The purpose of this essay is to compare two investigationprojects /evaluationproject (BBICOHPeL) regarding theoretical anchoring and operationmethods. Important questions in our research has been: What from BBIC can be found in the OHPeL-project, what has become of the fundamentals in BBIC when they have been introduced into this new context, has the ecological development theory remained in the OHPeL-project, is it possible to say that the OHPeL-project is a further development, distortion or something completely different from BBIC. To find answers to our questions we have studied 17 protocols from evaluationmeetings in the OHPeL project. This led us to the results that BBIC in many ways are present in the project. There are also differences between the projects.

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

SammanfattningAllt fler socialarbetare väljer idag att åka ut i världen för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet är av stor relevans för socialt arbete då globaliseringen av världen gör länder allt mer beroende av varandra och sociala problem kräver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem på en strukturell nivå är mycket viktigt inom det internationella fältet för att uppnå hållbara förändringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förståelse för hur socialarbetare arbetar med förändring utifrån ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingsländer. Det vi frågat oss är vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstå samt vilka metoder och kunskaper som är viktiga vid socialt förändringsarbete i utvecklingsländer då man arbetar utifrån ett strukturellt perspektiv. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingsländer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

IT-arkitekterna är ett företag under utveckling och då det sett att socialamedier i dag har stor inverkan på människor vill företaget skaffa enstrategi för att, i den mån det är möjligt och lönsamt, nyttja fördelarnamed dessa kanaler. För att kunna sätta upp denna strategi har enlitteraturstudie samt intervjuer genomförts för att hitta en definition förbegreppet sociala medier. Resultatet visar att sociala medier är då text,bild och ljud används för att kommunicera via Internet. Med hjälp avbland annat teorier om socialt nätverk och socialt kapital harnyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp pekade på attpersonalen eftersöker stärkt samhörighet och ökad kommunikationinom företaget.

På modemarknaden råder idag en stor konkurrens och det blir allt svårare att differentiera sitt företag. Ett ökat mediebrus distraherar kontinuerligt det budskap företaget vill sända ut till kundgruppen. Idag tvingas företagen ta ett allt större socialt ansvar främst av kommersiella skäl. Miljöengagemanget blir allt större och framför allt attityden och beteendet hos konsumenterna leder till en annan slags konsumtion eller rent av till en ny trend. Utifrån problematiseringen har vi undersökt, beskrivit samt analyserat marknadsförings-strategin av en kedjeägd- respektive en privatägd butik.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse där det ideella arbetet har varit en självklarhet. I dagens samhälle tyder mycket på att de äldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess ställe har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar därför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? påverkar utvecklingen av socialt kapital i samhället? Teoretiskt har främst Putnam kommit att användas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept.

Sedan Västerås byggde Sveriges första fjärrkylnät 1992 har fler och fler städer följt med. I Stockholm finns nu världens största fjärrkylnät som fortfarande byggs ut. Fjärrkylan sprider sig norrut och Umeå byggde fjärrkyla år 2000. I Luleå centrum började fjärrkyla levereras 2006, baserat på frikyla. I Luleå finns det potentiella kylkunder som ligger utanför centrum där kylnätet inte kommer att nå inom en överskådlig framtid.

This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades.

Syftet med denna uppsats är att belysa och förstå hur fenomenet föräldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstå varför föräldraskap idag kräver insatser från riksdag och regering och på så sätt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har fenomenet för-äldraskap konstruerats på 1970-talet och idag? Har föräldraskapet även tidigare inneburit problem och hur såg dessa problem i så fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur föräldraskapet framställs på 1970-talet och idag? Den metod som använts i uppsatsen är diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som använts i studien är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriär. Empirin består av 40 artiklar från tidskriften Vi föräldrar och två stycken SOU-betänkanden.I texterna finner författarna att fenomenet föräldraskap framställs vara på god väg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhället.

Bakgrund och problem: Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statligt ägda bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Att inkludera den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmärksammats som en viktig del i samhällets hållbarhetsarbete. Det större hållbarhetsbegreppet, där även miljö finns kvar som en viktig del, är nytt med sina omfattande sociala aspekter. Socialt ansvar innefattar många områden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som är att ta ett socialt ansvar i sin hållbarhetsredovisning. Av den anledningen är det av särskilt stort intresse att se till hur de statligt ägda bolagen redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar men även kring det sociala ansvartagandet bolagen tar utöver indikatorerna.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur svenska statligt ägda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer.

Tidigare studier har visat att ett syfte med stereotypisering är att ge vägledning i möten med andra människor där en snabb personbedömning kan underlätta kommunikation och kognitiva strategier. I denna studie har undersökts om ett negativt affekttillstånd kan förbättras vid en negativ stereotypbedömning av en person som det är socialt accepterat att ogilla, alltså om avreaktion förekom. Deltagarna, 111 studenter vid Luleå tekniska universitet, ingick i ett experiment där affektmanipulation, personbedömning och självskattning av affekttillståndet gjordes med hjälp av enkäter och försöksledarens anvisningar. Resultaten visar, tvärtemot antagandet, att deltagare som initialt varit negativa till sinnes blev ännu mer negativa efter att ha bedömt en person, vilken det är socialt accepterat att ogilla. I kontrollgrupperna påvisades ingen ökning av den negativa affekten..