Bakgrund: Vid svår sjukdom där behandlingen består av avancerad övervakning samt läkemedels- och ventilatorbehandling på en intensivvårdsavdelning, utsätts patienten för stor stress. Välbefinnandet och det psykiska tillståndet under och efter denna behandling är komplexa vilket kan innebära drömmar, vanföreställningar och minnesstörningar från vårdtiden.Syfte: Syftet är att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vårdats i ventilator.Metod: Studien är en beskrivande tvärsnittsstudie gjord utifrån ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vårdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrån öppna frågor för att ges tillfälle att berätta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att få sova, att känna trygghet och att få en återberättelse. Att få sova gav smärtfrihet, underlätta andning och vakna utan konsekvenser av det man vårdats för.

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket..

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts.

Idag dagens samhälle blir människan mindre medveten om sina känslor och sämre på att lyssna på kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igång det som styr människans känslomässiga och mentala närvaro, och på så vis stimulera känslor av lycka och få ett nytt perspektiv på livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hänsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, åtta artiklar valdes från databasen Discovery via biblioteket på Högskolan i Gävle. Artiklarna omfattade en variation av målgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod.

Bakgrund: När en person drabbas av svår demens innebär det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som benämning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal.

 Detta arbete går ut på att uppfinna och utveckla en enhet som integrerar människor med hjälp av teknik och som ska användas på en konsthall. Prototypframtagning och en optimerad designprocess utmynnar i underlag som ska användas för framställning av denna enhet i större skala. Detta har lösts genom brainfire som generade tre olika koncept. Dessa koncept kombinerades även i ett fjärde koncept som antogs som vinnande koncept efter genomgång av PUGHs beslutsmatris. Konceptet optimerades med hjälp av PU-verktygen DFA, DFM samt DFE.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrån QPS Nordic mellan teknikkonsulter i små och stora företag inom samma verksamhetsområde samt skillnader i upplevd stressnivå utifrån Statshälsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlärningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet påvisade inga skillnader i fråga om företagsstorlek och stress där teknikkonsulter upplever stress relativt sällan. Detta motsäger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad.

The aim of this thesis is to investigate and increase the understanding of a present function of today´s public library, namely the function of meeting place; here called the social function or social space. Two small town libraries are included in the study, and the questions examined are:How is this function described at the two libraries and what similarities and differences are there between the two? How can one describe the relation between how the library as social space is described in research and at the libraries? The theoretical framework used in examining these questions, consists of three different discourses in culture policy (the discourse of state, market and civil society) and theories on civil society and the public library. A summary of current research makes visible eight different aspects of the public library as a social space. These aspects functions as parts of the theoretical framework as well.

Nostalgi är något vardagligt som vi människor ofta upplever, men har svårt att sätta ord på. Den tidigare forskning som finns kring fenomenet menar bland annat på att det är en bitterljuv känsla som berör en saknad efter en tid eller plats och att känslan av nostalgi ter sig som en mänsklig styrka på olika sätt. Syftet med denna uppsats var att fenomenologiskt undersöka hur människor, i detta fall högskolestudenter, upplever nostalgi och om det går att finna en essens i denna upplevelse alltså något som är varaktigt för nostalgi som fenomen. Urvalet grundades främst på medutforskarnas eget intresse kring ämnet och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med korta narrativ som utgångspunkt. Medutforskarna var mellan 21-31 år gamla och studerade alla på högskolenivå.

Denna studie syftade till att undersöka varför de män som deltagit i våra intervjuer valt att utbilda sig till socionomer, vilka motiv som påverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehålla. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts som metod. Resultaten visar att män sökte utbildningen på grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna såg socionomyrket som könsneutralt. De ansåg det önskvärt med en mer representativ bild av samhället där båda könen var representerade.

Psykosocial arbetsmiljö är ett problem som återfinns inom många arbetsplatser i världen. Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte är att undersöka, förstå och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrån de förutsättningar som finns. De arbetar utifrån att förbättra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbättring men det finns fortfarande brister kvar.

En lyckad social tillställning är beroende av gästernas humör. Värden har vissa verktyg hen kan ta till hjälp för att behålla en god atmosfär. I följande uppsats diskuterades möjligheterna alkoholen ger i jakten på ett framgångsrikt värdskap. Syftet med studien är att belysa alkohol som socialt verktyg vid mötet mellan värd och gäst med avseende att skapa ett lyckat värdskap.Uppsatsen är en litteraturstudie som har använt sig av fem vetenskapliga artiklar för besvara syftet. Resultatet som artiklarna visade var att alkohol i måttliga mängder gör människor mer sociala och avslappnade.

Virtualisering är en ökande trend där man istället för att ha en separat hårdvaruplattform förvarje system, så exekverar flera virtuella system på en och samma maskin. Dessa system kanha olika egenskaper och krav, exempelvis kan ett delsystem med hårda realtidskravinteragera med ett annat delsystem utan realtidskrav. Ett exempel på detta är ett industrielltstyrsystem där ena delsystemet samlar in tidskritisk systemdata i realtid medan det andradelsystemet utför icke tidskritiska åtgärder som är baserad på denna information, som tillexempel att grafiskt åskådliggöra systemstatus.Att dela upp system mellan olika virtuella delsystem ställer höga krav på delning av data. Ettsätt att dela data på ett säkert och strukturerat sätt är att använda sig av en realtidsdatabas.I detta exjobb har vi undersökt möjligheten att anpassa den kommersiella realtidsdatabasenMimer SQL Real-Time Edition för att användas i det virtualiserbara realtidssystemet INtime.Arbetet omfattar undersökningar av olika modeller för delat minne samt synkroniseringmellan systemen. Resultaten av dessa undersökningar har inkorporerats i en version avMimer SQL Real-Time Edition anpassad för virtualisering i INtime.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen.

Uppsatsen bearbetar kalla kriget i både världen, Sverige och Norrbotten samt den svenska regeringens utrikespolitik under efterkrigstiden. I studien nämns vidare vilken roll Luleälvdalslinjen samt Victoriafortet hade i den svenska försvarsplaneringen. I uppsatsen presenteras bland annat inledningen på det kalla kriget som skedde i och med toppmötet på Jalta, samt USA:s lansering av Trumandoktrinen och Marshallplanen år 1947, Koreakriget år 1950, Suezkrisen 1956, Kubakrisen 1959 och Vietnamkriget 1959-75, intriger som är en central del av kalla krigets historia. En övervägande orsak till vårt ämnesval var att vi ville undersöka varför den internationella spänningen mellan öst och väst kunde pågå under så pass lång tid såsom 46 år, intressant var dessutom att fördjupa sig i hur de globala oroligheterna påverkade resten av världen, Sverige och norrbotten. I uppsatsen undersöker vi även den svenska regeringens agerande under kalla krigets tid (år 1945-1991), då vi anser att detta är av vikt för att få en inblick i de känsliga politiska förhållanden som rådde i både Sverige och världen under denna tidsperiod.