Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.

Syftet med denna studie är att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vår studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion är en både omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lärande och mänskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhälsa. Detta stämmer till stor del överens med vad våra respondenters uppfattning och upplevelser gällande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osäkerhet om vad den sociala funktionen innebär i praktiken, vad som står i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehålla och hur mycket tid det sociala arbetet får ta irelation till de kunskapsmål som ska uppnås..

För patienter som genomgått akut hjärtinfarkt blir livsstilsförändring ett huvudsakligt inslag i rehabiliteringen. Initialt ses patienter vara motiverade till livsstilförändring men tenderar sedermera att falla tillbaka i gamla vanor. Syfte: Att utifrån ett patientperspektiv kartlägga vad som påverkar patientens livsstilsförändringar eftergenomgången akut hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, PsycINFO samt ELIN@kalmar. Resultat: Patientens familj kan ha en negativ påverkan på patientens livsstilsförändring till följd av bristande kommunikation samt upplevelser av överbeskyddat och kontrollerat beteende.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus på sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet på sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gäller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen är att vissa sociala medier sprider information bättre än andra och att det är viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika.

Människors transportvanor skapar idag tillsammans med andra faktorer ohållbara transportsystem. Jordens befolkning använder färdmedel som förbrukar icke förnybar energi i allt större utsträckning, vilket skapar transportsystem som inte är hållbara. Dessa faktorer medför en stor miljöpåverkan på vår jord och om vi fortsätter på samma sätt som de senaste 60 åren belastas jordens kretslopp allt mer, för att slutligen upphöra att fungera.Infrastrukturen idag motsvarar de behov och krav människor har på sin transportmiljö och dessa vanor bygger till stor del på vår historiska tradition av transport. Denna historiska tradition motsvarar inte ett långsiktigt tänkande. De beteenden och levnadsvanor vi har idag påverkar kommande generationers livsmiljö, vilken kommer att äventyras om vi fortsätter på samma sätt.

Människor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha meningsfulla relationer till andra individer. Detta är en förutsättning för ett gott socialt välbefinnande. Den här studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala välbefinnandet hos individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som på olika sätt berör det sociala välbefinnandet.

Syftet med den här uppsatsen är att studera hur mindre företag i resebranschen kan använda sociala medier som en framstående marknadsföringskanal för att öka kännedomen om företagets varumärke, samt skapa ett gemensamt värde för både kund och företag.De huvudsakliga teorier som ligger till grund för den här studien är sociala medier, sociala medier som marknadsföringskanal, varumärket, segmentering, strategi, krishantering, marknadsföring och kundservice, kundrelationer och värdeskapande, word of mouth, samt framtid..

Syftet med denna rapport var att undersöka lärare och elevers inställning till att använda sociala medier som ett utav många verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmärksamma sociala medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill även att lärare och pedagoger i skolan ska få upp ögonen över elevers användning av sociala medier utanför skolan och elevernas inställning till att använda sociala medier i skolan. Jag har utgått från syftet och genomfört kvalitativa intervjuer på mina 14 informanter, varav 6 lärare och 8 elever från skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten från intervjuerna så kom jag fram till att mer än hälften av lärarna skulle kunna tänka sig att använda sociala medier på något sätt i undervisningssyfte.

Användaracceptans av mobila tjänster och besöksvärdet av sociala nätverkstjänster kan användas för att ta reda på vad användare tycker är viktigt för att de ska vilja besöka företagssidor på mobila sociala nätverkstjänster och få ut ett högt besöksvärde av besöket så att de vill återbesöka företagets sida och bli lojala kunder. På så sätt kan företagen få återvändande besökare och öka sina konkurrensfördelar jämför med sina konkurrenter. I denna uppsats har jag som syfte att undersöka användaracceptansens betydelse för besöksvärdet av mobila sociala nätverkstjänster och användare tycker är viktigt för att de ska vilja ta i bruk mobila sociala nätverkstjänster och vad det tycker är viktigt för besöksvärdet de får ut av besöket och kopplingen däremellan. Jag undersöker detta i en enkätundersökning med hjälp av en webbenkät. Resultatet visar i vilken utsträckning teorin om Användaracceptans av mobila tjänster och besöksvärdet av sociala nätverkstjänster stämmer med vad användarna verkligen tycker om dessa i verkligheten gällande mobila sociala nätverkstjänster och vilka kriterier de tycker är viktigast..

I detta examensarbete har vi undersökt vilken effekt pedagogens närvaro/frånvaro och grad av deltagande kan ha på förskolebarns sociala samspel..

Utvecklingen av det nya medielandskapet påverkar företags och marknadsförares sätt att bedriva marknadsföring på Internet. Utvecklingen har lett till att konsumenten idag fått mer makt och det krävs mer av företag för att väcka uppmärksamhet. Studien handlar om att skapa en normativ modell för hur företag och marknadsförare kan utnyttja sociala medier som en del i sin marknadsföring. Vi diskuterar och reflekterar även relevant teori i förhållande till branschexperters syn på sociala medier samt dess betydelse.Det teoretiska materialet som används är delar ur Internetmarknadsföring, Gerillamarknadsföring samt relationsmarknadsföring. För att ge en tydligare bild av sociala medier och hur företag och marknadsförare kan utnyttja det presenterar vi representativa illustrationer av sociala medier.Studien bygger på en kvalitativ metod.

I den här studien undersöker jag hur självidentitetsprocessen går till med hjälp av sociala medier för kvinnor från norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger på att undersöka hur sju kvinnor framställer sig själva och hur de använder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i åldrarna 23 till 44 år har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton på sociala medier under en längre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlänningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige på sociala medier på olika sätt.

Problembakgrund: Sociala medier har blivit så viktigt att marknadsförare inte kan bortse ifråndem (Patino, Pitta och Quinones, 2012). Det är viktigt att företag har en klar strategi för hurmarknadsföringen på sociala medier ska se ut (Setreus, 2011). För att få djupare förståelse kringdet här bör användandet av sociala medier undersökas.Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka och beskriva konsumenters beteende på sociala medier,och upplevelser kring företags marknadsföring på sociala medier.Metod: Undersökningen har en kvalitativ ansats. Urvalet i studien är ett spontant uppsökandeurval av tolv individer, som har deltagit i totalt tre stycken gruppintervjuer med fyra personer ivardera.Slutsatser: Respondenterna i undersökningen använde i huvudsak sociala medier för att hållakontakten med vänner. De läste varandras profilsidor, och var noga med hur deras egnaprofilsidor såg ut.