Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i oräkneliga planer. I den här uppsatsen har en bråkdel av dessa samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sägas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lärare och vårdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den här uppsatsen visar på är att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker också vilka motsättningar och spänningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstås utifrån diskursteori. En utgångspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkännande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrån olika retoriska positioner. Vår studie genomförs 10-15 år senare än Berglunds och ger därmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgår från diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt från bland annat notiser, intervjuer och krönikor där HR:s roll behandlas.

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förståelse av diskurs har använts som analytiska verktyg för att hjälpa till att påvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tänkas ha på samhällsklimatet och relationerna människor emellan inom EU. Kärnan till analysen är formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sägas handla om att sköta distributionen av människor och sätta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsättningar.

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Uppsatsen använder postkolonial teori för att analysera och jämföra hur filmerna ?Lost in Translation? av Sophia Coppola (2003), och ?Still Walking? av Hirokazu Koreeda (2008), skildrar Japan, japansk kultur och japaner. Valet föll på dessa två filmer av främst tre orsaker: de utspelar sig i Japan; är mer svårtolkade relationsdramer; och utspelar sig i nutid. I ?Still Walking? företräder Japan sig själv, medan amerikaner företräder Japan i ?Lost in Translation?.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka om mediefenomenet Pär Ströms jämställdistiska diskurser går att förstå, genom att knyta an till maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhåller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av två böcker skrivna av Pär Ström. Det teoretiska ramverket som tillämpas i analysen är diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori.

Denna uppsats utgår från ett intersektionalitetsperspektiv, där det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhållande till makt. Framväxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt på utvecklingen från slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poängterar vikten av en långsiktigt hållbar utveckling för storstäderna och dess invånare. Städerna bär på ? det dubbla åtagandet? d.v.s.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor.I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

Sedan en europeisk identitet först nämndes i 1973 års ?Declaration on European identity? har många symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkännage något unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet på europeisk enhetlighet. Den här uppsatsen analyserar särskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva på integration och sammanhållning. Genom att analysera dem utifrån en pluralistisk mångfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka värden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hänvisar, med olika mycket betoning, på pluralistiska såväl som partikularistiska värden som grund för en europeisk identitet.

Abstract Syftet till denna studie är att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlärare på gymnasieskolans estetiska program säger sig omsätta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlärare som arbetar på gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har använts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och därefter analyserats med hjälp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har därefter framkommit ur materialet.

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mångskiftande begreppet jämställdhet får under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förändringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar från de båda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jämställdhet med mening och analyserat den förändring som skett. Vårt huvudsakliga resultat är att jämställdhetens mening i båda valrörelserna konstrueras kring Gränsen mellan det privata och offentliga, Våld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det är inom dessa områden som kampen om betydelse förs.

Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma.

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.