Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjÀnst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmÀlningsskyldighet?Metod: Detta Àr en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelÀrare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gÄng har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor.Resultat: Under vÄra intervjuer har vi kommit fram till att förskollÀrare ofta kÀnner att de saknar utbildning för att vÄga göra en anmÀlan. DÀremot berömmer socialtjÀnsten förskolan dÄ det gÀller att göra en anmÀlan och att se tidiga tecken pÄ barnen.Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter mÄnga metoder, en utav de metoderna Àr samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal.

Vi vill genom denna studie fördjupa vĂ„r kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt vĂ€ljer att lĂ€gga ner mĂ„nga oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för Ă€ldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt VĂ€ntjĂ€nsten för att vi anser att denna Ă€r ett bra exempel pĂ„ en förening som utför frivilligt socialt arbete för de Ă€ldre. Vi anser Ă€ven att medlemmarna i VĂ€ntjĂ€nsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i mĂ„nga Ă„r och kan pĂ„ sĂ„ vis förmedla sina motiv till att börja, fortsĂ€tta samt eventuellt ha svĂ„rt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien Ă€r att genom semistrukturerade intervjuer nĂ„ fram till vad det Ă€r som motiverar en vĂ€ntjĂ€nstare att börja, fortsĂ€tta samt eventuellt har svĂ„rt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förĂ€ndrats genom tiden. Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsĂ€tter i mĂ„nga Ă„r och kan ha svĂ„rt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsĂ€tta och eventuellt ha svĂ„rt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig Ă„t?.

DÄ en mÀnniska fÄr avslag pÄ sin ansökan om uppehÄllstillstÄnd kan denne av olika skÀl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta Àr skrÀcken för vad som skulle kunna hÀnda vid ett ÄtervÀndande till hemlandet. DÀrmed vÀljer den avvisade en livssituation utan tillgÄng till olika samhÀlleliga rÀttigheter framför att vÀnda tillbaka. FrÄnvaron av stödinsatser innebÀr ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del pÄ orsaken till flykten, men ocksÄ pÄ det stöd andra mÀnniskor kan ge.

Bakgrund: I hela vÀrlden Àr cirka 50 miljoner mÀnniskor drabbade av urininkontinens. I Sverige besvÀras minst 500 000 mÀnniskor och cirka 213 utav dem Àr kvinnor. Symtom pÄ inkontinens pÄverkar den drabbade bÄde fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baserats pÄ Ätta kvantitativa artiklar.

Familjeutredare pÄ akut- och utredningshem Àr en yrkesgrupp som arbetar med utredning av förÀldrars omsorgsförmÄga. I arbetet trÀffar familjeutredaren dagligen mÀnniskor som befinner sig i svÄra livsskeenden. Detta stÀller krav pÄ familjeutredarens förmÄga att hantera emotioner. Studiens syfte var att bidra till en djupare förstÄelse för familjeutredares emotionella lönearbete, vilka emotionella krav som stÀlls och hur de hanterar det. Studien utgick frÄn Grundad teori (GT) och datainsamling innefattade sju semistrukturerade intervjuer.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Det grundlÀggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken Àr att hantera de motstridiga kraven frÄn dels arbetsgivaren och dels kraven frÄn klienterna. I interaktionen med klienterna har de anstÀllda en rad uttalade eller outtalade förvÀntningar pÄ hur de ska agera, vilket innebÀr att det i arbetet ingÄr att hantera och styra bÄde sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte Àr dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget pÄverkar hur de anstÀllda hanterar de motstridiga krav de stÀlls inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna fÄr för de anstÀllda. UtifrÄn en kvalitativ ansats har detta undersökts pÄ FörsÀkringskassans kundtjÀnst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anstÀllda anvÀnder sig av framförallt Àr processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell pÄverkan över utfallet av denna Àven den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet fÄr för de anstÀllda..

Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvÄrden. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhÄllande till patienten och se vilka förutsÀttningarna Àr för att det emotionella arbetet ska kunna utföras pÄ ett konstruktivt och funktionellt sÀtt, sÄ att det gynnar bÄde sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgÄ för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgÄr frÄn Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta pÄ vÄrd och omsorg. Denna studie bygger pÄ intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvÄrd.

SmÀrta Àr vanligt förekommande bland mÀnniskor i samhÀllet. Flertalet av dessa smÀrtdrabbade tvekar att söka vÄrd och dÀrför blir mötet mellan vÄrdaren och den drabbade betydelsefullt. Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse för hur patienten med smÀrta upplever bemötandet av vÄrdaren. Det finns brister i omvÄrdnadsforskning inom detta omrÄde och dÀrför bör problemet fÄ mer uppmÀrksamhet. Som teoretisk referensram har Martinsens behovsteori anvÀnts, dÄ denna stÀmmer vÀl överens med hur patienten och vÄrdaren Àr i förhÄllande till varandra.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina Ärsredovisningar. VÄr referensram bygger pÄ teorier kring CSR och pÄ intressentteorin. Dessa anvÀnds för att dels förklara företagens relation till samhÀllet men ocksÄ för att förklara innebörden av vad vÄr definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vÄr empiriska sektion Äterfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..