Tidigare forskning inom ämnet introduktion av nyanställda har främst behandlat två separata perspektiv. Det ena handlar om frivillig avgång och det andra fokuserar på Socialisation i arbetslivet. Studiens syfte var att undersöka om introduktion av nyanställda påverkar arbetstrivsel och intention till frivillig avgång. 100 nyanställda deltog i enkätstudien och 19 frågor besvarades gällande introduktion av nyanställda samt upplevd arbetstrivsel. En väl genomförd introduktion visade sig leda till nöjdare nyanställda som trivdes bättre och hade färre intentioner till frivillig avgång.

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhällsutvecklingen. De målformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjälp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vårt utvalda material, för att sedan på en hög abstraktionsnivå diskutera vad dessa kan få för effekter för det demokratiska styrelsesättet. Vår slutsats är att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken får, och vi efterlyser därmed en bredare diskussion i ämnet..

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef på rätt sätt ska komma ini sitt arbete, utföra bästa möjliga jobb och stanna hos organisationen så länge som möjligt. Forskning lyfterfram tre delar som viktiga för att underlätta för inträdet i organisationen. De delar som bör ingå i enchefsintroduktion är att skapa en systemförståelse, bli insocialiserad i kulturen på arbetsplatsen ochnätverksskapande. Syftet med min studie är att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner ipraktiken. Min studie är fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anställda där jag harintervjuat 7 nyanställda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion.

In September of year 2006, a young boy was brutally killed by a girl, age sixteen, in Örebro, Sweden. Girlgangs became a frequent subject in media. Professionals? working with adolescents claims that girlgangs notis an existing phenomena in Sweden as it is in for example in the United States. The aim of this thesis was to investigate if teenage girls in Sweden have a tendency to join gangs as they do in the United States.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka svar den religionssociologiska forskningen ger på frågan om religionens ställning i det moderna samhället. För att uppnå syftet har jag använt mig av litteraturstudium som metod samt den hermeneutiska metoden som redskap för att tolka litteraturen. Resultatet i min uppsatts visar på olika variabler: privatisering, differentiering, deprivatisering, individualism, pluralism, Socialisation, personlig autonomi, människans medfödda behov samt plausibilitetsstruktur vilka alla, enligt den religionssociologiska forskningen bidrar till att förklara religionens ställning i det moderna samhället. Slutsatserna av arbetet är att religionen tenderar att bli mer privatiserad och personlig. På det stora hela i Europa har religionen som institution och religiositet avtagit i takt med modernisering, differentiering och sekularisering, dock är detta inget globalt fenomen och enligt forskarna är vissa områden idag mer religiösa än någonsin..

Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets Socialisation (Mead, 1977 & Berger & Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om Socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder.

In September of year 2006, a young boy was brutally killed by a girl, age sixteen, in Örebro, Sweden. Girlgangs became a frequent subject in media. Professionals? working with adolescents claims that girlgangs notis an existing phenomena in Sweden as it is in for example in the United States. The aim of this thesis was to investigate if teenage girls in Sweden have a tendency to join gangs as they do in the United States.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv Socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition.

Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar.Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning på andedop och tungotal, och att den i sig själv har förändrats genom en vilja till ekumenik, att den inte längre behöver ha en särskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den främsta skillnaden mellan äldre och yngre vara uppfattningen om andedopet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Socialförvaltningen inom Luleå kommun har en fungerande introduktion av enhetschefer med utgångspunkt i introduktionsteorier och även i Socialförvaltningens egna introduktionsplan. Frågeställningar som ska besvaras är: Hur går introduktionen till? Hur upplevs introduktionen? Följs introduktionsplanen? Kan introduktionen samt introduktionsplanen förbättras? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med enhets- och verksamhetschefer. Resultaten visar att socialförvaltningens introduktionsplan är i god överensstämmelse med både introduktions- och Socialisationsteorier men den följs inte alltid vid en introduktion utan används mer som en mall. De flesta av enhetscheferna var nöjda med sin introduktion men för de som inte var det berodde det på att introduktionen ibland var bristfällig.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

Our essay is about children's exercise of power, oppression or domination in games or when playing on school grounds with one and other. We thought it would be interesting to look into how children in preschool and up to the fifth grade use power acts respective power plays in leisure-time. During four days we visited two different after-school center and carried out observations of children during the school day and later inside the recreation centers during leisure activities. In order to analyze our empirical material in relation to power, we have used Magnus Hörnqvist (2012) interpretation of Michel Foucault's theory of power - Another Foucault. We have also used Åsa Bartholdsson (2008) thesis about The regular exercise of power regime ? about normality and power in school.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elevernas erfarenheter av populärkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av från läraren. Materialet är insamlat främst genom observationer av en klass i skolår fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att läraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populärkulturella erfarenhet tog sig en mängd olika uttryck. Dessa yttryck användes huvudsakligen i syften som hade med Socialisation, identitetsskapande och omvärldsorientering att göra. Lärarens attityd visade sig till stor del stämma överens med skolans traditionella kultursyn, där man anser sig företräda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och där populärkultur rankas lågt. De övergripande slutsatserna av undersökningen är att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..