngsta relationen i livet. Syskon behöver fÄ vara tillsammans och det gÀller Àven vid sjukdom. NÀr ett syskon blir sjukt utgör de friska barnen i familjen en riskgrupp för att utveckla hÀlsoproblem.

Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vilka förutsÀttningar personal inom socialt arbete har för att kunna arbeta med sÀkrare sex med sÀrskilt riskutsatta ungdomar och unga vuxna. För att undersöka detta har en enkÀtundersökning genomförts som skickats ut till fÀltverksamheter samt öppenvÄrdsmottagningar som i nÄgon utstrÀckning tar upp omrÄdet alkohol och droger. EnkÀten har skickats ut till 89 verksamheter i SkÄnes samtliga 33 kommuner. Sammanlagt har 229 svar inkommit, vilket motsvarar en svarsfrekvens pÄ 60,1 procent. HÀr framkommer att personalen har begrÀnsade förutsÀttningar att arbeta med sÀkrare sex och att de organisatoriska resurserna för att stödja detta arbete brister.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sociala faktorer pÄverkar unga mÀn att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhÄllanden, umgÀngeskrets och sysselsÀttning. Studien prÀglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan anvÀnts för att analysera datamaterialet Àr social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrÄn Richard K. Moule Jr., Scott H.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka niondeklassares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i skolan utifrÄn parametrarna krav, kontroll och socialt stöd.  De frÄgestÀllningar vi vill besvara var: Vilken grad av krav, kontroll och socialt stöd upplever elever i skolan? Vilka eventuella könsskillnader framkommer i upplevd grad av krav, kontroll och socialt stöd?, Hur fördelar sig elever i krav- kontroll- stöd-modellen? samt Vilka eventuella könsskillnader framkommer i krav-kontroll-stödmodellen?Metod: Studien utgick ifrÄn Krav-kontroll-stöd-modellen. En fÀrdigutvecklad enkÀt, Job Content Questionnaire (JCQ) utformad för den valda teorin anvÀndes. Totalt medverkade 327 elever fördelade pÄ sex skolor i Stockholms kommun. Resultatet sammanstÀlldes och bearbetades i SPSS.

Bakgrund: Personalen Àr den viktigaste tillgÄngen inom vÄrden och dÀrför Àr det viktigt att de fÄr det stöd som de behöver för att undvika stress och psykisk utmattning. Personal som arbetar i arbetsmiljöer dÀr kritiska och traumatiska hÀndelser uppstÄr löper en större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa i form av utbrÀndhet, depressioner samt stress och Àven posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Personalstöd har visat sig leda till sÄvÀl lÀgre sjukfrÄnvaro som mindre personalomsÀttning. Det finns olika former av personalstöd, ute i verksamheterna anvÀnds oftast kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av riktlinjer samt att beskriva dess innehÄll för personalstöd efter kritiska och traumatiska hÀndelser pÄ ett antal anestesiavdelningar i Sverige.Metod: Metoden som anvÀndes var av kvantitativ och kvalitativ ansats och analysen genomfördes med manifest innehÄllsanalys.Resultat: 28 frÄgeformulÀr skickades ut, av dessa erhölls fjorton svar och sju utav dessa hade avdelningsspecifika riktlinjer för personalstöd. Riktlinjerna granskades och tre kategorier urskiljdes; syfte och mÄl med riktlinjerna, förebygga och stödja samt arbetsmiljö.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor vĂ€rlden över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen Ă€r kirurgi, vilken innefattar mastektomi dĂ€r hela bröstvĂ€vnaden tas bort eller lumpektomi dĂ€r endast en del av bröstvĂ€vnaden avlĂ€gsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan Ă€ven pĂ„verka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling dĂ€r hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehĂ„llande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanstĂ€lldes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: kĂ€nsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rĂ€dsla.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.