Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina årsredovisningar. Vår referensram bygger på teorier kring CSR och på intressentteorin. Dessa används för att dels förklara företagens relation till samhället men också för att förklara innebörden av vad vår definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vår empiriska sektion återfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Örebro universitetInstitution för beteende-,social- och rättvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60pSammanfattningTitel: Statligt stöd till föräldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och StorbritannienFörfattare: Cecilia FlodströmHandledare: Munir DagSyftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet är även att undersöka vilka upplevelser föräldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med föräldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika länderna, skilde sig från varandra.

Det är sällan man läser i tidningar om det goda sociala arbetet som utförs av socialtjänster i Sverige. Den enskilde medborgaren vänder sig inte heller ofta till media för att få berätta om stödet och det goda bemötandet de fått av myndigheten. Däremot kan klienter kontakta media för ett sista försök till att få uppmärksamhet samt upprättelse i ett beslut. Denna kontakt i kombination med journalistens sökande efter nyhetsvärde kan resultera i artiklar där socialtjänsten arbete framställs negativt. Således kan en missvisande bild målas upp i media, särskilt hos människor som aldrig själva haft kontakt med myndigheten.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och förstå hur föräldrar till barn på småbarnsavdelningar ser på förskolans arbete och vilka tankar och åsikter de har om läroplanen. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex föräldrar till barn som är 1-3 år. En hermeneutisk ansats har använts genom hela studien, framförallt vid tolkning och analys av intervjuerna. Resultaten visar att föräldrar i första hand har sina barn på förskolan på grund av arbete, men även för att barnen skulle få stimulans och träffa andra barn. Det är också viktigt för de flesta föräldrar att barnen lär sig något på förskolan, till exempel konfliktlösning, färger och former.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s.

The purpose of the study is to see differences and development of two institutions for social care (work science) in two countries - the University of Lodz, Polen, and the University of Lund, Sweden.The central question is, if there is any convergence between these Institutions for Social care.The method has been to use both earlier research and to have two interviews. I did interviews with two professors working at two Universities, one with professor Ewa Marynowicz-Hetka at Lodz University and the other with professor Hans Swärd at the University of Lund. I started to study relevant literature and took part of secondary material in both countries.The main result of this study is that some convergence tendencies between those two trainings exist. All of them have connection with international cooperation. There are also same forces that stopped those tendencies; one of them is tradition on institutions..

Undersökningen behandlar barn som växer upp i missbrukarhem. Vi har valt att undersöka vilka faktorer i arv och miljö som kan leda till att barn i missbrukarhem följer eller bryter föräldrarnas mönster, med utgångspunkt i tidigare forskning, observation samt intervjuer med fyra vuxna personer. Anonyma Alkoholister kontaktades för att hitta frivilliga intervjupersoner, där vårt krav var att de skulle ha växt upp i ett missbrukarhem. Informanternas svar har jämförts med andra forskare som till exempel Bengtsson och Gavelin (2004) och Hansen (1995). I resultatbearbetningen har det framkommit likheter eller olikheter mellan informanterna.  Resultatet visar att det finns ett socialt arv, där barnen har sett och lärt sig sina föräldrars skäl till att dricka och deras dryckesmönster.Några barn har dock på olika sätt lyckats ta sig ur dessa riskbeteenden.

Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier.

The aim of this essay was to examine the impact that parents drug abuse have on their children´s chances and possibilities while growing up. This study is done by investigating literature written by acknowledged authors and experts in this field. The following questions were asked:How does the literature describe the influence of parent´s drug abuse on their child´s ability to develop and learn?Which factors does the literature distinguish as determining factors on the child´s ability to resist and recover, from a childhood with drug abusing parents?The result of this essay showed that having drug abusing parents constitute different types of risks when it comes to the child´s ability to develop and learn. How the child is able to cope with it´s parents drug abuse is determined by several factors such as, the situation in the family, the child´s personality and how people in the child´s surrounding react on the child´s needs..

I Sverige drabbades 1999 över 45.000 människor av cancer. Många av de insjuknade hade barn och ungdomar i skolåldern. Barn och ungdomar är de som får leva längst med sina trauman och eventuell förlust av förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att få kännedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förälder med cancersjukdom; deras tankar om förälderns cancer, hur de påverkas av förälderns cancersjukdom samt vad hälso- och sjukvårdspersonal kan göra för att hjälpa dem hantera situationen på bästa sätt. En analys av tio artiklar genomfördes.

SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 250 barn med någon form av cancer och är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 år. Då hela familjen berörs när ett barn får cancer, är det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebär att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt.Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehållsanalys. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som hämtats från tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer åtta teman: Förändrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillräcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: När barnet i familjen insjuknade i cancer förändrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omställning, både känslomässigt och socialt.

 Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgång är ett väl undersökt område. Könsskillnader, känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd är några av de faktorer som har visats påverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara på en enkät bestående av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.