Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva på vilka sätt leken bidrar till barnets Sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som påverkade osämja och vänskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktär där två olika metoder har använts: observationer och intervjuer. Vår undersökning gjordes utifrån barnens perspektiv där undersökningsgruppen bestod av åtta barn i åldrarna 4-6 år. Vi sammanställde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns Sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns Sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och Sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lämpliga för arbete med livskunskap inom förskolan..

Syftet med denna studie är att undersöka hur leken kan användas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets Sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att få fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med värdefull information som visar påpedagogens roll i barnets Sociala utveckling. Pedagogernas sätt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de ställde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar på olika sätt att arbeta med leken, framgårpedagogernas positiva syn på leken i olika utsträckning.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling..

Syftet med vår undersökning var att se i vilken grad eleverna har förståelse för begreppet hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett mycket vitt begrepp har vi avgränsat oss till att behandla den konflikt som uppstår mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga synvinklar i hållbar utveckling. Vi ville även undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrågor. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning på två skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. Vår undersökning visade att eleverna visade förståelse för konflikten i hållbar utveckling men däremot kunde vi inte se om de hade någon större handlingskompetens..

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lärande genom en dramalek och metoden som använts har varit videoobservationer. Av studiens resultat går det att avläsa att barn lär genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling på att börja förstå och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen går inte att säkerställa men det finns faktorer i resultatet som pekar på att dramaleken kan ha betydelse för barns Sociala utveckling när det handlar om att förstå lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.

Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för två webbföretags affärsplattformer. Vidare skapas en djupare förståelse för sociala medier och hur de kan användas av företag på webben.Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats då befintliga teorier inom både sociala medier och affärsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens Affärsplattform, segmentering, val av målgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller.Studiens forskningsfrågor besvaras med hjälp av en fallstudie med två empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig främst i empiri som fåtts genom två kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka är två webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har även inhämtats från företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar.Studien har resulterat i kännedom om hur två företag inom modebranschen använder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affärsplattform.

Inom ramen för Sveriges regerings mål om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hållbar utveckling. Offentlig upphandling kan därmed ses som ett strategiskt verktyg för att nå ett flertal samhällspolitiska mål om en långsiktigt hållbar utveckling. Upphandlande myndigheter i Sverige köper årligen in varor och tjänster till ett värde av mer än 500 miljarder kronor. Genom att myndigheter väljer leverantörer som arbetar med miljöhänsyn och sociala hänsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hållbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utsträckning och på vilket sätt de används samt hur sådana krav följs upp.

Fotografiet har sedan dess födelse alltid fascinerat oss. Som ett sätt att dokumentera, förmedla nyheter, marknadsföra eller dela med sig av något så enkelt som familjesemestern. Fotografiet har onekligen spelat en stor roll i utvecklingen av självrepresentation i många aspekter i människors liv. På tal om utveckling har även fotografiet utvecklats från ett analogt format till att i dagens digitaliserade värld för det mesta vara digitalt. Utveckling föder utveckling och i dagens läge är en kamera aldrig längre bort än var och ens egen ficka.