Sökresultat:
4500 Uppsatser om Socialt entreprenörskap - Sida 33 av 300
Autonoma vÀrldar : En estetisk studie av deltagande och rolltagande i levande rollspel
Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.
Funkis, folkhem och förlorade visioner : en tolkning av det sociala kapitalet i ett miljonprogramsomrÄde i Linköping
Miljonprogrammet tillkom genom en storslagen politisk satsning under det expansiva 60-talet. Produktionen lades utanför stÀderna och vilade pÄ funktionalism och stordriftsfördelar. Trots minutiös social ingenjörskonst hade ingen kunnat förutse att mÄnga av de hyresgÀster, som befolkade miljonprogrammet till en början, inom nÄgra Är skulle flytta till egna smÄhus. Kvar blev de socioekonomiskt svagare hyresgÀsterna. Dessa omrÄden prÀglas idag överlag av mÄnga in och utflyttningar.
Kvinnor, kriminalitet och psykisk ohÀlsa : Lider kvinnliga brottslingar vanligen av psykisk ohÀlsa?
Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.
Videokonferens ? en mötesplats för att frÀmja yngre barns miljömedvetenhet, varför? : En intranationell och internationell experimentstudie av yngre barns lÀrande för hÄllbar utveckling i relation till de politiska mÄlen.
Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.
Gör musik nÄgon skillnad? : En studie om genuskonstruktioner i musikaliska aktiviteter i förskolan
Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.
Individers yrkesstolthet ur ett organisatoriskt och socialt perspektiv : En kvantitativ studie
Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.
Budgetlös styrning : En studie av Handelsbanken i Uppsala
Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.
RYGGM?RGSSKADADE PATIENTERS UPPLEVELSE AV ARBETSTERAPEUTISKA INTERVENTIONER
Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett
meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i
Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och
aktivitetslivet f?r?ndras.
AllmÀnnyttiga bostadsbolags arbete med socialt ansvarstagande och krav pÄ affÀrsmÀssighet
Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.
LÄt hjÀrtat va me : sjuksköterskans stöd i egenvÄrdsÄtgÀrder vid hjÀrtsvikt
Bakgrund:HjÀrtsvikt blir allt vanligare. Det krÀvs stor förÀndring och anpassning av livssituationen för bÄde patienter och anhöriga. MÄnga av de som fÄr diagnosen saknar kunskap om hur de pÄverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvÄrdsÄtgÀrder som kan ge ökat vÀlbefinnande hos patienter med kronisk hjÀrtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes dÀr tretton artiklar har analyserats.
Individer, det sociala kapitlet och kristna omvÀndelser
Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvÀndelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, frÄn ett tidigare ickereligiöst liv. PÄ samma gÄng omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser pÄ sin omvÀndelse, anslutning och pÄ samhÀllet. Mitt syfte bryter jag ned i tre frÄgestÀllningar som jag söker svar pÄ. Dessa Àr: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvÀndelsen? 2.
Neuropsykiatriska funktionshinder - en professionernas kamp : Om rektorers syn pÄ neuropsykiatriska funktionshinder
Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder. UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.
CSR som vÀrdeskapande verktyg i jakten pÄ sponsorer : En fallstudie av Hammarby Fotboll
CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.
"Att fÄ eller skaffa svenska kompisar det Àr inte lÀtt faktiskt." : En studie om ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige
Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.
FrÄn vanmakt till vardagsmakt : om dramatisk metod som verktyg i empowermentbaserat socialt arbete
Föreliggande uppsats stÀller frÄgan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturgranskning med fokus pÄ en komparativ textanalys av fÀlten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hÀmtats frÄn grounded theory och ingÄngen i uppsatsarbetet Àr följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger pÄ bestÄr av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar Àmnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger pÄ frÄgan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.