Arbetsmarknaden Àr en viktig arena för att mÀnniskor ska kÀnna sig delaktiga i samhÀllet. För dem som lÀnge befunnit sig i ett utanförskap Àr det svÄrt att fÄ ett jobb. Sociala arbetskooperativ har som mÄl att integrera utsatta grupper i arbetslivet och har blivit ett viktigt inslag för en inkluderande arbetsmarknad. Undersökningen omfattar tre sociala arbetskooperativ som ingÄr i ett konsortium. ArbetssÀttet som anvÀnds i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kallas karriÀrstöd.

Sveriges vÀlfÀrd byggdes en gÄng av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjÀlpa de socialt utsatta i samhÀllet. MissbruksvÄrd, skolor, Àldreboenden och sjukvÄrd Àr nÄgra av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det Àr Àven ofta inom dessa omrÄden som neddragningarna i den offentliga sektorn Äterigen kompenseras med hjÀlp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framstÀlls i media Ären 1994-2003. HuvudfrÄgestÀllningen Àr; PÄ vilket sÀtt framstÀlls det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgÄende tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det Àr frivilligorganisationerna eller andra som Àr författare, anvÀnder sig av bÄde retoriska och genrebetonade knep för att framstÀlla utsagor som sanningar.

AbstraktSyftet med undersökningen Àr att studera om arbetsrelationerna och antalet arbetsrelationer pÄverkar vÄr hÀlsa. VÄra arbetskamrater kan utgöra ett stöd och bidra till en god hÀlsa men kan Àven pÄverka vÄr hÀlsa negativt genom mobbning och utfrysning. Den negativa arbetsrelationen kan bidra till en dÄlig hÀlsa, som i sin tur kan leda till bÄde fysisk och psykisk sjukdom. Det finns ett flertal studier gjorda om hur hÀlsan pÄverkas av de sociala relationerna och antalet sociala relationer, men studier om arbetsrelationer och hur antalet arbetsrelationer pÄverkar hÀlsan Àr fÄ eller inga. Undersökningar angÄende om antalet arbetskamrater kan pÄverka individens hÀlsa, Àr kunskap som inte finns idag.

MÄlet med föreliggande studie Àr att belysa den sociala dynamik som kan uppstÄ under ett arbete med organisationsförÀndring, som bÄde kan motarbeta och leda förÀndringen framÄt. För att lyckas uppnÄ syftet och fÄ en större förstÄelse för mÀnniskorna och den atmosfÀr som pÄverkas har undersökningen frÀmst baserats pÄ observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförÀndringen. DÄ medarbetarna har varit studiens mest vÀsentliga kÀlla sÄ har intervjufrÄgor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hÄllts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som anvÀnts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstÄnd mot organisationsförÀndringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förstÄelse för sociala srukturer, olika normer, sÀtt att kommunicera och maktförhÄllanden inom organisationer.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som bidrar till förbÀttrat aktivitetsutförande hos klienter med Anorexia Nervosa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ intervjustudie. I studien ingick sju arbetsterapeuter fördelade pÄ sex Àtstörningsenheter i Sverige. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och en intervjuguide anvÀndes som stöd vid intervjuerna. Intervjuerna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: "Interventioner som bidrar till förbÀttrat aktivitetsutförande vid mÄltider", " Interventioner som skapar strategier samt ökar medvetenheten om förÀndring i aktivitetsutförandet" och " Interventioner som bidrar till ökade sociala aktiviteter".

Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma socialt hÄllbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun.

NÀtkrÀnkningar Àr ett vÀxande problematiskt fenomen i dagens samhÀlle. MÄnga ungdomar upplever att de blir krÀnkta pÄ sociala medier, bÄde av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tÀnkas ha en inverkan pÄ ungdomars resonemang kring nÀtkrÀnkningar och bygger pÄ fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar pÄ sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nÀtkrÀnkningar ibland fÄr skylla sig sjÀlva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rÀtt till Àr inte alltid pÄ lika villkor eller förbehÄllslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan pÄverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar sÄ som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och förÀldrar som Àr knutna till verksamheten. DÀrefter har materialet analyserats med hjÀlp av teoretiska begrepp som KASAM (kÀnsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nÀtverk och empowerment. Resultatet visar pÄ vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbÀttrade förutsÀttningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade fÀrdigheter och rÀtt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig Àven i sociala sammanhang som inte Àr anpassade till deras svÄrigheter..

This study explores how online television works and how it is integrated with social media such as Facebook, Twitter and blogs. Through three qualitative interviews with representants from different fields of work regarding online television, we have concluded how online television is being used in Sweden today and concludes with examples of what the future of online television could look like. Representatives from the following companies have been interviewed: SBS Media Group Sweden, Strix Television and MediamÀtning i Skandinavien. The use of social media for marketing of online television is a fact for the companies in this study. However, the result of the study shows that theres room for development in the integration between online television and social media.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer beskriva upplevelser och erfarenheter av medierad social interaktion pÄ Internet för klienter pÄ behandlingshem för missbrukare. Vi ville undersöka hur detta pÄverkar klienternas möjligheter att förÀndra sina liv, identitetsskapande och sociala relationer. Vi genomförde enskilda intervjuer med tre personer som jobbar pÄ ett behandlingshem dÀr klienterna har fri tillgÄng till Internet och med en klient pÄ samma behandlingshem, samt gruppintervjuer med sammanlagt sju personer som hade varierande erfarenhet av behandlingshem.Resultatet visar en allmÀn negativ syn pÄ medierad social interaktion under behandlingstiden. Den största risken som lyfts fram under intervjuerna Àr att Internet försvÄrar för klienterna att bryta med missbruksvÀrlden. Kontakt med vÀnner och bekanta i missbruksvÀrlden kan leda till att klienten avbryter sin behandling.

Offentlig upphandling Àr ett stort och betydelsefullt Àmne i samhÀllet. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden Àr, men Doublecheck menar att det sammanlagda vÀrdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror frÄn bÄde kommuner och landsting slÄs ihop. Det finns flera frÄgor angÄende upphandlingens effektivitet och dÀri frÄgan som denna uppsats kommer att beakta ? sociala hÀnsyn. Det finns Ànnu ingen entydig definition av begreppet sociala hÀnsyn.

En kvalitativ socialpsykologisk uppsats med syfte att belysa betydelsen av gemenskap och detsociala i missbrukares process av tillfrisknande. Det empiriska materialet grundas i tio nyktramissbrukares livsberÀttelser, med vilka vi kommit i kontakt med genom organisationen VÄgaVa. Parallellt med vÄrt huvudsyfte vill vi ocksÄ spegla denna stödorganisation. Den övergripande analytiska ramen diskuterar social aktivitet, etik, gemenskap i förhÄllande till kampen mot missbruket, vi lyfter Àven fram vikten av stöd- och samtalsgrupperna Nyktra Narkomaner och 12-stegsprogrammet. Teorierna som appliceras pÄ materialet Àr R.

Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja eller bryta igenom. Via en komparativ analys kommer vi att stÀlla Pringles och Nestlés kommunikationsstrategier mot varandra för att kunna urskilja likheter, skillnader och vad vardera del resulterar i.

Hur vi trÀnar och hur vi motiveras till att trÀna Àr mycket individuellt. Vissa Àr lagindivider och trivs bÀst i grupp dÀr man kan hÄlla motivationen uppe emellan sig, andra Àr ensamvargar och trÀnar helst utan sÀllskap. Vad vi Àn vÀljer att göra Àr det viktigaste att vi rör pÄ oss, detta Àven nÀr vi nÄr en högre Älder. Syftet med studien Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som Àr mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i grupptrÀning. Vi utförde en kvantitativ undersökning pÄ ett trÀningscenter dÀr vÄr enkÀt innehöll frÄgor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i grupptrÀning.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa niondeklassares val till gymnasiet samt vilka olika faktorer som pÄverkar dem. Fokus ligger pÄ den sociala reproduktionen, omgivningens pÄverkan, samt ung-domarnas könstillhörighet. VÄr forskningsfrÄga Àr: hur resonerar ungdomar nÀr de vÀljer gymnasieprogram och vilka faktorer pÄverkar dem? Vi har valt den kvalitativa metoden, strukturerad intervju. VÄrt resultat visar pÄ flera signifikanta faktorer angÄende den sociala omgivningens pÄverkan pÄ individen.