Inom forskningssammanhang har det introducerats mÀngder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affÀrsverksamhet nÀrmare varandra men fortfarande framstÀlls relationen ofta i problematiska termer dÄ det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i mÄnga fall begrÀnsas av bristande förstÄelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försÀkringsbranschen. Baserat pÄ intervjuer med personer frÄn tre av Sverige största bank- och försÀkringsföretag, söker denna uppsats förstÄ hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgÄngspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillÀmpning av den praktikbaserade gemenskapen för att frÀmja den gemensamma förstÄelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affÀrsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat pÄ tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försÀkringskontext.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om socialt kapital pÄverkar intrÀdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? PÄ vilket sÀtt har sociologistudenterna fÄtt kunskap om lediga anstÀllningar, genom till exempel personer i deras sociala nÀtverk: vÀnner, familj och bekanta. Vi ville Àven ta reda pÄ om det finns skillnader mellan personer som Àr barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i frÄga om deras tillgÄng till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gÀller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som Àr barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger frÀmst pÄ teorier om socialt kapital, sÄsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmÀnt rÄd med tillhörande vÀgledning för större onoterade företag, K3. K3 Àr tÀnkt att vara huvudregelverk i K-projektet som bestÄr av K1, K2 och K4, dÀr K1 Àr till för de minsta företagen, K2 Àr för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit efterstrÀvan att nÄ en ekonomisk jÀmförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översÀttning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vÄr uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De omrÄden vi valt att undersöka Àr immateriella tillgÄngar, rörelseförvÀrv och goodwill samt leasing dÄ dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsÀtt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande reglerna och rekommendationerna.

Bakgrund: En ökad medveten nÀrvaro kring mÄltiden och Àtandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hÀlsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hÀlsoeffekter. Trots detta finns fÄ studier genomförda i en svensk kontext.Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer pÄ sociala medier i förhÄllande till Body Mass Index och demografiska variabler.Metod: Deskriptiv tvÀrsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkÀtundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval pÄ det sociala nÀtverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behÀrska det svenska sprÄket, vara mellan 20-65 Är och anvÀndare av Facebook.

Den hÀr undersökningen har studerat skillnader mellan arbetets pÄverkan pÄ utbrÀndhet i Kina och Sverige. Studien hade för avsikt att se om skillnader förekom, vilka skillnader det var samt hur de yttrade sig. Studier inom omrÄdet i Kina Àr mycket outforskat medan det i Sverige och övriga vÀstvÀrlden talas om det dagligen. Resultatet av den hÀr studien pekar pÄ att skillnaderna mellan lÀnderna knappt Àr förekommande. Detta kan till stor del bero pÄ Ikeas organisationskultur.

Denna studie gÄr ut pÄ att undersöka vilka mediekanaler unga förstagÄngsvÀljare anvÀnde sigav för att fÄ politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet Àr ocksÄ attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande kÀllan förpolitisk information, stÄr sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievÀrld vilever i idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utifrÄn Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagÄngsvÀljare och sociala medier. Metoddelen Àr kvantitativ iform av en frÄgeundersökning med gymnasieelever som lÀser sista Äret pÄ gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagÄngsvÀljare fortfarande anser att de traditionella medierna,frÀmst TV, Àr de viktigaste för deras politiska information. Det framgÄr ocksÄ i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valÄr.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal, elever och nÄgra förÀldrar pÄ StÄnga skola uppfattar att skolan kan stÀrka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk trÀning) som metod. Studien bygger pÄ skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgÄngen definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som frÀmjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer samt enkÀtinsamlingar som utfördes i samband med ett besök pÄ StÄnga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap Àr viktigt, men huruvida det stÀrker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat pÄvisas mer Àn som en observerbar förÀndring gÀllande elevernas förhÄllningssÀtt, beteende och bemötande..

Vi har undersökt hur kaffeföretagen Löfbergs lila, Gevalia, Lavazza och Illy arbetar med CSR pÄ olika sÀtt för att urskilja om det finns en koppling till företagsstorlek, plats i vÀrdekedjan och om det finns nÄgra kulturella skillnader som gör att företagen satsar olika pÄ CSR..

SamhÀllet i Sverige och Europa stÄr inför en stor utmaning nÀr det gÀller den Äldrande befolkningen, medellivslÀngden ökar och allt fler blir allt Àldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar Àr det av stor vikt att skapa ett synsÀtt dÀr man ser att mÄlgruppen Àldre Àr en investering och att det Àr viktigt att skapa förutsÀttningar för ett gott Äldrande. Detta arbete kan göras med hÀlsofrÀmjande arenor och förebyggande insatser i samhÀllet. En sÄdan plats i samhÀllet kan vara ett trygghetsboende som bÄde kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för Àldres hÀlsa pÄ ett trygghetsboende.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Huvudsyftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svÄrigheter nÀr det gÀller att bedöma kandidater pÄ ett likvÀrdigt sÀtt. Vidare ville vi ta reda pÄ om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gÀllande vilka kompetenser som vÀrderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nÀmligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfÀllet.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan lÀnder och att kulturen pÄverkar vad som betraktas som normalt beteende pÄ en arbetsplats. Forskning visar ocksÄ pÄ skillnader i rekryteringspraxis i olika lÀnder.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. TvÄ teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar pÄ detta komplexa problem, stÄr Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive Äterintegrerande skambelÀggning (1989),dÀr framförallt den förstnÀmnda fÄtt en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare Àr nÄgot mer okÀnd. Men kan dessa tvÄ teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkÀtundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska.

SammanfattningI denna uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom omrÄdet integration. I dessa intervjuer har vi anvÀnt en semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton Är. Syftet var att ta reda pÄ vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan pÄskynda eller förhindra integration.

Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur pedagogerna pÄ fritidshem frÀmjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska frÀmja utveckling hos individer, men sÀllan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet Àr grupporienterat Àr ocksÄ verksamheten styrd utifrÄn bland annat antalet barn och personalgrupp. DÀrför blir det intressant att försöka förstÄ hur pedagoger jobbar för att frÀmja alla individer och hur de ser pÄ sin roll i att frÀmja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling Àr mÄnga till antalet, men inte sÄ mÄnga som berör fritidshemmet specifikt.