Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förståelse för skolan som arena för att främja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och läroplanens direktiv om detta uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer från två högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som är den sociala gemenskapens arenor på skolorna. De intervjuade är alla överens om att förutsättningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lärare och elever och att den levande sociala gemenskapen är en förutsättning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgår att alla informanter är på det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstämmer med varandra.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranät och börjar titta på möjligheterna med sociala intranät (Ward, 2012). I den här uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranät och hur det främjar informationsdeltagande och socialt nätverkande. Genom att utföra en fallstudie på Medarbetarportalen på Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt på införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, där man inte haft överseende med någon organisatorisk eller informell grupp där samtliga intressenter är medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranät, är nödvändigt för lyckat ett projektet..

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger uppfattar och värderar lekens betydelse för barns lärande samt hur de beskriver att de tillämpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att vi skulle kunna ta tillvara på deras individuella åsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika katego­rier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och värderar leken som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. De menar även att lek underlättar inlärningen så att den blir motiverande och lustfylld för barnen.

Examensarbetet handlar om lärares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehåller lärarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete är att försöka belysa hur lärare tänker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. Frågeställningarna är: Hur tänker lärare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lärare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i så fall? Varför anser sig lärarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lärarna se som den bästa lösningen för att kunna skapa och upprätthålla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? Människosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, är de teoretiska utgångspunkterna för vårt arbete.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram några företags syn på sitt sociala ansvar i debatten kring ämnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjälp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebär. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer med en respondent från varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) är positiva till den utveckling som finns inom området och att socialt ansvar får en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och miljö i sitt globala ansvar.

Studien har växt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har länge präglats av en byråkratisk karaktär men med hjälp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner använder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att där skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi också hur kommunerna kommunicerar på deras officiella sociala medier. De frågeställningar som vi med studien besvarat är:Hur beskriver kommunerna att de använder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare på sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna på deras sociala medier?För att besvara våra frågeställningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer där en respondent från varje utvald kommun fick beskriva hur de använder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de använder dem för att skapa dialog med sina medborgare. Därefter genomförde vi en innehållsanalys på kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar där.Resultatet visar att kommunerna använder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Sociala medier och användningen av dessa a?r enormt utbredd, många är användare av de olika sociala nätverk som finns att tillgå. Men vad händer med individen när man väljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrån sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas ständigt och undersökningen söker förståelse kring hur detta projekt tar sig form när en individ aktivt väljer att lämna de sociala mediernas värld.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nätverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvärvad ryggmärgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berättade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förståelse från det sociala nätverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nätverket?, ?Lära sig att utföra aktiviteter på ett nytt sätt genom det sociala nätverket? och ? Stöd från det sociala nätverket med aktiviteter?.

Sociala medier har de senaste åren expanderat med en enorm kraft. Facebook som startades år 2004 är idag världens största sociala media och har i dagsläget över 500 miljoner användare. Om ökningen av användare fortsätter som den gjorde under år 2010 så kommer det år 2012 finnas fler Facebookanvändare än det finns invånare i Europa. Detta gör att det känns oerhört intressant och relevant för oss som medie- och kommuni-kationsvetare att undersöka området.Syftet med uppsatsen är att med hjälp av aktiva samtal i fokusgrupper undersöka användningen av sociala medier via den nya tidens mobiltelefoner (smartphones). Detta är viktigt att studera på grund av att fenomenet sociala medier har blivit en viktig del för oss medie- och kommunikationsvetare och kommer vara en stor del i kommunikationsbran-schens framtid.Vi har använt oss av aktiva fokusgruppssamtal för att få fram svar på våra frågeställningar.Fokusgrupperna genererade ett tydligt resultat som visade att användarna ser den ökade tillgängligheten som den största faktorn till förändringen i deras användning.

På senare tid har Facebook förändrat förutsättningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har känt ett behov av att förändra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav på ökad transparens som kommit från såväl allmänhet som medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus använder det sociala nätverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anställda som är ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där människan ses som oskiljbar från den kultur och det sociala sammanhang hon ingår i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, då människans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön påverkar möjligheterna till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollärare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lärande, bör utformas så att den är upptäckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhålls att tillgänglighet är en viktig aspekt som förskollärare tar hänsyn till och att den påverkas av en rad faktorer.

Vårt arbete är ett utvecklingsarbete som vi genomfört i två förskoleklasser. I en tidigare kurs i vår utbildning kom vi i kontakt med två metoder "sociala berättelser och seriesamtal" som används inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det är skrivna och ritade små berättelser som förklarar både barnets beteende samt hur andra tänker och känner. Metoderna används för att arbeta bort ett oönskat beteende eller träna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berättelserna tydliggör händelser och på så sätt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta förskollärare ser på motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lärande. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilket syfte har verksamma förskollärare med att träna barns motorik? På vilket sätt används miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?På vilket sätt används motoriken i förskolan för att främja inlärning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsättningarna för en fortsatt god hälsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svårigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna är eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlätta inlärning.

Furulund är en mindre ort i Skåne som står för en stor förändring när orten får en tågstation..