SammanfattningSyftet med studien var att få en förståelse för den ökning av polisanmäld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som använts är främst rapporter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmälningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 år inom socialtjänsten samt nationella kartläggningar av våld mot barn (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). Tillgängliga resultat från Brottsförebyggande rådet (2011:16) visade att den sedan länge pågående ökningen berodde på en ökad anmälningsbenägenhet. Inför enkätstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjänstemäns attityder och värderingar som gör att socialsekreterare är en av de anmälningsgrupper som väljer att polisanmäla barnmisshandel i allt högre utsträckning.Det empiriska materialet bygger på en digital enkätstudie som riktade sig till socialsekreterare från Stockholms län. Enkäten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spårkmiljö med utgångspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lärare i grundskolans tidiga år tar tillvara på detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge..

Kandidatuppsats inom MarknadsföringTitel: Kommunen och Facebook ? En studie om kommunens närvaro samt uppfattning på och om Facebook.Datum: 20140610Författare: Erik Lindgren och Filip ElfbergHandledare: Jonas KågströmUtbildning: EkonomprogrammetSöktermer och nyckelbegrepp: Sociala medier, Sociala nätverk, Facebook, Kommun, Marknadskommunikation, Relationsmarknadsföring,SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie har varit att finna anledningen till kommunens närvaro på Facebook samt undersöka kommunens uppfattning om varför en medborgare väljer att integrera med dem. Syftet har även varit att belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron på Facebook. Uppsatsens syfte lyder:Syftet med studierna är att undersöka anledningen till kommunernas närvaro på Facebook och utvärdera kommunernas uppfattningar om varför en medborgare väljer att integrera med dem. I studien vill författarna dessutom belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron.Metod:Studien genomfördes genom att samla in svar via enkätundersökningar riktade mot både kommunen samt invånarna.

SAMMANFATTNINGIntroduktionTrots framskriden forskning kring faktorer som överlevnad, behandling och livskvalitet för den organtransplanterade patienten saknas en förståelse av den transplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion. Uppsatsen fokuserar på den organtransplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion ett år efter transplantationen. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns ett huvudsakligt problem avseende social funktion för den organtransplanterade patienten.MetodMetoden i denna studie grundar sig på grounded theory, vilket innebär att det inte finns ett på förhand förutbestämt antal informanter utan intervjuer pågår tills en mättnad uppstår. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med tre levertransplanterade personer, två män och en kvinna.ResultatTre huvudsakliga kategorier som visade på den sociala processen i den sociala funktionen under det första året som transplanterad framstod i resultatet; Anpassar sig till isolering, försöker vara aktiv och anspassar sig till bakslag/komplikationer samt är aktiv och anpassar sig till tröttheten. I den preliminära analysen relaterades dessa därefter i en möjlig kärnkategori; Att återfå ett normalt liv så snart som möjligt.

Denna intervjustudie syftar till att belysa behandlares erfarenheter av och uppfattningar om särskilda faktorer som påverkar behandlingsutfall hos ungdomar inom tvångsvården. Syftet innebär även att få kunskap kring hur behandlare resonerar om hur de förhåller sig till olika faktorer i behandlingsarbetet. Studien bygger på en hermeneutisk ståndpunkt och en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex behandlare som arbetar inom ungdomsvården. Resultatet har tolkats utifrån teorin om risk- och skyddsfaktorer, behovsprincipen och responsivitetsprincipen.

SammanfattningSyftet med studien var att få en förståelse för den ökning av polisanmäld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som använts är främst rapporter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmälningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 år inom socialtjänsten samt nationella kartläggningar av våld mot barn (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). Tillgängliga resultat från Brottsförebyggande rådet (2011:16) visade att den sedan länge pågående ökningen berodde på en ökad anmälningsbenägenhet. Inför enkätstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjänstemäns attityder och värderingar som gör att socialsekreterare är en av de anmälningsgrupper som väljer att polisanmäla barnmisshandel i allt högre utsträckning.Det empiriska materialet bygger på en digital enkätstudie som riktade sig till socialsekreterare från Stockholms län. Enkäten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken.

Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld ? mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ?gömda flyktingbarn?. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet.

Det har länge dividerats om hur den teknologiska utvecklingen påverkar oss. Marshall McLuhan och Alvin Toffler ifrågasatte vårt beteende och berättade om hur teknikens utveckling kommer att påverka oss redan på 1960-talet. Det har också myntats uttryck som information overload och infobesity som uttrycker den stress människor upplever när de inte längre kan bearbeta den information de konstant tar del av. Sociala medier är en stor bidragande faktor till det rådande tillståndet av information overload. Det råder inte heller några tvivel om att vår användning av sociala medier mer eller mindre påverkar våra medvetna beslut och vår kommunikation. Information overload är inget nytt begrepp, och i dagens informationssamhälle är det inte bara massmedia som står för den informationsspridning som sköljer över befolkningen utan de är själva delaktiga i att skapa den enorma mängd information och kommunikation de tar del av varje dag.

På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler på sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning samt en kompletterande textanalys av inlägg skrivna på Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser är socialisering, samvärdeskapande, lärande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth är de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jämförelse med lärande och samvärdeskapande.

Det finns många faktorer som hindrar äldre människor från att kunna ta sig ut i den tätortsnära naturen. Den här uppsatsen beskriver hur servicehusets sociala och fysiska faktorer påverkar de boendes möjligheter för vistelse i den tätortsnära naturen. Studien inkluderar även en analys av vad de boendes egna möjligheter och begränsningar har för betydelse i frågan. Kvalitativa intervjuer med boende, anställda, frivilliga och en anställd på de sociala nämndernas stab har gjorts för att undersöka servicehusen som boendeform. Eftersom många av de boende har svårt att gå är serviceboendets fysiska struktur, som balkonger, uteplatser och närhet till grönområden, av stor betydelse.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Syfte: Syftet är att kartlägga äldre människors beskrivningar av vänskap med hjälp av frågeställningarna: ? Hur beskriver äldre människor sina vänskapsrelationer? ? Hur tillfreds är äldre människor med sitt sociala nätverk med avseende på vänner?? Arbetar äldre människor med att skapa nya sociala kontakter? I så fall vart knyts dessa kontakter?Metod: ?Vänskap på äldre dar? utgår från en kvantitativ metod med instrumentet enkätundersökning. Enkäten är besvarad av 62 pensionärer inskrivna i Karlsborgs kommuns äldreomsorg varav 65 procent är kvinnor och 35 procent är män. Resultat/slutsatser: Slutsatser kring hur äldre människor i Karlsborgs kommun beskriver sina vänskapsrelationer är att de flesta pensionärer har vänner som de har kontakt med mer eller mindre ofta. Vidare kan slutsatser dras kring att pensionärerna är väldigt nöjda med sitt sociala nätverk med avseende på vänner.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser.