Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Depressionssymtom Àr en vanlig postoperativ följd av en coronar arteriell bypass-kirurgi. Varje patient upplever den postoperativa tiden olika och mÄnga olika faktorer pÄverkar depressionssymtomen. Detta Àr nÄgot som sjuksköterskor mÄste beakta i sitt dagliga arbete. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika faktorers pÄverkan pÄ patientens upplevelse av depressionssymtom postoperativt efter en coronar arteriell bypass kirurgi. Artiklarna valdes utifrÄn sökningar i Pubmed och i Cinahl.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgÄr frÄn sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, dÀr vi frÀmst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill fÄ en djupare förstÄelse för deras arbetssituation, har vi valt att Àven undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs.Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vÄr undersökning. DÀrefter inleds den teoretiska referensramen, dÀr vi framstÀller de teorier som hjÀlpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill fÄ en djupare förstÄelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer.

Denna studie syftar till att visa hur hÀlsa representeras i hÀlsotidningen MÄBra. UtgivningsÄret för tidningen  i studien Àr 2008. Studien bygger pÄ en semiotisk analys av de bilder som finns pÄ tidningens omslag. Den bygger ocksÄ pÄ en kvalitativ diskursanalys av ett avgrÀnsat material. De teorier som studien utgÄr frÄn Àr genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hÀlsa Àr, frÀmst frÄn ett hÀlsopedagogiskt synsÀtt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Bakgrund: Sola Àr bÄde hÀrligt och viktigt för att kroppen ska fÄ tillrÀckligt med D-vitamin, men det kan ocksÄ innebÀra en fara. I Sverige insjuknar varje Är ca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt Àr mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att fÄ ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför. Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell.

En ökad muslimsk invandring till vÀstvÀrlden har medfört vÀxande behov av att förstÄ muslimer och de sociala utmaningar de stÀlls inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika omrÄden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgÄende kunskapslucka i de tre omrÄdena dÀr det framförallt framtrÀder stor brist pÄ kunskap om kultur och religion. Denna brist pÄ kunskap leder i mÄnga fall vidare till rÀdsla och dÀrmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras omrÄden med behov av framtida forskning..

UngefÀr 40 % av alla patienter som söker sig till vÄrden idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvÄrdspersonalens tid och resurser lÀggs pÄ de diagnostiserbara symtomen i form av lÄngdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vÄrden fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..