Bynke, G. & Johansson, R. Vårdval inom LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Examensarbete i Socialt arbete 15/30 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2013. Det svenska vården håller på att förändras då allt fler företagsinspirerade idéer har börjat föras i den offentliga förvaltningen.

In our study we examined recurrent patterns and changes in the representation ofhomosexual persons in Swedish daily newspapers 1987, 1997 and 2007.We analysed articles about HIV-infected persons and articles with a view to portray thelife conditions of gay and lesbian persons from the three different years. We chose toonly analyze news articles that intend to represent real human beings, which mean thatwe did not analyze reports that only reproduce abstract knowledge from authorities.With analytical tools from semiotics and discourse analysis we identified some recurrentpatterns in the representation of homosexual people. We found that a recurrent pattern inthat when homosexual people are seen as groups, they are described as deviant,discriminated and some times as a threat. When portrayed as individuals the nonanonymouspersons appear in articles and pictures as normal, strong and healthy. Lesbianwomen are not represented in the articles from 1987, but in articles from 1997 and 2007they appear as unhappy when single and happy in a relationship.The results also showed some interesting differences in news representation ofhomosexual persons between the three investigated years.

Uppsatsens syfte är dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förändring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förändringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. På grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förändring.I både forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur på socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Detta examensarbete syftar till att analysera den rättsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-målet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestånd för att gottgöra enskilda för den svenska statens kränkningar av Europakonventionens rättigheter. Den skadeståndsrättsliga utveckling som skett i praxis vad det gäller det offentligas ansvar för brott mot mänskliga rättigheter har sin grund i kravet på effektiva nationella rättsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadeståndsrättslig normkälla i svensk rätt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadeståndsrättsliga frågor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.

Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys Änglagård (1992).Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna.Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ?omvända kylskåpet?.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp..

På vilket sätt framställs Rinkeby ? Kista som en otrygg plats av politiker och tjänstemän jämfört med de boendes? Och hur ser de boende på politikerna och tjänstemännens trygghetsplanering? Dessa är frågeställningarna som vår studie undersöker. Metoden har bestått av två delar: text- och videoanalys samt kvalitativa intervjuer av både beslutsfattare och medborgare i stadsdelen. Teorierna som har legat till grund för vår analys är Foucaults diskursteorier, Ristilamis forskning om förortsdiskursen samt Stigendals teorier om sociala levnadsförhållanden.Text- och videoanalyserna och de kvalitativa intervjuerna har visat oss att politikernas och tjänstemännens bild av trygghetssituationen i stadsdelen har varit annorlunda gentemot medborgarnas perspektiv. Denna skillnad ligger till stor del i deras olika tolkningar av begreppet trygghet som kortfattat kan uttryckas som att beslutsfattarna har en snävare, säkerhetsbaserad syn på trygghet medan medborgarna generellt inkluderar fler aspekter såsom den socio-ekonomiska situationen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samhällets konstruktion av genus påverkar enkvinna i hennes roll som musiker. På vilket sätt upplevs och hanteras genusrelateradebegränsningar och vad blir konsekvenserna?Jag har i studien använt mig av observationer och intervjuer med två olika band, ett beståendeav tjejer och ett med killar. De har alla delat med sig av erfarenheter och tankar kring problemde upplever i en musikalisk diskurs. Resultatet visar att det finns ett flertal likheter mellanbanden, inte minst när det kommer till att använda musik som ett identitetsskapande verktyg.Tydligt är att problemen tjejerna upplever, alla är förknippade med deras könstillhörighet,medan killarna snarare upplever åldern vara det största problemet inom musikbranschen.Resultatet visar också att studiens kvinnliga informanter blir negativt särbehandlade och mötsav fördomar.

The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka elevers förståelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville även undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsföreställningar. Detta har vi tagit reda på genom att fördjupa oss i en mängd litteratur som behandlar områden kring energi. Vi genomförde en enkätundersökning på två olika skolor med elever i årskurs 8 och elever som går andra året på gymnasiet. Undersökningen hjälpte oss att besvara våra forskningsfrågor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande.

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.

Kravet på att kunna läsa och skriva är stort, både i skolan och i samhället i övrigt. Att lära sig läsa och skriva är en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svår när vi tillägnar oss färdigheten. För en del människor förblir det svårt med skriftspråket. Från vetenskapligt håll är synen olika på vad svårigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger på.

För att leva upp till uppställda mål om mänskliga rättigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, använder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger på internationellt erkända system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehåll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgår från en social vision, där det sociala ansvaret är huvudfokus. Konventionella företag utgår från marknadens principer, där vinstintresset är främsta fokus.

Idag är debatten om läxor vanligt förekommande i såväl skolans sfär som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sätt att skapa en normalitet, och en strävan efter att få fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om läxans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör läroplanen några av de normer som skolans aktörer ska förhålla sig till gällande läxorna. Trots att läxan inte nämns i läroplanen så lever läxan vidare och vi väljer därför att betrakta läxan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan även av föräldrar. Även fast läxan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om läxor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar därför; var är elevernas talan om läxor?Vi har därför valt att anta ett elevperspektiv och använder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om läxor.

The aim of this essay is to analyze how students are constituted as subjects in local curricula. The theoretical perspective is grounded in Michel Foucault?s notion of governmentality and power/knowledge and his critique of a sovereign subject. From this theoretical perspective I use Foucault?s concept of formation of objects and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe?s idea of subject positioning as tools for a discourse analysis.