Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse där det ideella arbetet har varit en självklarhet. I dagens samhälle tyder mycket på att de äldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess ställe har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar därför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? påverkar utvecklingen av socialt kapital i samhället? Teoretiskt har främst Putnam kommit att användas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept.

This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades.

Syftet med denna uppsats är att belysa och förstå hur fenomenet föräldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstå varför föräldraskap idag kräver insatser från riksdag och regering och på så sätt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har fenomenet för-äldraskap konstruerats på 1970-talet och idag? Har föräldraskapet även tidigare inneburit problem och hur såg dessa problem i så fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur föräldraskapet framställs på 1970-talet och idag? Den metod som använts i uppsatsen är diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som använts i studien är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriär. Empirin består av 40 artiklar från tidskriften Vi föräldrar och två stycken SOU-betänkanden.I texterna finner författarna att fenomenet föräldraskap framställs vara på god väg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhället.

Bakgrund och problem: Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statligt ägda bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Att inkludera den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmärksammats som en viktig del i samhällets hållbarhetsarbete. Det större hållbarhetsbegreppet, där även miljö finns kvar som en viktig del, är nytt med sina omfattande sociala aspekter. Socialt ansvar innefattar många områden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som är att ta ett socialt ansvar i sin hållbarhetsredovisning. Av den anledningen är det av särskilt stort intresse att se till hur de statligt ägda bolagen redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar men även kring det sociala ansvartagandet bolagen tar utöver indikatorerna.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur svenska statligt ägda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer.

Tidigare studier har visat att ett syfte med stereotypisering är att ge vägledning i möten med andra människor där en snabb personbedömning kan underlätta kommunikation och kognitiva strategier. I denna studie har undersökts om ett negativt affekttillstånd kan förbättras vid en negativ stereotypbedömning av en person som det är socialt accepterat att ogilla, alltså om avreaktion förekom. Deltagarna, 111 studenter vid Luleå tekniska universitet, ingick i ett experiment där affektmanipulation, personbedömning och självskattning av affekttillståndet gjordes med hjälp av enkäter och försöksledarens anvisningar. Resultaten visar, tvärtemot antagandet, att deltagare som initialt varit negativa till sinnes blev ännu mer negativa efter att ha bedömt en person, vilken det är socialt accepterat att ogilla. I kontrollgrupperna påvisades ingen ökning av den negativa affekten..

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier..

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s.

Denna studie gjordes för att ta reda på hur verksamma idrottslärare i Malmö ser på sin arbetssituation. De frågeställningar jag använde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslärare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottsläraren med sin undervisning? Om möjligheten till förändring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsättningarna i stadsdelen påverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta ämne är de olika arbetsförhållanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att få en bra inblick i detta ämne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lärare verksamma i Malmö stadsdelsområden med olika ekonomiska förutsättningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrån litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion.

Människor verkar generellt handla och uppträda på sätt som ger fördelar till dem själva och de grupper de är medlemmar i. Fördelarna gäller resurser, status, prestige men också socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att människor ansåg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare än människor från andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck..

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 år bor på ett äldreboende. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande även vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för människor i århundrade. Hundar är ett av de djur som förekommer inom vården och på äldreboende.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Den tyska återföreningen (1990) har kommit att påverka många människors liv och den hade många överraskningar i bagaget, både förbättringar men även försämringar. I Tyskland pågår en ständig diskussion kring återföreningen och dess verkningar. Människor från forna DDR känner sig orättvist behandlade och många är besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstått har successivt ökat och många ser återföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte är att undersöka hur situationen för människorna såg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha påverkat människorna i DDR.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka förutsättningar personal inom socialt arbete har för att kunna arbeta med säkrare sex med särskilt riskutsatta ungdomar och unga vuxna. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts som skickats ut till fältverksamheter samt öppenvårdsmottagningar som i någon utsträckning tar upp området alkohol och droger. Enkäten har skickats ut till 89 verksamheter i Skånes samtliga 33 kommuner. Sammanlagt har 229 svar inkommit, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 60,1 procent. Här framkommer att personalen har begränsade förutsättningar att arbeta med säkrare sex och att de organisatoriska resurserna för att stödja detta arbete brister.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.