Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet. Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet.

Abstract Forskning har visat att kön spelar roll för hur ungdomar bedöms inom det sociala arbetet. Mot bakgrund av detta har ett intresse väckts för hur socialarbetare arbetar med och förhåller sig till den könade praktikens ojämlika villkor. Uppsatsens syfte är att utforska om, och i så fall hur, tjejers sexualitet görs till sociala problem inom några delar av det sociala arbetet, med hjälp av socialarbetares egna berättelser. Inledningsvis diskuteras centrala frågor som vad ett socialt problem är, vem som har makt att definiera detta, hur tjejers sexualitet historiskt har gjorts till problem i högre grad än killars samt vilken betydelse kön har för det sociala arbetet. Genom djupintervjuer med olika socialarbetare utforskas vidare föreställningar och konstruktioner av problem, förhållningssätt till dessa och förändringspotential för arbetet.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jämföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till idrott, hälsa samt ämnet idrott och hälsa. Jag har valt att fokusera mig på elever i nionde klass. För att uppnå mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hälsovanor, idrottsvanor samt om skolämnet idrott och hälsa. Jag har gjort en kvantitativ studie där jag har genomfört en enkätstudie. De som har fyllt i enkäten är elever i nionde årsklass i både Sverige och Amerika.

Denna studie undersöker hur människor engagerar sig med och på elektroniska sociala nätverk (OSN). Syftet var att undersöka på vilket sätt som personligheten påverkar hur vi använder OSN. Data från sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulär baserat på femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet på Facebook uppskattades genom frågor utformade för denna studie.

Sociala medier beskrivs idag som en ny marknadsföringsplattform med en rad olika kommunikationskanaler. Något som är utmärkande för just denna plattform är den makt som ges till konsumenterna i och med att en stor del av kommunikationen numera ligger hos dem. Detta ger företag som skall marknadsföra sig en ny roll och en svårighet uppstår i hur de skall anpassa sitt varumärke efter de nya kanalerna. Baserat på detta problem har studiens syfte formulerats vilket är att ta fram underlag för hur ett företag med B2B-inriktning kan marknadsföra sig och sitt varumärke i olika sociala mediekanaler och hur valet av dessa kanaler påverkar företagets varumärkesvärde.Uppsatsen utgår ifrån fyra huvudområden vilka är marknadsföring, B2B, varumärken samt sociala medier och tillsammans utgör de den teoretiska grunden i arbetet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer som strävar efter att ge svar på hur ett B2B-företag skall arbeta med marknadsföring i sociala medier för att stärka sitt varumärke.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner för personer med kronisk whiplashskada. En kvalitativ metod valdes, där halvstrukturerade frågor genomfördes med åtta deltagare. Kriterierna var att deltagarna var män och kvinnor i olika åldrar, hade kronisk whiplashskada samt deltagit i arbetsterapeutiska interventioner. Deltagarna skulle även befinna sig i olika WAD-stadier samt vara i olika längd i rehabiliteringstiden. Innehållsanalys valdes som analysmetod och det slutgiltiga resultatet presenterades i tre kategorier.

Föreningsengagemang, sociala relationer och stress är ofta omnämnda tillsammans och relateras ofta till varandra. Eftersom befintlig forskning är begränsad vad gäller sambanden dem emellan, var det av intresse att undersöka dessa. Syftet med studien var att kartlägga föreningsengagemang bland högskolestudenter på en högskola i södra Sverige samt undersöka eventuella samband mellan föreningsengagemang, sociala relationer och stress. Metoden för studien var deduktiv med ett kvantitativt angreppssätt. Enkäter med frågor om föreningsengagemang, stress och sociala relationer genomfördes på 230 studenter.

Många projekt misslyckas årligen, en av de främsta orsakerna är bristande kommunikation och informationsutbyte. Idag sitter dessutom många projektdeltagare inom ett företag utspridda på olika kontor, vilket ställer ytterligare krav på den interna kommunikationen. Traditionella intranät har länge används inom de flesta företag. Syftet för dessa är bland annat att koppla anställda till viktig information inom företaget. Dessa intranät är dock sällan öppna för flervägskommunikation och samarbete.

 Den socialt kompetente har hög social status, många vänner, ett funktionellt beteende och sociala förmågor så som empati och hjälpsamhet. Avsaknad av social kompetens innebär bland annat känslomässiga och beteendemässiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick två arbetsminnestest samt fyllde i en självvärderingsenkät som mäter social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonårings arbetsminne och sociala kompetens. Studien begränsades till att mäta arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt två sociala förmågor; prosocialt beteende och initiativtagande.

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens. Syfte har också varit att undersöka om och hur undervisningen i social kompetens förändras från förskoleklass till år 3. Därför har undersökningen gjorts genom att intervjua fyra pedagoger, varav en pedagog från förskoleklassen, en pedagog från år 1, en från år 2 och en från år 3. Detta för att undersöka deras förhållningssätt till socialt lärande i skolan, samt hur de arbetar med detta. Som utgångspunkt i studien använder vi oss av Howard Gardners multiplaintelligensteori.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur äldre kvinnor upplever urininkontinens (UI). UI är vanlig hos äldre kvinnor. Antalet äldre inkontinenta kvinnor väntas öka väsentligt fram till 2050. Det är känt att UI-symtomen brukar förvärras med stigande ålder. Fast UI kan vara ett allvarligt problem tycks många kvinnor tolerera och acceptera det förvånansvärt väl.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera engagemangets roll i förhållandet till sociala problem och belysa detta utifrån exemplet trafficking. Uppsatsen besvarar frågor om engagemangets betydelse då det handlar om att etablera sociala problem samt hur trafficking kan definieras som ett socialt problem.Vi har använt oss av en rad teorier som vi har tillämpat på sociala problem, engagemang samt på trafficking. Teorier som behandlas är bland annat Meeuwisse och Swärds fyra kriterier för att definiera sociala problem och Mills teorier om personliga bekymmer och samhälleliga problem. Flera viktiga begrepp som tas upp i teoriavsnittet och som sedan är återkommande i uppsatsen är objektivism, konstruktivism och moralisk panik.Begreppet trafficking betyder på engelska olaglig handel men specificerar inte handelsvaran. Trafficking kan betyda handel med vapen och droger men i denna uppsats syftar vi på handel med kvinnor för sexuella ändamål.Vårt intervjumaterial består av fyra kvalitativa intervjuer, med två män och två kvinnor där samtliga är utbildade socionomer.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna.