Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete Ă€r att jag som student pĂ„ magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete Ă€r ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet Ă€r att studera om och hur planprocessen pĂ„verkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som anvĂ€nt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bĂ„de innehĂ„ller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.

Den hĂ€r kandidatuppsatsen inom Ă€mnet landsbygdsutveckling syftar till att förstĂ„ drivkrafterna bakom socialt företagande pĂ„ landsbygden. Detta syfte leder Ă€ven in pĂ„ andra begrepp sĂ„ som kontext och vĂ€rdeskapande vilka diskuteras i uppsatsen. Den empiriska undersökningen har gjorts med utgĂ„ngspunkt i ett företag belĂ€get i ÖstervĂ„la, Heby kommun, dĂ€r jag under drygt en arbetsvecka samlade in materialet, vilket fokuserar pĂ„ att besvara syftet med uppsatsen. Det empiriska materialet tolkas sedan utifrĂ„n teorier och tidigare forskning kring entreprenörskap, kontext och vĂ€rdeskapande. Analysens tyngdpunkter ligger pĂ„ att försöka förstĂ„ hur entreprenörskap, kontext och vĂ€rdeskapande samverkar..

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter pÄ civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver Àr deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förÀndras över tid. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien Àr: Vad beskriver studenterna pÄverkar deras motivation? Vad bestÄr motivationen av? FörÀndras studenternas motivation över tid, om ja pÄ vilket sÀtt? Gör studenterna sjÀlva nÄgot för att pÄverka sin motivation, och i sÄ fall vad? Studien Àr longitudinell och bygger sammanlagt pÄ 32 intervjuer med Ätta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 Är. Metoden som anvÀnts kan beskrivas som en induktiv empirinÀra kvalitativ metod dÄ innehÄllet i data fÄtt styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen pÄ lÄng sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillÀmpbarhet, kompetens/behÀrskande och socialt sammanhang/socialt stöd.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor vĂ€rlden över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen Ă€r kirurgi, vilken innefattar mastektomi dĂ€r hela bröstvĂ€vnaden tas bort eller lumpektomi dĂ€r endast en del av bröstvĂ€vnaden avlĂ€gsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan Ă€ven pĂ„verka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling dĂ€r hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehĂ„llande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanstĂ€lldes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: kĂ€nsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rĂ€dsla.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera hur begreppet social hÄllbar stadsutveckling fylls med innehÄll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anstÀllda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen Àr att skapa en socialt hÄllbar stadsdel.Empirisk data Àr hÀmtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten frÄn studien visar att Äterkommande teman vad gÀller socialt hÄllbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stÀrkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förstÄelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestÄende av rumsligt separerade stadsdelar framstÀlls som en orsak till varför staden Àr segregerad.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt pÄbörjad protesanvÀndning kan upplevas som en svÄrighet. OmstÀllningen pÄverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förÀndringen stÄr i stÀndig fokus eftersom den upplevda kÀnslan av kroppen förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bÀra arm- och benprotes efter amputation. Studien Àr en systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Syftet med denna studie har varit att fÄ inblick i vuxna individers upplevelser av vÀnskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frÄgestÀllningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vÀnskap och socialt samspel pÄ sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vÀnskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstÄs utifrÄn begreppen hÀlsa, meningsfullhet och social jÀmförelse? Tio intervjupersoner rekryterades frÄn tre olika boenden; ett hem för vÄrd och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vÄrd och boende för familjer, samt ett stödboende som frÀmst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och dÀrefter transkriberats.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras anvÀndningsomrÄde har under de senaste Ären ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjÀlpa till att visa upp hur vÀl en student behÀrskar den kompetensen som krÀvs inom ett visst yrkesomrÄde. Forskning pekar pÄ att designkompetens och designförmÄga Àr nÄgonting som Àr svÄrt att fÄnga samt förmedla dÄ en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet pÄ designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gÀllande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den frÄga som styrt arbetet Àr: ?Hur kandet sociala samspel som uppstÄr och framskrider i anstÀllningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstÄs socialpsykologiskt med utgÄngspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta pÄ rollframtrÀdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att anvÀnda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjÀlp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att bÄde anstÀllningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som anvÀndes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgÄngspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett frÄn individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar pÄ konflikter i förskolan.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.