Sökresultat:
24546 Uppsatser om Socialt förebyggande arbete - Sida 61 av 1637
"Som politiker ska man vara noga med att inte lÀgga sig i"- Om politisk pÄverkan i socialt arbete
This study is about the perception of politics in social work. The aim of the study was to seehow people working with social work in municipalities describe their perception of how politicsaffect their work. The study was conducted in two municipalities in middle Sweden,which had a transfer of power in the 2006 election. Six people; two social workers, two executivedirectors and two politicians was interviewed about their perceptions about politics, ifthe ideological direction of the municipal matters, and how politics effect social work and theorganization. As analyze method organizational theory with focus on change and power wereused.
Sjuksköterskans upplevelse av den palliativa vÄrden : En litteraturstudie
AbstraktDen palliativa vÄrden har utvecklats under de senaste Ären och hospicerörelsen med dess filosofi har vuxit sig stark i Sverige. Sjuksköterskan har en stor roll inom denna vÄrdform vilket innebÀr en aktiv helhetsvÄrd av den sjuke patienten och dess familj. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie och antalet vetenskapliga artiklar som inkluderades var 13 till antalet. Tre kategorier vÀxte fram av detta material och dessa var att arbeta inom den palliativa vÄrden, copingstrategier och sjuksköterskans roll.
Socialt stöd för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning
Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.
HÄllbarhetsintegration i banksektorn ?en fallstudie om SEB
Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhÀllet. De har inte enstor direkt miljöpÄverkan, dock pÄverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpÄverkan. Detta har lett till att banker i viss mÄn tappat samhÀlletsförtroende. DÀrför Àr det vÀsentligt att undersöka i vilken utstrÀckning integrerar bankerhÄllbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien Àr att analysera hur hÄllbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. OmrÄdet som vivalt att gÄ in pÄ Àr bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.
Hur förenar kvinnliga mellanchefer arbete och familjeliv
Dagens förÀnderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att sjÀlvstÀndigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan ocksÄ utgöra ett alltmer grÀnslöst arbete dÀr arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare grÀnsdradning mellan arbete och familj Àn tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriÀr VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning dÀdr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. VÄr frÄgestÀllning var Àr: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har anvÀnt oss av ....
HÄllbar utveckling i skolan : - en studie om hur lÀrare arbetar med hÄllbar utveckling i skolan
HÄllbar utveckling i skolan? en studie om hur lÀrare arbetar med hÄllbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat pÄ hur lÀrare med inriktning mot naturvetenskapliga Àmnen arbetar med hÄllbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hÄllbar utveckling dÀr de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvÀrmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som stÄr om hÄllbar utveckling i lÀroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur tvÄ olika skolor har arbetat pÄ olika sÀtt med hÄllbar utveckling.Metoden som har anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer dÀr fyra naturvetenskapslÀrare har intervjuats om sin undervisning i hÄllbar utveckling.
?Jag kan ju inte bara gÄ och lÀgga mig ner och dö!? : socialt kapital i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde
Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.
Upplevelser av socialt stöd hos unga kvinnor med sjÀlvskadebeteende
SyfteSyftet med studien Àr att beskriva och analysera hur unga kvinnor med ett sjÀlvskadebeteende upplever och hanterar sin livssituation samt hur de upplever socialt stöd frÄn informella och formella nÀtverk. Metod För att undersöka kvinnornas upplevelser har jag anvÀnt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor, alla med erfarenhet av sjÀlvskadebeteenden.ResultatKvinnorna beskriver sitt sjÀlvskadebeteende som ett sÀtt att hantera en krÀvande livssituation och slÀppa ut Ängest frÄn tidigare trauman eller stressade situationer. Resultaten visar Àven pÄ att kvinnorna ser Ängesten och sjÀlvskadorna som en del av dem sjÀlva och nÄgot som hindrar dem frÄn att passa in i samhÀllets normalitetsförvÀntningar. SjÀlvskadebeteendet Àr en strategi för dem att hantera sin livssituation, men sjÀlvskadeimpulserna Àr stundvis möjliga att hantera genom distraherande aktiviteter eller stöd.
Ung arbetskraft inom Àldreomsorgen
Syftet med denna studie var att belysa unga mÀnniskors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom Àldreomsorgen innefattar. Vad kÀnnetecknar ett attraktivt arbete och anses Àldreomsorgen uppfylla dessa krav pÄ vad ett attraktivt arbete innehÄller. Intervjuer med omvÄrdnadspersonal frÄn hemtjÀnst och Àldreboenden har genomförts. Studien innefattar Àven intervjuer med gymnasieelever frÄn omvÄrdnadsprogrammet och belyser deras förvÀntningar och erfarenheter pÄ ett arbete inom Àldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom Àldreomsorgen Àr ett arbete som anses bra men att vissa förbÀttringar ÀndÄ Àr nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla framtidens personalförsörjning.
Arbetsengagemang, organisatorisk tillhörighet, arbetsinvolvering och personlighet
Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.
Familjeföretagens CSR arbete : En undervÀrderad företeelse?
Civilekonomuppsats i fo?retagsekonomi: controller och redovisning. Ekonomiho?gskolan vid Linne?universitetet, 2012.Titel: Familjefo?retags CSR arbete ? en underva?rderad fo?reteelse? Datum: 2012-05-29Fo?rfattare: Emma Lagerquist och Josefine Olofsson Handledare: Sven-Olof Yrjo? Collin och Jenny AhlbergInledning: CSR har blivit ett omtalat a?mne kring forskning och fra?mst kring sto?rre bo?rsnoterade fo?retag. Sma? och medelstora fo?retags relation till CSR har a?ven fa?tt en allt sto?rre del i forskningen, da?remot har inte familjefo?retags CSR arbete fa?tt lika stor del.
Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.
I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.
Anhörigstöd vid sjÀlvskadebeteende
Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.
Eget arbete : en individanpassad undervisningsform
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lÀrare menar nÀr det gÀller för- och nackdelar med ett sÄdant arbetssÀtt. Jag har studerat Àmnet genom att lÀsa litteratur och genom att intervjua fyra lÀrare. Resultatet visar att litteraturen sÄg bÄde för- och nackdelar med arbetssÀttet"eget arbete"medan lÀrarna sÄg mest fördelar. UpplÀgget av"eget arbete"sÄg olika ut pÄ skolorna men alla skolor gjorde nÄgon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av lÀraren. SjÀlv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog Àr den bÀsta lösningen..
Mindfulness i missbruksbehandling. ?Kineserna kan ju inte ha fel?
Begreppet mindfulness har lyckats med konsten att vara i ropet i Sverige under början av tvÄtusentalet. Mindfulness har ocksÄ lyckats ta sig in i behandlingsammanhang under de sista Ären men samtidigt som forskningsomrÄdet för mindfulness har breddats Àr forskningsomrÄdet gÀllande mindfulness i behandlingssammanhang fortfarande glest. Vid en nÀrmare granskning av den forskning som finns rörande mindfulness kan man ocksÄ se att det inte finns nÄgon klar entydig definition av vad mindfulness Àr. Hur pÄverkar detta det institutionella arbetet med mindfulness och om synsÀttet pÄ mindfulness Àr olika, hur ser dÄ skillnaderna ut i att arbeta med mindfulness som metod? DÄ detta Àr en studie inom socialt arbete som intresserar sig för mindfulness som metod inom beroendebehandling genom att belysa mindfullnessmetodens roll och funktionssÀtt i behandlingssammanhang med socialt utsatta mÀnniskor.