Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige åren 1973-2005. Antagandet som låg till grund för detta var att ökad välfärdsnivå i Chile inverkat på den adoptionsverksamhet som pågick under dessa år. Uppsatsen syftade också till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras på myndighetsnivå och med utgångspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick från en sociologisk och tvärvetenskaplig ansats. Vägledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

Företags vilja att hållbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillämpningen av hållbarhetsredovisning skapas även behov av ett ramverk. Det ramverk som idag är det mest framträdande inom hållbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mål är att frivillig hållbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jämförbar som finansiella rapporter.Hållbarhetsbegreppet kan delas in i tre områden vilka är social, ekonomisk och miljömässig. Resultat från tidigare forskning visar att det råder stora brister inom hållbarhetsredovisning eftersom redovisningen är frivillig och det därmed inte föreligger några lagstadgade krav.

An individual's social capital consists largely of the social networks that may consist offamily, friends and acquaintances. The social network is of great significance on olderpeople's physical and mental health. Aim: The overall purpose is to examine the knowledgeof social network and the health of the elderly. Method: Litterature review, using threedifferent databases, CINAHL, PubMed and Scoupus for searching of articles, with differentcombinations of keywords. Results: Different types of social networks have both positive andnegative effects on health.

Barnavårdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trädde den nu gällande tvångsvårdslagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), i kraft. Gunnar Bramstång har funnit två riktlinjer som präglat barnavårdslagstiftningen under 1900-talet, dels rättsstatstanken, dels tanken om individens rätt att få skydd och vård av staten. Dessa två grundtankar ligger även till grund för denna uppsats där syftet är att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rättssäkerhets- och rättighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrån en rättsdogmatiskt metod.

Inom socialtjänstens arbete med barn och familjer är manliga socionomer underrepresenterade. Det är en vanlig åsikt att det behövs fler män inom området, men föreställningarna om vad de skall bidra med varierar.Den här uppsatsen har som syfte att nå en ökad förståelse om hur män i socialt arbete upplever och hanterar könsbundna förväntningar. Uppsatsen har utarbetats med en kvalitativ metod, där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med män som arbetar som socionomer inom socialtjänstens barnvård.Resultatet visar att det finns olika könsbundna förväntningar på män i socialt arbete. De flesta är knutna till arbetet med manliga klienter, som i de här fallen antingen är fäder eller män som lever med barnens mödrar. Förväntningarna härrör från en komplementär syn på manligt och kvinnligt kön som olika.

Syftet med denna studie var att undersöka vad stress innebär, hur det upplevs och orsakas inom Räddningstjänsten, samt hur det kan förebyggas. Enkäten gjordes utifrån ett kvantitativt perspektiv och skickades till larmoperatörer och brandmän på Räddningstjänsten. Enkäten besvarades av totalt 33 respondenter. Deltagarnas ålder togs inte i beaktning, enbart antalet år av yrkeserfarenhet. Datan analyserades I SPSS, med hjälp av ett Chi-tvåtest och ett Pearsons's r-test.

Barn som under uppväxten varit placerade i familjehem kan bära med sig den erfarenheten resten av livet som något som påverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att få ökad förståelse för hur vuxna, svenska fosterbarn som varit placerade i familjehem under sin uppväxt beskriver erfarenheten av att vara fosterbarn. Samt identifiera vilka påverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan på deras hälsa. Målet är att öka förståelsen kring fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag på hälsofrämjande åtgärder. För att belysa detta användes livsberättelse som metod med biografier som data.

Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande.

Vår startpunkt inför denna c-uppsats var att vi hört talas om personer som arbetar med socialt arbete inom kristna organisationer. S:ta Clara kyrka kom i fokus. Syftet men uppsatsen formulerade vi så småningom till att öka kunskapen om anställdas och volontärers upplevelser av deras tros betydelse i det sociala arbete som de utför inom S:ta Clara kyrka.Studien har genomförts utifrån tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som är anställda eller volontärer inom S:ta Clara. Resultatet av studien har vi analyserat med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska resonemang knutna till de teman som formats av våra intervjuresultat. Vi har även analyserat våra slutsatser utifrån Aron Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultaten visar att våra intervjupersoner upplever att deras personliga tro har betydelse i det sociala arbete de utför inom S:ta Clara.