I arbetslivet har omfattande förändringar ägt rum, vilket har inneburit hårdare villkor för alla men kanske särskilt för dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats är en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av människor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förståelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmänhet, samt deras förhållande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad på djupgående intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens båda handledare. Slutsatserna av vår studie bygger på analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit är att deltagandet i Solakoop är för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat självförtroende,initiativförmåga och ansvarskänsla.

Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för hur några lärare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frågeställningar som studien baserades på var: Vilken inverkan har feedback på arbetsglädjen på en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? På vilket sätt har denna feedback en relation till lärarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssättet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av åtta lärare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

För att uppnå målet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal åtgärder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktäriseras den svenska landsbygden av urbanisering, låg ekonomisk tillväxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv står svenska livsmedelsproducenter på landsbygden inom de gröna näringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats på tio år och det är något som inte sker i linje med målet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden står för en central del av den hållbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebär negativa miljökonsekvenser och därmed kan inte en hållbar samhällsutveckling nås.

Den här uppsatsen behandlar ämnet olaglig fildelning på internet. Intervjuer med fem svenska fildelare ligger till grund för en kvalitativ analys av deras egna handlingar. Analysen kretsar kring fem grundläggande teman som syftar till att förmedla en bild av individernas egen bild av fildelning och moraliska dilemman som kan uppstå vid denna handling. Teorin som har används beskriver främst handlingsramarna och samhället som fildelarna kan tänkas befinna sig i. Kopplingar görs mellan individernas handlingar och den övergripande samhällsteorin för att påvisa om de stämmer överränns.

På senare år har diskussionen om välfärdens villkor blivit alltmer uppmärksammad. Det har bland annat handlat om vilka institutioner som egentligen skapar välfärd. Därför har den offentliga sektorn varit ett uppmärksammat föremål för debatt. Under 1990-talet har de ekonomiska förutsättningarna för den offentliga sektorn försämrats och förväntningar har ställts på effektivisering och förbättring . Nya tillvägagångssätt för organisation, ekonomistyrning, redovisning och finansiell bedömning har införts inom skilda delar av den offentliga sektorn för att hantera ett växande omvandlingstryck .Den offentliga sektorn ställs nu också inför en befolkningsförändring.

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön ? mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ?CSR?.

Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriären . Kvinnor i maktposition har motsägelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.Sex kvinnor på höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad på följande områden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades på en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet användes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.Analysen av de könsskapande processer som påvisades i organisationen, visade att det främst var värdering av kunskap, värdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsättningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriär.

Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar.

Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

Inkludering är ett världsomspännande koncept att sträva efter i skolundervisningen men kan detta uppnås när undervisningen inte kan göras lika för alla? För att få en bättre bild över var dagens forskning är på väg angående specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mängd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lärare är att förutom att kraven på att en likvärdig utbildning ska uppnås förväntas lärarna även ta hänsyn till allas unika förutsättningar och behov. Detta då lärarna ska möta ett ökat antal elever med inlärningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas från klassrummet.Den här studien ger läsaren en idé om det dilemma skolor runt världen försöker lösa och resultaten pekar på att ytterligare forskning är nödvändig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gårdagens metoder..

The purpose of this essay was to further develop the discussion around the street-level bureaucrats and the dilemmas that they meet in their work environment. The paper will try to accomplish this by putting the spotlight on the professional role, the organizational control of the street-level bureaucrat and the effect of society on the work environment. Something that also will be discussed is the well-known difficulty of implementation of new programs and methods, especially when street-level bureaucrats are involved. The street-level bureaucrats that this paper focuses on are caseworkers within Försäkringskassan and handle benefits and take decisions about the need for rehabilitation for people who are ill and unable to work.I have used a qualitative method for this study. The empirical material consists of six interviews at two different offices.The main cause of the dilemma of the street-level bureaucrat is that there is a conflict between the human side and the professional role.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Social kompetens är en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som är oerhört centralt i vårt samhälle. Rekryterares jobb handlar om att ständigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens är en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person är socialt kompetent är oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan använder deras uppfattning om begreppet när de bedömer om en person är socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera på deras förståelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen är intervjusituationen.Detta är en kvalitativ fallstudie där empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare på olika företag främst bemanningsföretag.

Långtidssjukskrivningarna har under de senaste tio åren fördubblats i Sverige. Stressrelaterade sjukdomar står för den största ökningen. Denna enkätstudie syftade till att undersöka skillnader mellan en grupp individer sjukskrivna för utbrändhet/utmattningssyndrom (n=10) och en kontrollgrupp (n=12), med avseende på olika erfarenheter och upplevelser av livsviktiga och traumatiska händelser och med avseende på upplevelsen av socialt stöd. Frekvensen av sådana livsviktiga och traumatiska händelser i barndomen eller i nära anslutning till insjuknandet, visade sig vara högre i patientgruppen och har i jämförelse med kontrollgruppen, i större utsträckning skett i relation till närmaste familj eller nära vänner, samt varit upprepade eller pågått under en längre period. Personerna i patientgruppen har också uppgett att de blivit starkare påverkade av de livsviktiga och traumatiska händelserna jämfört med personerna i kontrollgruppen.