Personer med funktionsnedsÀttningar har visat sig stÄ vid sidan av den vardagliga samhÀllsgemenskapen i högre utstrÀckning Àn andra och dessa personer har ocksÄ visat sig ha fÀrre nÀra vÀnner Àn andra. MÄnga personer med funktionsnedsÀttningar har behov av nÄgon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning sÄ kan personer med funktionsnedsÀttningar bli beviljade kontaktpersoner, som kan stötta dem pÄ detta omrÄde. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen kontaktperson kan inverka pÄ det sociala livet hos personer med funktionsnedsÀttningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera Àmnet.

Sociala medier anvÀnds mer Àn nÄgonsin förr, och har utvecklats till en viktig, integrerad del utav samhÀllet. I samband med detta har Àven möjligheten att utnyttja sociala medier i kombination med undervisning blivit en realitet. UtgÄngspunkten för vÄr studie Àr att undersöka hur en utav de mest populÀra sociala medierna, Facebook, upplevs i undervisningssyfte, utifrÄn lÀrarperspektivet. Syftet med vÄr undersökning Àr att granska hur vÀl lÀrare anser Facebook vara lÀmpligt att integrera i sin undervisning. Ett av delmÄlen var Àven att utifrÄn lÀrarnas Äsikter skapa en konkret lista över risker och möjligheter kopplat till detta. Vi har dÀrmed intervjuat sex stycken lÀrare pÄ grundskole- och gymnasienivÄ.

Titel: Det som hÀnder pÄ Facebook stannar pÄ CV:t ? En kvalitativ studie kring arbetssökandesinstÀllning till social rekryteringFörfattare: Jenny Svensson och Emelie CarlssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 46 inklusive bilagaSyfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka arbetssökandes instÀllning till social rekryteringMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: 14 samtalsintervjuer. 8 intervjuer med Invision Media Groups sÀljare och 6 intervjuermed arbetssökande.Huvudresultat: VÄr undersökning visar att arbetssökande har begrÀnsad kunskap om socialrekrytering. De har mestadels inte reflekterat över möjligheten att söka arbete via sociala medier.De arbetssökande anvÀnder sig i stort sett enbart av Facebook pÄ grund av att de inte har nÄgotbehov av eller kunskap om att anvÀnda övriga sociala medier.

The subject of this essay is the target audience consisting of males in the ages of 25-40 living inStockholm with academic background. The main subject is to describe the target audience in awider perspective and to look at their social media habits and see if there are any differencesbetween the younger and older half of the target audience and to compare the results with theoryabout generation x and y. The split of the target group is made in the middle of the target age rangeso the two subgroups consists of informants in the age of 25-32 and 33-40. The study will beconducted through semistructured qualitative interviews. The aim of the study is to see if there areany differences in social media habits and some basic values between the two subgroups..

Denna studie tillÀmpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojÀmlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek pÄ offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska lÀnder och data har anvÀnts för Ären2000 ? 2010.Studiens syfte Àr att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik pÄverkar inkomstojÀmlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstÀmmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens pÄverkan pÄinkomstojÀmlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 lÀnder pÄverkas frÀmst avandelen fackförbundsanslutna och andel anstÀllda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som anvÀnts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant pÄverkan pÄ inkomstojÀmlikhet..

Brist pÄ djupare sociala relationer pÄ arbetsplatsen kan leda till lÀgre social tillfredsstÀllelse och dÀrmed lÀgre arbetstillfredsstÀllelse. Den hÀr empiriska studien har undersökt om det Àr nÄgon skillnad i arbetstillfredsstÀllelse mellan kontorsbaserade och fÀltbaserade lÀkemedelskonsulter, dÄ möjligheterna till socialt umgÀnge med kollegor Àr lÀgre för fÀltbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsstÀllelse dÄ de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsstÀllelse och arbetstillfredsstÀllelse.

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhÀndertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks Àven tillÀmpning av tvÄngsvÄrdslagstiftning i förhÄllande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhÄllningssÀtt till etiska aspekter nÀr beslut om tvÄngsvÄrd av gravida missbrukare tas. Studien Àr kvalitativ och genomförs med hjÀlp av intervjuer med socialsekreterare och Àven med hjÀlp av officiella dokument frÄn olika myndigheter. I studien anvÀnds teorier som empowerment och företrÀdarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Syftet med uppsatsen Àr att genom nÀrlÀsning av Magdalena Graafs sjÀlvbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa förestÀllningar kommer till uttryck. De stereotypa förestÀllningar som valts Àr synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.     Hermeneutisk metod har anvÀnds för att fÄ en sÄ fullstÀndig uppfattning av bokens innehÄll som möjligt. DÀrtill har ocksÄ nÀrlÀsning av texten gjorts med syfte att hitta alla stÀllen i boken dÄ Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jÀmförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion dÀr jag sammanfattar och svarar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar.

Girls in honour cultures have been the subject of many studies and are often debated in the media. The purpose with this study was to focus on boys in honour cultures. I wanted to understand the situation of boys in honour cultures with a perspective of the rights of children. My central questions were: How is it to be a boy in honour cultures? Are boys in honour cultures exposed? How are they exposed? My study was a qualitative study in which I interviewed four professionals who meet boys in honour cultures in their work.

Örebro UniversitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 61-90 pSAMMANFATTNINGTitel: Är ett liv vĂ€rt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektivFörfattare: Högberg, Helena och Korhonen, LjubicaHandledare: Karlsson, UrbanInom Ă€mnesomrĂ„det socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förstĂ„else av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förstĂ„else av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft pĂ„ identitetsutvecklingen?Den metod som anvĂ€ndes var kvalitativ och materialet inhĂ€mtades med hjĂ€lp av djupintervjuer med tvĂ„ personer.

Syftet med studien Àr att undersöka det sociala arbetet som syftar till att förebygga hedersrelaterat vÄld och förtryck i Malmö. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter. Respondenterna representerar fyra organisationer som pÄ olika sÀtt arbetar förebyggande mot hedersrelaterat vÄld och förtryck. För att analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av tidigare forskning i Àmnet och olika teoretiska förklaringsmodeller. De teoretiska förklaringsmodellerna syftar till att tolka hedersrelaterat vÄld och förtryck, bÄde dess orsaker och uttryck.