This essay describes the phases of funeral rituals between the Syrian/Assyrian, and compares the homeland with Sweden. It describes the stage of rituals according to Victor Turner schema of separation, margin or limin, and aggregation. The rituals religious significance agrees with Clifford Geertz?s theory about the importance of religious beliefs for the human being.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra kvinnors syn på tid, struktur och kreativitet på servicedesignbyrån Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de använder tiden. Slutsatsen av denna studie är i korthet att kontrollen av tid är viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, är centrala för att se och förstå tiden och upprätthålla kontrollen av tid. Informanternas strävan är att skapa fylld tid, som är värdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv känsla av att ha tid.

Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld..

Den här studien fokuserar på komplementärmedicin ur fyra informanters perspektiv och med kopplingar till aktuella vetenskapliga diskussioner och strömningar. Bakgrunden till studien är en ökande användning av komplementärmedicin i samhället och livliga debatter kring dess vetenskapliga status. Syftet är att genom kvalitativa metoder belysa viktiga aspekter av informanternas användning av komplementärmedicin. Mycket uppmärksamhet ägnas åt informanternas syn på de olika metodernas effektivitet, hur denna definieras och vilka konkreta resultat informanterna strävar efter eller upplever..

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida de informanter som intervjuades till studien anser att den ekologiska medvetenheten är en trend eller en bestående aspekt i klädbranschen. Vidare undersöks hur informanternas ekologiska tänkande yttrar sig i arbetslivet och i privatlivet. Intervjuerna berörde deras tankar kring miljömedvetenhet, etiska aspekter vid ekologisk produktion. Likaså analyseras om informanterna kan kategoriseras som en nyligen introducerad kulturell typ, BoBos.Den slutsats jag åstadkom var att informanterna besitter en ekologisk medvetenhet som yttrar sig i deras arbets- och privatliv. Deras åsikter och medvetenhet kan karakteriseras som boboitiska och anses vara tidsenliga för dagens samhälle..

Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen..

Denna studie i Socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer..

Hur blir vetenskapligt producerad kunskap legitimerad? Vilken betydelse har vetenskapligt säkerställd kunskap för människans möjligheter att konstruera sin identitet? Som svar på dessa frågor presenteras en modell som belyser nödvändigheten av social legitimering av vetenskapligt producerad kunskap, vidare företas en fördjupad analys av denna legitimeringsprocess och dess betydelse för hur människan konstruerar sin identitet. För att belysa och visa på giltigheten i den modell, de argument och begrepp som presenteras i teoridelen följer en fallstudie som behandlar ett så vardagligt ting som mat. Genom att generellt undersöka vilken betydelse maten har i våra liv och specifikt vilken betydelse mjölken har får man en inblick i betydelsen av vetenskapligt säkerställd kunskap rörande livsmedel..

In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people.

Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?.

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat åtta supportrar från olika delar av Sverige. Utifrån deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten.

Människor i dagens samhälle flyttar och reser mycket till olika platser och länder. Man växte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gå i skolan eller arbeta. Under tiden träffar man andra människor från andra städer eller länder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet är någonting som uppstår när man träffar människor som är olik en själv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Andamanöarnas ursprungsfolk, både som samhälle och som människor, innehar en unik särställning på grund av sin fysiska isolering och konservativa hållning. De representerar inte vår urhistoria, men mycket pekar på att de representerar sin egen ? och det till en grad som i så fall saknar motstycke i världen idag.Genom en tvärvetenskaplig presentation; historiskt, socialt, lingvistiskt, geografiskt och genetiskt, försöker jag visa att det faktiskt är möjligt att de kan ha levt utan reell inblandning sedan de kom till öarna för uppskattningsvis 45000 år sedan - vilket i så fall skulle betyda att de är de sista av de första moderna människorna som vandrade ut från Afrika för cirka 100 000 år sedan..