Sökresultat:
4556 Uppsatser om Socialt bemötande - Sida 15 av 304
MikaelsgÄrdens betydelse för de hemlösa : En kvalitativ studie om hemlösas upplevelser av en frivilligorganisation
Hemlöshet Àr ett omrÄde som under det senaste decenniet fÄtt stor uppmÀrksamhet i media och utredningar. Det Àr ett socialt problem som Àr komplext, svÄrlöst och Äterkommande i samhÀllsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhÀllet dÀr denne Àr i behov av stöd och hjÀlp. Frivilligorganisationer har pÄ den senaste tiden fÄtt en större betydelse för hemlösa individer i samhÀllet. De Àr verksamheter som möter hemlösa individer dagligen.
Kvinnors upplevelser av att leva med polycystiskt ovariesyndrom : En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund:?Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) ?r ett kroniskt och endokrint tillst?nd som globalt sett drabbar cirka en tiondel av alla kvinnor i fertil ?lder. Sjukdomens orsak ?r oklar men den p?verkar de drabbade p? m?nga olika s?tt och medf?r allvarliga kort- och l?ngsiktiga konsekvenser. Trots sjukdomens omfattning visar forskning att samh?llet och v?rden har otillr?cklig kunskap om PCOS samt hur v?rden korrekt b?r anpassas till denna patientgrupp.
Hej! Kan jag sÀnda mitt privatliv till dig? - En kvalitativ studie om möjligheter och hinder för ett socialt ungdomsarbete pÄ internet
Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid pÄ den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. UtifrÄn ungdomars perspektiv belyses faktorer som Àr möjliggörande respektive hindrande för ett sÄdant arbete. FrÄgestÀllningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete pÄ internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera pÄ internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, dÀr sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frÄgorna.
Elbolag som en kraft för gott? : En kvalitativ studie om ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvarstagande
Ansvarstagande i företag har fÄtt ökad uppmÀrksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förvÀntningar pÄ företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagande. Risken med CSR Àr att företag inte gör operationella bidrag mot samhÀllsproblem utan endast ser detta som ett sÀtt att öka sin vinst genom att förbÀttra företagets image. PÄ senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats dÀr det frÀmsta mÄlet Àr det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.
Stress, kontroll och socialt stöd inom RÀddningstjÀnsten
Syftet med denna studie var att undersöka vad stress innebÀr, hur det upplevs och orsakas inom RÀddningstjÀnsten, samt hur det kan förebyggas. EnkÀten gjordes utifrÄn ett kvantitativt perspektiv och skickades till larmoperatörer och brandmÀn pÄ RÀddningstjÀnsten. EnkÀten besvarades av totalt 33 respondenter. Deltagarnas Älder togs inte i beaktning, enbart antalet Är av yrkeserfarenhet. Datan analyserades I SPSS, med hjÀlp av ett Chi-tvÄtest och ett Pearsons's r-test.
En studie av sambanden mellan locus of control, self-efficacy, socialt sto?d och positiv feedback
Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.
Socionomen pÄ familjecentralen : Ur ett insats- resurs- tids- och rollperspektiv
Syftet med den hÀr undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i JÀmtlands lÀn ansÄg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete dÀr. Detta studeradesutifrÄn ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslÄg till grund för att besvara syftet och frÄgestÀllningarna dÀr femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepÄ de aktuella familjecentralerna. Vidare ansÄg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna.
Matematik - En dimension i barns lek : En videoobservation om hur barn upptÀcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken
Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur barn upptÀcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken pÄ förskolan dÄ de Àr i ett socialt samspel med andra barn. För att nÄ denna kunskap valde vi att göra en observationsstudie med deskriptiv inriktning. Studien genomfördes under det kvalitativa paradigmet. För att samla empirisk data till vÄr studie valde vi att dokumentera med hjÀlp av videokamera. Resultatet av den genomförda undersökningen visar pÄ att barn i höggrad uttrycker olika matematiska dimensioner de upptÀcker i den fria leken dÄ de har ett socialt samspel med andra.
Företags social ansvar. Globala vÀrderingar i en global vÀrld.
PÄ senare Är har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmÀrksamhet bÄde i media och i företagsvÀrlden. FrÄn omgivningen stÀlls allt större krav pÄ att företag skall integrera etiska och sociala hÀnsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för mÀnniska och miljö. I stort handlar det om krav pÄ att införliva Àven andra vÀrden Àn monetÀr lönsamhet och effektivitet i företagsvÀrlden. Med den ökade makten som globala företag har i vÀrlden Àr det knappast förvÄnande att ocksÄ ökat ansvar krÀvs av dem. Men vad Àr egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur lÄngt bör det ansvaret strÀcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvÀndas för att stÀrka företagets varumÀrke.
Ăr goda vĂ€nner den bĂ€sta medicinen? : en studie om upplevd hĂ€lsa och olika dimensioner av socialt stöd och nĂ€tverk hos gymnasielever
Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Ă
ldern pÄ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Är och medelÄlder var 18 (±0,7) Är. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pÄ frÄgan eller uppfattade sig inte som nÄgot av alternativen. Deltagarna besvarade frÄgor med fasta svarsalternativ kring kvalitén pÄ sitt sociala stöd och storleken pÄ sitt sociala nÀtverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hÀlsa.
MervÀrdesskattedirektivet ? Ett hot mot den svenska demokratin?
Denna studie syftar till att beskriva och förklara tÀnkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervÀrdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien Àmnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jÀmförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom Àmnet.Resultatet visar att konsekvenserna Àr av varierande karaktÀr för de valda föreningarna.
Arbetslöshet bland unga vuxna : Ăr som att leva i Sverige och vĂ€nta pĂ„ vĂ„ren
Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.
Den svenska arbetsmarknaden och ungdomar med invandrarbakgrund : En kvalitativ studie om möjligheter och hinder
Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.
Hur Redovisar Dagligvarubranschen Socialt Ansvar?
Företags vilja att hÄllbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillÀmpningen av hÄllbarhetsredovisning skapas Àven behov av ett ramverk. Det ramverk som idag Àr det mest framtrÀdande inom hÄllbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mÄl Àr att frivillig hÄllbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jÀmförbar som finansiella rapporter.HÄllbarhetsbegreppet kan delas in i tre omrÄden vilka Àr social, ekonomisk och miljömÀssig. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det rÄder stora brister inom hÄllbarhetsredovisning eftersom redovisningen Àr frivillig och det dÀrmed inte föreligger nÄgra lagstadgade krav.
Socialt Stöd i Chefsrollen en kvalitativ studie om enhetschefers upplevda sociala stöd
Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen Àr intressant med anledning av att deras arbete Àr sjÀlvstÀndigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebÀr att förvÀntningar finns frÄn flera nivÄer inom organisationen.
Syftet med studien Àr att öka kunskapsbilden och förstÄelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag Àr intresserad av vad de upplever att de fÄr för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser Àr viktigast. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.