I början av 2003 inledde de svarta bönderna i Darfur i Sudan ett väpnat uppror mot den sudanesiska regeringsmakten. Detta på grund av att de har känt sig diskriminerande och negativt särbehandlade. Regeringen svarar snabbt genom att träna upp och sätta in den så kallande Janjaweed-gerillan som med regeringens stöd börjar bedriva etnisk resning och folkmord i Darfur.Sudan har sedan urminnes tider präglats av konflikter mellan araber och svarta, och denna konflikt är inget undantag. Det mänskliga lidandet i Darfur slår hela tiden nya rekord, men trots det står omvärlden bredvid och tittar på. FN har försökt att få till åtgärder men lamslås av veto i säkerhetsrådet.

I Sverige råder fortfarande boplikt för landshövdingar, vilken avskaffats i alla andra nordiska länder. Den innebär att landshövdingar är tvungna att bo i de fastigheter som anvisas dem av regeringen, vilket i 20 fall av 21 är länsresidens. En förmån på pappret som kan bli kostsam i praktiken. Svenska länsstyrelser lägger sammanlagt nästan 28 miljoner kronor varje år på hyra för residensen.Regeringen står bakom de villkor som finns gällande landshövdingars tjänstebostäder och har inga planer på att förändra dem för närvarande. Det ansvariga statsrådet Stefan Attefall tycker att landshövdingarnas boplikt i residens fyller en viktig funktion ur ett representativt perspektiv, medan Hans Mildenberger på Enheten för statlig förvaltning, hänvisar till symbolvärdet i att ha landshövdingar boende i länsresidens.Men alla är inte lika övertygade om relevansen i landshövdingarnas residensboende.

Syftet med c-uppsatsen är att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. Enkelt sagt strävar likhetsfeminismen efter att varje individ själv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som är manligt och kvinnligt är konstruerat av det samhälle vi lever i. De är inget som människan föds till, utan tvingas lära sig att bli. Det finns en obalans där kvinnor exkluderas, från de positioner och sociala beteenden som män utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhällets genusordning.

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Syftet med uppsatsen var att undersöka Norrländska socialdemokratens och Piteå-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angående ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelåg en samstämmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det närstående partiets politik. Undersökningen har visat att de båda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angående huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda ståndpunkter i frågan kan måhända förklaras av att det närstående partiet (s) var djupt splittrat i EU-frågan.

Alltsedan 1970-talets oljekris har olika metoder att öka uttaget av skogsbränsle för energi-framställning kommit och gått. Klimatförändringarna och ett ökat oljepris har ånyo aktualiserat användningen av skogsbränsle vid klimatneutral och förnyelsebar energi-framställning i Sverige. I en proposition från regeringen framgår målet att 50 % av den tillförda energin år 2020 ska komma från förnyelsebara energikällor. Fjärrvärme och kraftvärme nämns som en möjlig väg att gå. Tillgången på skogsbränsle och behov av skogsbränsle för värme- och elproduktion varierar över landet.

Regeringens ministrar är tillsatta för att förvalta på de mest skilda ansvarsområden. Den här uppsatsens syfte är att undersöka ministrar utifrån teoretiskt uppställda bakgrundsegenskaper. Vanligast är det att man blir minister först i 50 års ålder. Under sina liv har ministrarna hunnit skaffa sig gedigna yrkes- och livserfarenheter. Det finns de ministrar som väljer den politiska vägen till ministerposten.

Då en demokratisk transition, där begreppet transition refererar till den situation som uppstår mellan två olika politiska regimer, avslutas tar en konsoliderande process vid. Denna konsoliderande process ämnar till att förankra det demokratiska styrelseskicket i samhället. Begreppet konsoliderad demokrati är i sig omdebatterat.En transition, som kan vara en övergång eller en återgång, till demokrati kan föra med sig någon form av auktoritärt arv. Detta auktoritära arvet kan sedan utkristalliseras genom att de valda, civila politikerna inte kan fatta beslut på vissa områden, främst då det handlar om hanteringen av minnet från en auktoritär period. Detta kan i sin tur innebära att det demokratiska styrelseskicket inte förmår tillfredställa dess medborgare och missnöjet expanderar.

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Under det senaste decenniet har massmedia i olika sammanhang rapporterat om revisorers inblandning i olika företags oegentligheter. Vi har intresserat oss för området, vilket vi benämner redovisningsskandaler. Vi har valt att granska tre finansbolag där revisorerna varit inblandade i redovisningsskandaler. Dessa tre är Carnegie, Habo Finans och HQ Bank. I samband med avslöjandet av grova redovisningsfelaktigheter i dessa tre bolag har en debatt blommat upp i massmedia.

Lärarutbildningskommittén fick våren 1997 i uppdrag av regeringen att lägga fram ett förslag om en förnyad lärarutbildning. Betänkandet, att lära och leda en lärarutbildning för samverkan och utveckling, var klart våren 1999 och förslaget lämnades ut på remiss till olika instanser bland annat till de olika förbunden (Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Kommunförbundet). Hösten 2001 startade den förnyade lärarutbildningen på landets högskolor. Vår undersökning är att undersöka vad som låg bakom när regeringen beslutade sig för att förändra lärarutbildningen och vad den förnyade lärarutbildningen kommer att innebära för yrkesgruppen fritidspedagoger. Vi har genom litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och granskning av remissvaren från de olika förbunden (se ovan) sökt svar på våra frågeställningar.

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den Socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

Idag är en stor del av Sveriges befolkning sjukskrivna utifrån regeringens uppsatta mål. Därför har regering under 2001 startat ett arbete för att öka folkhälsan och minska sjukskrivningarna genom att tillsätta ett program av 11 stycken åtgärder, 11-punktsprogrammet. Uppsatsens syfte är att utvärdera två av punkterna i 11-punktsprogrammet genom Evert Vedungs måluppfyllelsemodell, samt att redogöra för vad demokratiteoretikerna Robert Nozick och John Rawls anser om statens inblandning och i vilken utsträckning den tillåts påverka befolkningens levnadsvanor för att få ned sjukskrivningarna. Frågeställningarna är: vilka mål har regeringen ställt upp gällande det svenska sjukförsäkringssystemet och då närmare bestämt i två av punkterna i 11-punktsprogrammet? Har målen uppfyllts utifrån Evert Vedungs måluppfyllelsemodell? Och i vilken utsträckning tillåts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål? Det vill säga, få ned sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan.