Bakgrund: Infertilitet och ofrivillig barnlöshet har visats beröra mÄnga centrala aspekter i en persons liv. Det pÄverkar det sociala och kÀnslomÀssiga livet, och kan leda till att identiteten hotas och lidande uppstÄr. Trots detta finns fÄ studier gjorda pÄ mÀns upplevelser till följd av ofrivillig barnlöshet, tidigare forskning har mestadels undersökt omrÄdet ur ett kvinnligt perspektiv. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva mÀns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: En analys av 11 kvalitativa studier utfördes efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Sverige ses idag som ett av de sÀmsta lÀnderna pÄ integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utlÀndsk hÀrkomst. För att vÀnda denna negativa utveckling av det svenska samhÀllet har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fÄtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och Àr idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var frÄn början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgÄngsrikt socialt företag i RosengÄrd, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan stÀllt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebÀra.

BipolĂ€r sjukdom Ă€r en psykisk sjukdom som karakteriseras av Ă„terkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och sjĂ€lvmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero pĂ„ Ă€rftliga faktorer. Även pĂ„frestande livshĂ€ndelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolĂ€r sjukdom.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, tvÄ- och treÄringar i förskolan. Genom att studera smÄ barn och den fysiska miljö de befinner sig i pÄ förskolan har vi undersökt vad som pÄverkar om samspel uppstÄr eller uteblir. Den frÀmsta frÄgestÀllningen har varit ?pÄ vilket sÀtt Àr förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i Äldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

The aim of this study was to examine how two integrating social enterprises relate to and combines social, ecological and economic sustainability and how they work with sustainable development in the field of social work. The study has been focusing on three questions: What are the values underpinning ?Macken? and ?VĂ€gen uts? approach to sustainable development? What motivates these companies to work with ecological sustainability in the creation of new jobs? How do these companies combine social, ecological and economic sustainability? To answer our questions we have been interviewing nine employees through semi-structured interviews combined with observations and this study was analysed through a symbolic perspective. The conclusion of this study showed that these companies worked with specific themes to reach social sustainability. Recurring themes in the study was empowerment, recovery and the employee?s own experience of exclusion.

Kroniska hudsjukdomar har tidigare uppvisat samband med lÄg global sjÀlvkÀnsla. Personer med lÄg global sjÀlvkÀnsla kan istÀllet ha hög villkorad sjÀlvkÀnsla, som till exempel kompetensbaserad- eller relationsbaserad sjÀlvkÀnsla. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjÀlvkÀnsla i relation till hudsjukdomar, sjÀlvobjektifiering och socialt stöd. I studien deltog 132 försökspersoner. Data samlades in med hjÀlp av enkÀter.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förvĂ€ntas öka. En demenssjukdom innebĂ€r ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas fĂ„r svĂ„righeter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebĂ€r ocksĂ„ ett lidande för anhöriga. Över hela vĂ€rlden utför anhöriga den största delen av omvĂ„rdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bĂ€r ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd.

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn i substitutionsbehandling vid opiatberoende, nÀr det gÀller relationer till barn, nÀrstÄende samt socialt nÀtverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fÄtt ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgÀnglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna Äterfanns betrÀffande relationer till barn. Slutsatsen Àr att det Àr troligt att relationer till barn, nÀrstÄende och socialt nÀtverk förbÀttras av pÄgÄende substitutionsbehandling.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och nĂ€r detta Ă€r otillrĂ€ckligt uppkommer fattigdom. Med utgĂ„ngspunkt i lĂ€ran om mĂ€nskligt beteende analyseras mikrokreditens vĂ€rde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som bestĂ„r av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill sĂ€ga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„ller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lĂ€rprocess som krĂ€ver stĂ€ndig revidering, dĂ€r entreprenörerna pĂ„ marknaden skapar kapitalkombinationer baserade pĂ„ subjektiv kunskap och förvĂ€ntningar.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollÀrare anser att höglÀsningen har för inverkan pÄ barnens utveckling. Men Àven att fÄ en inblick i hur förskollÀrarna tÀnker kring hur de kan frÀmja barnens intresse för böcker och lÀsning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman:höglÀsning, höglÀsning och barnens utveckling samt arbetet med höglÀsningen. UtifrÄn studiens resultat kan det konstateras att förskollÀrarna anser att höglÀsning har en viktig del ibarnens utveckling och att skönlitteratur Àr nÄgot förskollÀrarna försöker arbeta med aktivt.