Syftet med detta arbete var att belysa huruvida elever pÄ en specifik gymnasieskola utvecklat negativa attityder till verksamheten. Om sÄ var fallet, Àmnade studien vidare söka svar pÄ till vad inom skolans verksamhet eleverna var negativt instÀllda, samt vilka förvÀntningar de hade pÄ skolan i nuet sÄvÀl som inför framtiden. För att söka svar pÄ detta genomfördes en kvalitativ enkÀtundersökning bland elever pÄ studieförberedande- (SP) respektive yrkesförberdande program (YP). I redovisningen av elevsvaren togs i vissa fall Àven hÀnsyn till kön. Elevsvaren indikerade att en viss grad av negativa attityder existerade pÄ skolan, samt att det förelÄg skillnader mellan programinriktningarna betrÀffande vad som utgjorde bÀst respektive sÀmst med skolan.

MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), Àr en av latinamerikas och kanske vÀrldens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen Àr dessutom verksam i en av vÀrldens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smÀltdeglar.I vÄr uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillÀmpa nÀr det gÀller att driva frÄgor om demokrati framÄt. Som teoretiskt ramverk tillÀmpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllning har vi genom en bred empirisk bas försökt ÄskÄdliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrÄn denna information dragit vÄra slutsatser..

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

The aim of this study was to examine if there was a relative age effect in students grade in mathematics. The study was built on regression analysis and Spearman rho on student?s month of birth and their grades. It was found that there is a relative age effect in the student?s grades.

Denna studie har vÀxt fram ur den utmaning som PR-utövarna stÄr inför i och med den ökade anvÀndningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna pÄverkar deras arbete.Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och Àr yrkesverksamma i Stockholm.Studien utgÄr ifrÄn kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets pÄverkan pÄ kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har Àven hÀmtat stöd ur marknadsföringsteorier.Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har pÄverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats dÄ PR-utövarna nu lÀttare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bÀttre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förÀndring stÀller dock Àven nya krav pÄ kommunikatörerna, dÀr transparens ökat i vikt.

I Sverige insjuknar varje Är 42 000 mÀnniskor i hjÀrtinfarkt och mer Àn hÀlften av dem drabbas i efterförloppet av en depressionsepisod. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av det sociala stödet och avsaknad av stöd efter hjÀrtinfarkt. Metoden var litteraturstudie. Databassökningar gjordes i CINAHL som granskades i olika urvalssteg och utifrÄn granskningsmallar samt resulterade i tio artiklar publicerade 1995-2009 och Artiklarna analyserades med induktiv innehÄllsanalys. Litteraturstudiens metod utgick frÄn Polit och Becks arbetsmodell pÄ nio steg.

Japan Àr en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i vÀrlden. Det finns en lÄng historia av handel mellan lÀnderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. NÀr svenska företag som tidigare inte varit inblandade pÄ den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att pÄverka de beslut som fattas, pÄ grund av bristande kommunikation och förstÄelse. Kultur Àr ett samlingsnamn för de mönster av tankar, kÀnslor och sÀtt att agera som mÀnniskan lever efter, och Àven om företag skulle vÀlja att etablera sig i ett grannland, sÄ skulle det ÀndÄ mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den sÄ kallade psykiska distansen, som kom att uppstÄ ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det Àr inte bara den fysiska distansen som pÄverkar utlandsetableringar, utan Àven den upplevda, i form av kulturella skillnader, sprÄk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjÀlp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori faststÀller denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus pÄ de skillnaderna i affÀrskultur. UtifrÄn de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat pÄverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat faststÀlla Àr att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

I denna undersökning behandlas kroppsideal pÄ sociala medier med utgÄngspunkt frÄn skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Detta sker genom en diskursanalys pÄ kroppsbilder för att se mönster i hur en hÀlsosam kropp framstÀlls. Syftet Àr att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn pÄ hÀlsa ungdomar kan möta pÄ dessa sociala medier. De frÄgestÀllningar vi har Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i bilderna pÄ sociala medier som hanterar kroppsideal och hÀlsa?? samt ?UtifrÄn ett makt- och genusperspektiv, vilka synsÀtt pÄ kropp och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta pÄ de sociala medierna Instagram och Tumblr??.

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhÄllandet mellan utbildningspolitiska frÄgor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera pÄ förstelÀrarreformen och att undersöka vilka av de frÄn regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielÀrare ansÄg att förstelÀrarna pÄ skolan utförde, samt om de ansÄg att arbetsuppgifterna förbÀttrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lÀrarna pÄ ett mer generellt plan uppfattade tjÀnstens implementering pÄ skolan, samt vad lÀrarna ansÄg om förstelÀrarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lÀrargrupper anvÀndes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras pÄ data insamlat via enkÀter och intervjuer. EnkÀter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

Budgetprocessen i den kommunala organisationen Àr en komplex inrÀttning dÀr förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmÀktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan sjÀlva bestÀmma över sin interna budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn pÄ budget och budgetprocessen. UtifrÄn detta resonemang har forskningsfrÄgorna; hur kan budgetprocessen i en kommun se ut och vilka likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga hur budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det Àven kartlÀgga hur budgetprocessen i en kommun kan se ut.

Denna uppsats behandlar hur olika lÀrare pÄ gymnasiet undervisar i Àmnet samhÀllskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lÀrare pÄ kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. UtifrÄn dessa lÀrarintervjuer studeras sÄvÀl likheter som variationer i olika undervisningssÀtt och pedagogiskt synsÀtt och hur de lÀgger upp sin undervisning i Àmnet samhÀllskunskap. Har ocksÄ tolkat de olika synsÀtt och arbetssÀtt som framkommer i intervjuerna med hÀnvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. LÀrarnas könstillhörighet beaktas Àven i analysen.

Vi har genomfört en studie pÄ en specifik förskoleavdelning dÀr vi undersökte hur pedagogerna pÄ avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. VÄrt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger pÄ sÀrskilda genusnormer och genusvÀrderingar, och hur dessa i sÄ fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstÀrkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel pÄ hur förestÀllningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. VÄr studie visar att pedagogerna Àr bÄde medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och vÀrderingar.

Det offentliga rummet Àr sÄ mycket mer Àn bara ett mellanrum. Det skapar ?liv mellem husene? som Jan Gehl har beskrivit det. Ett mÀnskligt liv som vi, blivande landskapsarkitekter och stadens planerare och utformare, kan mÄna om och vÀlja att göra utrymme för. För ?livet? uppstÄr inte bara av sig sjÀlvt.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Bakgrund: trycksÄr Àr ett stort problem bland ryggmÀrgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksÄr upplever minskad livskvalitet samt att tillstÄndet hindrar dem att ÄterfÄ sjÀlvstÀndighet och normalitet efter SCI. De upplevde Àven att trycksÄr begrÀnsade dem i sociala sammanhang men ocksÄ att socialt stöd bidrog till minskat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksÄr pÄverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.