Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd på arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mäta socialt stöd (informativt stöd från chef, stämning på arbetsplatsen och nätverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare är identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial från 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anställda i norra Sverige som under åren 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen Fortsättning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna..

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina årsredovisningar. Vår referensram bygger på teorier kring CSR och på intressentteorin. Dessa används för att dels förklara företagens relation till samhället men också för att förklara innebörden av vad vår definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vår empiriska sektion återfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

 Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgång är ett väl undersökt område. Könsskillnader, känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd är några av de faktorer som har visats påverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara på en enkät bestående av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

I det sociala samspelet mellan förskollärare och barn har förskolläraren möjlighet att stimulera barns utveckling såväl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se på den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

En bemanningsanställd har sin dagliga arbetsplats ute hos ett klientföretag, och inte hos sin arbetsgivare. Detta kan göra att kontakten med arbetsgivaren försvagas, vilket kan skapa speciella förutsättningar för organisationsriktad commitment och socialt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur det upplevs att vara anställd i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus på organisationsriktad commitment och socialt stöd. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av organisationsriktad commitment, samt hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av socialt stöd. För att besvara frågeställningarna genomfördes intervjuer med sju anställda i en vikariepool hos ett bemanningsföretag.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Arbetet tar upp ämnena genus, föräldraskap och socialt arbete ställt mot barnets bästa. Frågor som belyses är om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrågor i förhållande till föräldraskap och barnets bästa och hur detta tas hänsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus är inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gång har det framkommit att synen på papparollen är under förändring och pappan finns med mer i barnens liv än vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att föräldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjänsten och bristen på pappa ? barn placeringar..

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som kantänkas ligga bakom medias sätt att skriva om socialt arbete, på vilket sätt media skriver om socialt arbete utifrån hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession åren 2002 och 2012 och vad detta kan tänkas ha för påverkan på läsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som används i undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys och en diskursanalys. Materialet begränsas till artiklar publicerade i Sverige åren 2002 och 2012, från en national-, en regional- och åtta landsortstidningar. Faktorer som kan tänkas ligga bakom tidningars sätt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media använder sig av ett stiliserat berättande med bestämda roller. Socialt arbete får rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.