The aim of this study is to discuss the diagnosis ADHD as a meaning-making discourse that is something more than just a diagnosis with a set of symptoms. I aim to discuss that the diagnosis is productive and can be seen as a means to control and to comfort individuals. The research was based on a method consisting of an idea analysis and a discourse analysis. I am using both a discourse analysis and a critical ideology analysis as perspectives. These perspectives are also based on a general theory of late modernity.

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II.

Föreliggande uppsats behandlar ämnet växelundervisning och hur denna undervisningsmetod presenterades i Sverige mellan åren 1820 och 1846. Det studerade materialet är lärarhandledningar i metoden som utgavs mellan dessa år, vilka har analyserats med fokus på de diskurser som framträder i texterna. Studien är gjord utifrån ett foucauldianskt perspektiv, vilket innebär att frågor om maktutövning och social kontroll står i fokus.Huvudresultaten visar att växelundervisningen inte var en statisk metod utan genomgick olika förändringar under den studerade tidsperioden, särskilt gällande lärarens roll och metodens lämplighet för olika ämnen och skolor. Även hur man talar om metoden i handledningarna förändras och går från idel lovord till en mer nyanserad och måttfull bild. Att fler idéer än kunskapsöverföring genomsyrar växelundervisningen framkommer också bland annat genom att det finns såväl en vetenskaplig som nationalistisk diskurs i texterna.

I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content? The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

Vår övertygelse är att vi blir någon i mötet med andra. Vi är därför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv på hur ungdomars sexualitet förväntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta får. Vilka normer och regler är det vuxenvärlden förmedlar i mötet med ungdomarna. Våra centrala frågeställningar är: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förväntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad.

Detta är en kvalitativ studie som  kartlägger synen på personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester används samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar.Utifrån denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester används för att kartlägga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom också fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det är den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som är av värde för att prognostisera framtida beteenden. Utifrån denna diskurs ställer vi oss undrande till om det är kandidatens självuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering.

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

This essay attempts to examine the discourse of the Sweden democrats in relation to thevalue system of the Swedish national school.To analyse the political texts I use discourse analysis and especially the method and approachconducted by Judith Lee Bacchi. Bacchi focuses on the construction of a problem in variouspolitical discourses. When performing this kind of analysis the main question is (accordingto Bacchi): ?What is the problem represented to be??I find that the Sweden democrats construct the ?migration politics? and the ?multiculturalpolitics? that is guiding the society as the cause of most problems in our society. To solvethe ?problems? they promote a nationalistic and a cultural racist discourse especiallypinpointing the ?Muslims? as being a problem.Since the Sweden democrats are striving to implement their discourse in the society andschool, and since their discourse already are reproduced by solar students in the classroom,I find it important to examine the essence of their particular discourse and contrast it withthe current value system of the Swedish schools.I don´t find the nationalistic and racist discourse of the Sweden democrats to correspond tothe value system of the Swedish school, mainly due to their strive to create alienation, andby labeling individuals in a reductive manner, instead of using apparent differences as asource for democratic discussions in the classroom.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur normalitet skapas på låst institution, detta genom att undersöka hur kategorier som kön och sexualitet skapas genom talet. Våra frågeställningar är:Hur skapar behandlingspersonalen, genom sitt tal, ungdomars kön på låst institution, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas problematik, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas sexualitet? Vi använder oss av diskursanalys som metod med en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Vi använder oss av och problematiserar begreppen kön, sexualitet, makt och diskurs. Vårt material utgörs av intervjuer med behandlingspersonal på två låsta institutioner, en för flickor och en för pojkar.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer på gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, när det gällde elever som hamnat i någon form av skolsvårigheter. Med skolsvårigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tänkas behöva lite mer stöd av mentorerna än övriga elever i mentorsgruppen. Frågeställningarna sökte svar på hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvårigheter. Studien utfördes under våren 2011 i form av en webbenkät och avgränsades till tio gymnasielärare utspridda på fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell referensram som grund.

Bakgrund: Kommunala skolplaner är ett måldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsväsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgång av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja några av de diskursrelaterade föreställningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framträder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bild av diskursrelaterade föreställningar och ideal gällande skolans roll i elevens utveckling såsom de framträder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhållande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framträder i skolplanerna är en där kompetensmodellens ideal hålls högt. Visionen är en skola där man förutom ?traditionellt? lärande, d.v.s. lärande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar.

Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ?dom andra? och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media.