De större företagen i Sverige anvÀnder alltmer byggnadsinformationsmodellering (BIM) i sina byggprojekt. Examensarbetets syfte Àr att kartlÀgga i vilken utstrÀckning BIM pÄverkar effektiviteten i produktionsfasen pÄ tvÄ byggarbetsplatser, Fortnox Arena och Myresjöhus Arena, bÄda i VÀxjö. Rapporten belyser BIM, med dess möjligheter respektive svÄrigheter samt hur det kan anvÀndas i produktionsskedet. UtgÄngspunkten för analysen Àr intervjuer av olika entreprenörer som medverkade i nÄgot av de tvÄ nÀmnda byggprojekten. Intervjuerna visade att BIM tillÀmpas till viss del pÄ arbetsplatsen och BIM anses bidra till tidsbesparing i projekten.

Den hÀr uppsatsen synliggör snabbmatsbranschen och grundar sig pÄ intervjuer med individer som arbetar pÄ en snabbmatsrestaurang. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur de anstÀllda upplever sin arbetsmiljö. Faktorer som beaktas Àr att de anstÀllda individerna Àr i 20 Ärs Äldern. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt har till stor del varit genom kvalitativ metod. Bakgrunden till studien beskriver snabbmatsbranschen, teorierna handlar om hur anstÀllda agerar i en organisation.

Syftet med vÄr c-uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare i en mottagningsgrupp resonerar kring arbetsbelastning pÄ deras arbetsplats, vi vill Àven ta reda pÄ hur arbetsbelastning kan pÄverka arbetsmiljön och klientbemötandet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1.) Hur uppfattas arbetsbelastning av socialsekreterarna i mottagningsgruppen och vad Àr det som skapar arbetsbelastningen?2.) Hur upplever socialsekreterarna att arbetsmiljön pÄverkas av arbetsbelastningen?3.) Hur upplever socialsekreterarna att arbetsbelastningen pÄverkar deras bemötande gentemot klienterna?VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer med sju socialsekreterare som arbetar i en mottagningsgrupp med ekonomiskt bistÄnd inom individ och familjeomsorgen. VÄr teoretiska referensram har varit organisationsteori och KASAM (kÀnsla av sammanhang) utifrÄn ett postmodernt perspektiv. Uppsatsen tar upp socialsekreterarnas reflektioner kring Àmnet och om hur det Àr att arbeta i en organisation med hög personalomsÀttning samt högt tryck.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnÄ syftet utgick vi ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser KME-pedagogen pÄ sin yrkesidentitet? Hur förhÄller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssÀtt? Vilka möjligheter eller hinder finns det pÄ arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjÀlp av relevant litteratur. Resultatet visar att flera faktorer Àr avgörande i vilken utstrÀckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer Àr bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering..

Sammanfattning:Bakgrund: Sjuksköterskor Àr utsatta för stora fysiska och psykiska pÄfrestningar i sitt dagliga arbete. Det stÀlls höga krav pÄ kunnande och skicklighet och förutsÀttningarna för att utföra jobbet, som inte alltid Àr optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste Ärens neddragningar och omorganisationer inom hÀlso- och sjukvÄrden bidragit till att antalet lÄngtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrÀndhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det Àr mÄnga faktorer som försvÄrar utövandet av professionen och att svÄrigheter med att praktisera den vÄrd man önskar kan ge en kÀnsla av otillrÀcklighet.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillrÀcklig i sin yrkesroll och om antal Är pÄ arbetsplatsen pÄverkar upplevelsen. I syftet ingÄr att studera om kÀnslor av otillrÀcklighet beror pÄ yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrÄn den enskilda individen.Metod: Empirisk kvantitativ tvÀrsnittsstudie.

This study examines how social workers in child and youth units within Social Services perceive and experience working with violence in young people's intimate relationships. The study aims to highlight whether there is a need for a domestic violence team within the child and youth units. Violence in young people?s close relationships is a growing societal issue, with limited establishment within the research field. While research on the frequency of such violence has increased, studies focusing on tailored support measures have lagged behind.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

Den traditionella arbetsmiljöforskningen bestÄr i stor utstrÀckning av forskning som berör de yttre faktorerna pÄ arbetsplatsen. Stora resurser lÀggs pÄ att kartlÀgga belastningsergonomin pÄ arbetsplatsen, samt vad exponering av kemikalier har för inverkan pÄ arbetstagarna1. Jag har valt en annan inriktning att studera faktorer inom arbetsmiljön. Jag vill genom denna studie visa pÄ hur landstingets professionella struktur i kombination med de formella och informella reglerna pÄverkar arbetsfördelningen/ arbetsförutsÀttningen hos de anstÀllda. Enligt forskning som bland annat Douglas North presenterar skall alla organisationer till viss del prÀglas av sÄvÀl formella som informella regler.

PÄ senare tid har intresset för sjukfrÄnvaron och ohÀlsan i arbetslivet ökat. Anledningen till detta Àr en insikt om att sjukfrÄnvaron och ohÀlsan pÄ arbetsplatsen innebÀr stora pÄfrestningar för bÄde mÀnniskor, företag och samhÀlle. I ett försök att motverka den negativa hÀlsoutvecklingen i arbetslivet presenterade regeringen i budgetpropositionen för 2002 ett 11-punktsprogram för ökad hÀlsa i arbetslivet. En av dessa punkter var ett förslag om att införa ett obligatoriskt hÀlsobokslut i företag. I propositionen definieras hÀlsobokslut som en redovisning av de anstÀlldas hÀlsolÀge, och det kan sÀgas vara ett verktyg för att kartlÀgga, analysera och följa upp hÀlsolÀget i organisationen.

Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

SammanfattningUppsatsen Àr ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klÀdbutik agerar gentemot kunder och hur de kÀnner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebÀr butiksarbete mycket mer Àn tidigare: numera förvÀntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det rÀcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man mÄste kunna leverera ett leende pÄ utsatt tid och man förvÀntas kunna sÀlja. Dessutom stÀlls mÄnga gÄnger i detaljhandeln krav pÄ att man ska kunna sÀlja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett Àldre syskon, ibland som rÄdgivare och ibland som vÀn eller kollega.

Our aim with this study is to explore socialworkers perception of what is a good treatment is and how to establish good relationship with their clients. We have decided to limit our study with social workers in Economic assistance and Abuse Units in social servises and explore if we can discern any differences between the units. We have chosen to use qualitative methods to achieve the aim of this study. We interviewed a total of seven social workers, of which three were from Abuse unit and four were from Economic assistance unit. One of the theoretical frame we have used is Goffmans (1970, 1974) theories about social interaction in which he explains the social encounter between social workers and clients.

The purpose of this essay has been to answer the question of whether or not administrators of economic support perceive that their professional status is ranked lower than that of their coworkers in other fields of the social services. We set out to study whether or not their comparative status differed depending on their use of standardized assessment instruments and if their experience with regards to professional status differed depending on the size of the municipality they worked in. We also wanted to determine in what way (if any) the comparative status manifests itself and what factors influences it.We?ve utilized method triangulation in order to answer the questions posed in our purpose. The quantitative study was conducted using a questionnaire and the qualitative with three interviews.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

RÄn ökar i samhÀllet och dÀrmed kommer behovet av krishantering att öka. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka förstÄ den drabbades upplevelse under ett rÄn pÄ sin arbetsplats och hur de upplever krishanterings­hjÀlpen. Fyra bandade intervjuer genomfördes ute pÄ del­ta­garnas arbetsplatser. Deltagarnas berÀttelser och upplevelser under rÄnet beskrivs i intervjuerna. Samtliga deltagare upplever att de fÄtt ett mycket bra krisstöd och sÀger sig ha ÄterhÀmtat sig vÀl efter rÄnet.