Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur uppfattningar kring sociala medier ser ut på en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier används. Vi har även studerat behovet av en policy som kan vägleda användningen av sociala medier och vad denna i så fall bör innehålla. Detta har undersökts genom åtta djupgående intervjuer samt en mindre enkät.Resultatet visar att det råder en positiv syn kring sociala medier men även en viss skepticism. Användningen av sociala medier skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit är svårigheten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Tidigare forskningsresultat har visat att nätverkande bland egna företagare utvecklar så väl den egna personen som personens egna företag. Dock saknas forskning när det gäller hur stöd kan upplevas inom nätverk. Studiens syfte var att skapa en förståelse för hur socialt stöd från ett nätverk upplevs av kvinnliga företagare. Deltagarna var 15 kvinnor inom olika branscher mellan åldrarna 26-65 år. Intervjuer transkriberades, meningskoncentrerades och tematiserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns några skillnader mellan att arbeta med en växande organisation och en krympande organisation när det gäller organisationers arbete för att behålla nyckelkompetenser. För att kunna uppfylla mitt syfte utförde jag en fallstudie vid Jokkmokks kommuns barn- och utbildningsnämnd och företaget PICAB, genom att intervjua skolchefen för barn- och utbildningsnämnden och PICAB:s VD. Några större skillnader fann jag inte i organisationers sätt att arbeta med nyckelkompetenser som kunde härledas till att organisationen var växande eller krympande. Där man kunde se en viss skillnad var att vid nedskärningar såg den växande organisationen inga problem med att krympa utan att förlora nyckelkompetenser, vilket den krympande organisationen däremot gjorde. Från ett omvänt perspektiv såg det krympande företaget inga svårigheter med att växa och rekrytera nyckelkompetenser, vilket det växande företaget såg som något av ett dilemma..

Vi har granskat en del av vårt välfärdssystem nämligen sjukförsäkringssystemet. Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga aktörernas ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vi berör individ- och myndighetsnivå och utifrån kartläggningen granskar vi om och i så fall varför respektive åtaganden kan leda till att tilliten urholkas. Uppsatsens teoretiska ram bygger på Rothsteins teori om socialt kapital och den sociala fällan. Vi har kommit fram till att det finns många fallgropar i den här sköra processen som sjukskrivning visar sig vara.

Under de senaste åren har e-post blivit ett allt viktigare verktyg för kommunikation och företag använder i allt större utsträckning sig av denna kanal. Användningen av e-post har även fått negativa konsekvenser, till exempel att en stor del av de anställdas arbetstid går åt till att hantera e-post. Detta har inneburit att e-postens roll, vilken är att underlätta arbetet och leda till bättre effektivitet, går förlorad. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur kommunikation via e-post styrs och att skapa förståelse för behovet av styrning av e-posthantering i organisationer. För att kunna besvara syftet har vi utfört en fallstudie av tre företag.

Syftet med denna studie har varit att undersöka professionellas syn på självskadebeteende hos ungdomar i högstadiet och gymnasiet undersökts. Hur de arbetar med självskadeproblematik hos ungdomar, om de anser att självskadebeteende är ett socialt fenomen samt även eventuell förekomst av likheter och skillnader beroende på profession. En kvalitativ undersökningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer med personal på Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning samt skriftlig intervju med personal på Elevhälsan i en medelstor stad i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan de professionella som hade en medicinsk bakgrund och de som hade en socionombakgrund.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Gruppbehandling för personer med social ångest har under 5 år bedrivits på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger på Clarks & Wells KBT modell. Social ångest och socialt undvikande minskade signifikant från för- till eftermätning, vid uppföljningen sjönk värdena ytterligare. Graden av depression minskade på motsvarande sätt.

En kvalitativ undersökning där olika delar av socialt arbete har studerats med fokus på samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har åtta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frågor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrån systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som används när de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att även om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn på vad samverkan innebär. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekräftar att akolans förebyggande arbete ofta skärs ned på när resurserna krymper..

Vi startade vårt examensarbete efter en föreläsning på Malmö Högskola, Hälsa & Samhälle (2010-01-22), rörande genusfrågor kopplat till socialt arbete. Här väcktes vårt intresse för användningen av manliga förebilder som en insats till pojkar med olika problematik. Vi ville undersöka vilka föreställningar socialarbetare har om begreppet manliga förebilder, kopplat till socialt arbete med ungdomar, och detta blev således även vår frågeställning. Vår avsikt har alltså varit att söka en förståelse för begreppet, vilka egenskaper är eftersträvande hos den ?goda manliga förebilden?.

This study aims to examine how social workers, in the Swedish social services, perceive and interpret LVU § 3 from a gender perspective. In total eight social workers participated in the study, attending interviews based on a vignette. From a gender perspective we wanted to found out how the social workers define "other socially destructive behaviour" and understand their thoughts about this subject. Moreover, we aimed to see if social workers perceive any differences between boys and girls behaviour. Based on several theories, two gender theories and concepts we have analysed our result from the interviews.

Landsbygden står idag inför en rad olika problem. Några av de problem som är oroväckande är en dålig lönsamhet för företagare på landsbygden, tilltagande urbanisering samt ökande miljöproblem (Internet, Regeringskansliet, 1, 2010). Dessa tillsammans utgör barriärer för en hållbar utveckling av den svenska landsbygden. I Brundtlandsrapporten, skriven på uppdrag av Förenta Nationerna, är hållbar utveckling "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (World Commission on Environment and Development, 1987, s.43). Många gånger förknippas hållbar utveckling med tre specifika perspektiv; ekonomiskt, socialt, och miljömässigt perspektiv (Goosen, 2012).

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frågeställningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthålls och avslutas på ett bra sätt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjänsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrån socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori.

The aim of this thesis is to study a job-searching process and elements that affects it. The elements I have focused on are gender, class and social network. The study is based on interviews and a survey study with students from the educational program of Social work (Socialomsorgsutbildningen), that graduated 3 years ago. Through the survey I have examined their social-background and their job-searching process. The interviews are the main focus in the study.