Enligt studier drabbas flertalet f.d. elitidrottare av psykisk ohälsa i form av identitetskris, depression, nedstämdhet, ångest samt oro vid avslutad karriär. Detta visar svårigheten i att hantera övergångar och anpassa sig till samhället. Syftet med föreliggande studie var att beskriva sambandet mellan elitidrott och utbildning samt de faktorer som påverkar elitidrottare under deras karriär och livet efter. Detta för att undersöka om eventuella kopplingar finns mellan utbildning och hantering av övergångar efter idrottskarriärens slut.

Genom att spela in Lars Janssons låtar samt en av mina egna, utforskar jag pianots roll i dessa olika sorters ECM-jazz kompositioner. Jansson låtar är oftast skrivna för en triokonstellation (piano, bas och trummor). I triokonstellation är det viktigt för pianisten att upprätthålla harmonik, rytmik och tema. Kompositionerna har oftast starka teman och pianot en ledande roll. Med min egen komposition ska jag försöka efterlikna Janssons kompositioner, samt undersöka ECMjazzens karaktäristiska kännetecken.

Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna få en förståelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn på miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med två pedagoger på två förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebär att vi hade en frågelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrågor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn är fingerade och kommer i texten att benämnas som förskolan Blåkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan Gläntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgått en förskollärarutbildning.

Tuberkulos (tbc) är en av världens mest utbredda infektions-sjukdomar. Två miljarder människor i världen beräknas ha tbc och nio miljoner insjuknar varje år. Sjukdomen har under de senare åren återigen ökat i västvärlden och de resistenta formerna förekommer i allt större utsträckning över hela världen. Directly observed treatment (DOT) och andra liknande program har utvecklats och implementerats i flera länder för att kunna kontrollera tbc. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnaden vid tbc ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund och problem: Controllerrollen är inte väldefinierad i litteraturen. Controllers har mångaolika arbetsuppgifter, beroende av vilket företag denna arbetar i. Förväntningar från andra personerpåverkar controllerns roll, eftersom förväntningar inte är de samma är controllerrollen splittrad.Controllertiteln har funnits Sverige sedan början av 1970-talet, detta till följd av att företag underdenna tidsepok blev allt mer decentraliserade. Den traditionella rollen för controllers beskrivs ilitteraturen som en Number-cruncher och Bean-counter. Med detta menas att dåtidens controllerarbetade mest med redovisningsuppgifter och transaktioner.

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård i livets slutskede. Syftet var även att värdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. En metodologisk granskning av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes.Resultat: Vård i livets slutskede krävde teamarbete där både vårdpersonal, patient och närstående ingår. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhållningssätt där patient och närstående inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans närvaro och lyhördhet i omvårdnaden men beskrev även vikten av att bevara en balans mellan närvaro och distans.

Avsikten med uppsatsen är att studera och analysera hur planerare ser på sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebär i det här fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samråd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen är att forskningen visar att planerarna är osäkra till hur de ska använda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan fråga är det så stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har fastställt att medborgarinflytande är en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna är osäkra på hur de ska förhålla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur SIBA AB:s storytelling påverkar de anställda. Uppsatsen utgår ifrån att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker därför hur de anställda påverkas av Fabian Bengtssons tillämpade ledarstil under rådande påfrestande situation föranledd av marknadsförändringar inom hemelektronikbranschen.Forskningsfrågor:Hur kan en ledare påverka de anställdas attityder till företaget under påfrestande situationer på marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anställdas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien på SIBA AB baseras på en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pågående reklamkampanjen ?I Fabians värld?. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning ställd till 75 anställda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgår av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv påverkan på de anställda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgår även att ledare genom storytelling kan påverka anställdas attityder och intresse för företaget.

Detta examensarbete, som skrivits inom området media vid Konstfack ägnas åt tonårskillars sociala lärande i strategispelet League of Legends. Jag har undersökt hur ungdomarna kommunicerar med varandra och vilka olika metoder de använder för att inskaffa kunskap som är nödvändigt för att utvecklas som League of Legendsspelare. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer med tre femtonåriga killar och etnografiskt orienterade videodokumentationer som bas för min undersökning. Socialsemiotisk teori med ett multimodalt perspektiv används. Begrepp som jag använder mig av för att förstå och analysera min empiri är lärande och design.Analysen av intervjuer och videodokumentationerna vägleds av mina frågor kring hur ungdomarna lär sig av varandra och vilka resurser de skapar tillsammans.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan är det enda styrdokument som finns förskolmåltider. Där beskrivs hur pedagogisk måltid med fördel ska ingå i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger känner sig osäkra i sin roll under måltiden,vilket kan bero på pedagogernas brist på utbildning och kunskap om mat och nutrition. Fråganär hur lärare kan förväntas att agera som förebilder vid måltiden när det inte finns någraofficiella riktlinjer som stöd, eller när det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlägga pedagogernas syn på sin roll under den pedagogiska måltiden ochvilken inställning de har till denna.

Enligt forskning har psykisk sjukdom länge varit ett tabubelagt område som många har undvikit att tala om. Det är ett relativt outforskat område kring hur psykiskt sjuka har upplevt den roll samhället har haft under deras återhämtningsprocess. Denna studie kommer därför att handla om individer som har återhämtat sig från psykisk sjukdom och hur de har upplevt vad samhället har spelat för roll under återhämtningen samt vad de anser är samhällets syn på psykisk sjukdom idag. Intervjupersonerna konstaterar att det viktigaste för dem under återhämtningen har varit det stöd som deras nära och kära har gett dem. Men även det jobb som de har gjort med sig själv, att de har blivit starkare av händelsen och lärt sig mycket om sig själva.

Detta är en undersökning av hur två tidningar som riktar sig till kvinnor konstruerar bilden av kvinnan. Analysen grundar sig på ett nummer av vardera tidningen (Femina Nr 9, september 2004 och amelia Nr 20, 16 september 2004) med fokus på ledarna och därtill en artikel som porträtterar en kvinna eller kvinnor. I Femina analyseras ledaren ?I kålrotens tecken? och artikeln om Marie Göranzon. I amelia analyseras ledaren ?Hjälp, ge mig stil!? och artikeln ?Skål för Elin, Elisabeth och Ada!?.Jag gör en textanalys av de utvalda texterna.

Syftet med detta arbete är att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten på fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts på två olika fritidshem vilken har bestått av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde när barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. Litteraturgenomgången tar upp vad forskare och författare säger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar även upp vad lek respektive fri lek innebär samt pedagogens roll i dessa.