SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om Socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan få fram från en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förändrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi använder detta ramverk för att utifrån bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förändrat bibliotekarierollen på universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av tre intervjuer med bibliotekarier på Lunds Universitet och Malmö Högskola.

Under senare år har arbetet med skolornas åtgärdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hårdare. Den här studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys gjord på en skolas samtliga åtgärdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien är att se hur elever beskrivs i åtgärdsprogrammen och vad skolans åtgärder består av.Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade på att eleverna konstrueras på ett i huvudsak negativt sätt och detta kan enligt tidigare forskning få stora konsekvenser för hur elever ser på sig själva och sina skolsvårigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med då nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gång på gång möter beskrivningar av sina svårigheter och tillkortakommanden. Självuppfattningen påverkas i hög grad av upplevelsen att inte behärska de krav omgivningen ställer.

Abstract Author: Robert Andersson & Oskar KarlsjöTitle:?My first thought is a girl that cuts herself? ? A qualitative study about professionals in human service organizations description of self-injurious behavior.Supervisor: Ann OttengrimAssessor: Rickard Ulmestig The purpose of this study has been to understand how professionals in human service organizations (HSO) describe self-injuries behaviour, how they describe the individuals that self-harm and if the professionals describe any possible differences in how men and women self-harm as well as how professional?s knowledge concerning self-injurious behaviour is contructed. The study answers three questions;- What kind of actions do professionals in HSO describe as being self-injurious behaviour?- How is knowledge constructed by professionals in HSO concerning self-injurious behaviour?- How are people who engage in self-injurious behaviour being described?- How do professionals in human service organizations describe potential differences between men and women´s self-injurious behaviour? Qualitative interviews have been chosen as the method in this study to gather empirical data and the social constructionism theory has been implemented to analyse the empirical data.The result of this study shows that self-injurious behaviour is a complex and at the same time a dynamic phenomenon. There are a lot of different actions that are being describes as being self-injurious behaviour.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a ?tool? in working with clients. This study seeks to examine that ?tool? in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om Socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i Socialkonstruktivism och etnometodologi.

Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva diskurser som omgärdar växelvis boende genom att analysera föräldrars tal om/konstruktioner av föräldraskap. Föräldrar vars barn bor växelvis hos de båda föräldrarna. Studien har följande frågeställningar:? Hur talar föräldrar med erfarenhet av växelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor föräldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i föräldrarnas tal om föräldraskap och växelvis boende? ? Hur kan dessa förstås?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras på kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio föräldrar med växelvis boende. De teoretiska perspektiven är postmodernism, Socialkonstruktivism, konstruktioner av föräldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Human Resources (en benämning för personalarbetet) är ett yrke som idag blir allt populärare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor både studerar och arbetar med personalfrågor. Studien har därför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojämn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhällets förändringar, där en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgångspunkterna består dels av Socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hård Human Resources Management.

Karisma är ett fenomen som under lång tid väckt stort intresse och fascination bland människor, däribland mig själv. Däremot är begreppet aningen diffust och det har därför varit svårt att hitta en entydig definition av karisma. För att undersöka dimensionerna av karisma har jag i denna uppsats valt att undersöka karismans betydelse i dagens samhälle. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur fenomenet karisma som begrepp konstrueras i en bestämd social kontext i samhället idag, vilket jag har gjort genom att analysera självhjälpslitteratur i hur man ökar sin karismatiska utstrålning. De huvudsakliga frågeställningarna bakom denna undersökning omfattar bland annat hur karisma konstruerats i litteraturen, hur framställningen av karisma gett upphov till skapandet av subjekt samt att se om förändringar i samhället kommit att förändra betydelsen av karisma.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en plats kan beskrivas och vilken mening som tillskrivs den. Fredrika är en mindre tätort i Västerbottens län beläget vid Viskasjöns strand. Här bor lite drygt 200 människor och i denna uppsats får vi möta sex av dem. I materialet som grundas på kvalitativa intervjuer beskrivs hur invånarna ser på sin bygd, hur det är att leva där och tankar kring framtidens utmaningar och möjligheter. För att göra detta sammankopplas ovannämnd information till teorier inom samhällsvetenskap och Socialkonstruktivism och begrepp som space, imaginative geographies och reciprocitet blir satta i arbete i en analys av platsförståelse. Vidare diskuteras den gestaltning av Fredrika som sker i det offentliga rummet, som till exempel i tv, tidningar och radio. Hur ser framställningarna ut, varför ser de ut som de gör och hur relaterar invånarna till dessa bilder? För att möta dessa frågor blir begreppet representation användbart och bidrar till diskussionen om en stadsnorm.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat?Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten.