Children with cleft lip and palate (CLP) and children with specific language impairment (SLI) may be affected emotionally and psychosocially by their disorders. Thus, it is important to investigate the psychosocial risk factors that these children are exposed to. The aim of this study was to examine how parents assess the emotional and psychosocial well-being of children with CLP and children with SLI, and if the two parental groups differ in their assessments using the standardized instrument Child Behaviour Checklist (CBCL). Participants in the study were the parents of ten children with unilateral and bilateral CLP between ages 6;7-9;0 (mean age 7;5) and the parents of 13 children between ages 6;4-8;8 (mean age 7;3) who are attending preschools and schools for children with SLI. These parents were asked to complete the questionnaires CBCL and Child Health Questionnaire (CHQ). The children with CLP had lower scores than the children with SLI in all domains of the CBCL, indicating that these children with CLP had better emotional and psychosocial well-being.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS pÄ tillvÀxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna pÄ fysiskt, humant och socialt kapital som Àr tre viktiga bakomliggande faktorer som pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. Resultatet av studien Àr att HIV/AIDS troligen har negativ verkan pÄ alla dessa tre typer av kapital, men att det Àr effekterna pÄ humant och socialt kapital som fÄr lÄngsiktiga ekonomiska följder i form av lÀgre ekonomisk tillvÀxttakt i lÀnderna i frÄga..

Syftet med denna studie var att belysa vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder vÄrdpersonal pÄ en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP). Metod För att svara pÄ syftet i denna studie valdes metoden kvalitativ innehÄllsanalys av halvstrukturerade intervjuer med 6 vÄrdare som arbetade pÄ slutenpsykiatriskavdelning med speciell inriktning mot vÄrd av personer med EIP. Resultat Genom innehÄllsanalys av intervjuerna framkom tre teman med tillhörande subteman. Tema 1: Att hantera utÄtagerande symptom, subteman: Att hantera splitting, Att hantera Ängest, utspel och sjÀlvskada. Tema 2: Att arbeta tillsammans för att nÄ omvÄrdnadsmÄl, subteman: Enhetligt förhÄllningssÀtt, Struktur i omvÄrdnaden.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, sÀrskilt inom tjÀnstemannasektorn,vilket innebÀr att medarbetaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gÀller nÀr,var och hur arbetet ska utföras. UtifrÄn detta syftar vÄr uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens grÀnslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förstÄelseinriktat angreppssÀtt i studien.Vidare Àr studien kvalitativ och empirin hÀmtas frÄn kvalitativa intervjuer med Ätta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet stÀller krav pÄ medarbetarna attsjÀlva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med sÄvÀlkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förvÀntas Àven vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov sÄvÀl som stÀndigt utvecklas och anpassa sig till förÀndringarav arbetssÀtt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd pÄverkar fyra elevers upplevelse av mental hÀlsa med fokus pÄ negativ stress.-          Hur pÄverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?-          Hur pÄverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i hermeneutiken. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts pÄ fyra elever i Ärskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjÀlp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollÀrare anser att höglÀsningen har för inverkan pÄ barnens utveckling. Men Àven att fÄ en inblick i hur förskollÀrarna tÀnker kring hur de kan frÀmja barnens intresse för böcker och lÀsning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman: höglÀsning, höglÀsning och barnens utveckling samt arbetet med höglÀsningen. UtifrÄn studiens resultat kan det konstateras att förskollÀrarna anser att höglÀsning har en viktig del i barnens utveckling och att skönlitteratur Àr nÄgot förskollÀrarna försöker arbeta med aktivt.

Syftet med denna studie har varit att besvara frÄgan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anstÀllde. Att stÀlla frÄgan ?Àr det vÀrt det? innebÀr att se om den anstÀllde upplever att medarbetarsamtalet Àr en givande kommunikationsform eller om den anstÀllde kÀnner det som ett otillfredsstÀllande samtal.Uppgifterna och svaren Àr inhÀmtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vÄrdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredstÀllande nÀr det gÀller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anstÀllda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anstÀllda. Vad studien ocksÄ visar Àr att de anstÀllda upplever sin chef och kontakten med chefen pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och kontext.Vi har utgÄtt ifrÄn teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvÄng samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anstÀlldes emotionella arbete pÄverkas av rollen den anstÀllda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen pÄverkas av status och stÀllning. .

MÀnniskan Àr en sÀllskaplig varelse. Att samtala Àr för henne en lika sjÀlvklar handling som den vid nÀrmare granskning Àr komplex. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt imÀnniskans sÀllskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstÄs medavseende pÄ den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hÀnsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen Àr central.

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett angelÀget forskningsomrÄde, bÄde sett till mÀnskligt lidande för individen och ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som Àr randomiserad stratifierat för kön avsÄg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv Àn sedvanligt omhÀndertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohÀlsa. Psykisk ohÀlsa operationaliserades i termer av Ängest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmÀn psykisk hÀlsa, psykologisk flexibilitet, beteendemÀssigt och emotionellt undvikande, samt medveten nÀrvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter pÄ stress, upplevd global livskvalitet och medveten nÀrvaro, samt mÄttliga effekter pÄ allmÀn psykisk hÀlsa, och svaga effekter pÄ depression, Ängest, psykologisk flexibilitet, beteendemÀssigt och emotionellt undvikande. P.g.a.

I dagens samhÀlle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebÀr en förmÄga att umgÄs och kommunicera med andra mÀnniskor i sin omgivning. Begreppet har fÄtt ökad spridning pÄ grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhÀlle dÀr individen har fÄtt allt större inflytande, och dÀrmed ocksÄ större krav över sig att kunna uppföra sig pÄ ett passande sÀtt i rÀtt situation. Det förvÀntas av individen att hon ska kunna samspela med andra mÀnniskor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens Àr nÄgot som mognat fram under tidens lopp och ingÄr i den sÄ kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, dÀr social kompetens Àr den fjÀrde och sista fasen i denna process.

Syftet med denna studie var att belysa vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder vÄrdpersonal pÄ en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP). Metod För att svara pÄ syftet i denna studie valdes metoden kvalitativ innehÄllsanalys av halvstrukturerade intervjuer med 6 vÄrdare som arbetade pÄ slutenpsykiatriskavdelning med speciell inriktning mot vÄrd av personer med EIP. Resultat Genom innehÄllsanalys av intervjuerna framkom tre teman med tillhörande subteman. Tema 1: Att hantera utÄtagerande symptom, subteman: Att hantera splitting, Att hantera Ängest, utspel och sjÀlvskada. Tema 2: Att arbeta tillsammans för att nÄ omvÄrdnadsmÄl, subteman: Enhetligt förhÄllningssÀtt, Struktur i omvÄrdnaden.

Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk grÀnsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar frÄn en internationell vÀnskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk grÀnsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och sprÄkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnÄ externa överbryggande vÀrden begrÀnsas av svÄrigheter att nÄ ut till nÀrsamhÀllet och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.

Allt fler företag arbetar med socialt ansvar, Corporate Social Responsibility, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt ansvarstagande. Intresset för detta och insikten om dess betydelse har ökat. Vi har upptÀckt att researrangörer lÀgger stor vikt vid detta arbete. DÄ turismen Àr en resursintensiv bransch fann vi det viktigt att granska dessa i förhÄllande till detta arbete. Vi valde ut tvÄ av de största researrangörerna i Sverige för granskning eftersom de med tanke pÄ sin omfattning bÀr ett stort ansvar.