Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Syftet med studien Àr att fördjupa kunskaperna kring hur vÀgen ut kan te sig för personer som lÀmnar kriminalitet/missbruk. Avsikten Àr ocksÄ att fÄ en ökad förstÄelse för hur kvinnors och mÀns vÀgar ut kan se ut. Vi anvÀnder oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med Ätta personer varav fyra kvinnor och fyra mÀn vilka pÄ ett eller annat sÀtt Àr knutna till de sociala företagen KRIS respektive VÀgen ut-kooperativet. Den insamlade empirin analyseras utifrÄn teorin om exitprocesser, teorin om sociala band samt genusteori.

Alla mÀnniskor har behovet att kÀnna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vÄr identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi fÄr utlopp för vÄra kunskaper och kÀnner oss behövda. Arbetslivet ger oss ocksÄ tidsramar och trygghetsskapande rutiner.

Medierad sport Àr ett omrÄde som stÀndigt stÄr i förÀndring. Genom den tekniska utvecklingen och förÀndringar i hur branschen ser pÄ hur journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förÀndringsprocess, bÄde sett till dess innehÄll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat anvÀndas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgÄngspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter anvÀnds nÀr det konstrueras. .

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time..

Detta Àr en uppsats som hat fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten "Om sociala problem i nya bostadsomrÄden" frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insÀndare frÄn Hallandsposten och material frÄn Halmstad Kommunarkiv bekrÀftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats frÄn 1976, utan Àven problem av annan karaktÀr, sÄsom vandalisering, otrygghet och klagomÄl pÄ barnsÀkerheten i omrÄdet..

Flickor och pojkar har olika förutsÀttningar i matematikundervisningen. Vi behandlar flickor och pojkar olika bara för att de Àr flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gÀllande hur flickor och pojkar gÄr tillvÀga för att lösa problem. Syftet Àr att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fÄtt matematiska problem som de ska lösa.

Avsikten med studien Àr att beskriva vilka problemomrÄden som kan uppstÄ vid skillnader mellan varumÀrkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumÀrkesidentitet. DÀrefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra vÄra studier har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju pÄ en representant frÄn Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer pÄ konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer pÄ att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger frÀmst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mĂ„l som beskrivs och vilka Ă„tgĂ€rder som föreslĂ„s för elever som har Ă„tgĂ€rdsprogram för att nĂ„ sociala mĂ„l. Studien har baserats pĂ„ tjugo Ă„tgĂ€rdsprogram med fokus pĂ„ sociala mĂ„l. Dessa har samlats in frĂ„n fyra olika F-9 skolor i tvĂ„ angrĂ€nsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats dĂ„ det innebĂ€r att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framtrĂ€der i dokumenten. ÅtgĂ€rdsprogrammen tolkades utifrĂ„n en social och en kunskapsmĂ€ssig dimension i behovsbeskrivning, mĂ„l och Ă„tgĂ€rder. Resultatet visar att det Ă€r vanligast med mĂ„l som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gĂ„nger i jĂ€mförelse med sociala mĂ„l som förekommer 16 gĂ„nger. Fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll enbart sociala mĂ„l, fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll mĂ„l inriktade mot kunskapsutveckling och tio Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll bĂ„de kunskaps- och sociala mĂ„l.

Bakgrund: Relationer har en central roll vid byggandet av företagsnÀtverk. Rapporten delar upp relationerna i tekniska och sociala relationer. PÄverkan av tekniska system eller andra tekniska lösningar Àr tydlig och viktig att arbeta med för att uppnÄ en lÄngsiktig affÀrsrelation. I rapporten undersöks hur tekniska lösningar pÄverkar de sociala faktorerna i en B2B relation. Fallföretagets perspektiv tas som utgÄngspunkt i rapporten och hur relationer med befintliga ÄterförsÀljare inom deras affÀrsnÀtverk pÄverkas av olika tekniska system.

OjÀmstÀlldhet i vÄrden förekommer trots att hÀlso- och sjukvÄrdslagen har ett krav pÄ att vÄrd ska ges pÄ lika villkor för hela befolkningen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap frÄn studier som beskriver genus som en faktor som pÄverkar vÄrd och omvÄrdnad. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts om den nuvarande situationen gÀllande skillnader i hÀlso- och sjukvÄrden för manliga och kvinnliga patienter. FrÄgestÀllningarna var skillnader i vÄrd och behandling mellan mÀn och kvinnor, skillnader i manliga och kvinnliga patienters upplevelse av vÄrden samt skillnader i hÀlso- och sjukvÄrdspersonals upplevelser av manliga och kvinnliga patienter. Totalt har 15 vetenskapliga artiklar med olika ansats analyserats.

I dagslÀget har sociala medier fÄtt en större roll i rekryteringsprocessen. Genom en induktiv ansats fokuserade denna forskning pÄ att urskilja vilken roll sociala medier spelar dÄ arbetsgivare bakgrundsgranskar arbetssökande. Undersökningen inriktade sig mot vad arbetsgivare tittade pÄ samt i vilken utstrÀckning de lÀt sig pÄverkas av informationen i sina beslutsfattanden. Totalt intervjuades Ätta personer inom personalyrket. I resultatet lyftes bland annat ett etiskt perspektiv med olika dilemman sÄ som generationsskillnader och mÀnniskosyn samt egen kritisk förmÄga.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lÀrarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lÀrare som de upplever Àr skickliga. Det resultat som framkommit Àr att rektorer har en gemensam bild av vad lÀrarskicklighet Àr utifrÄn formell och informell kompetens, men att tonvikten lÀggs pÄ olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastÀmmighet i att skickliga lÀrare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser pÄ vad lÀrarskicklighet Àr, fÄr konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lÀrare som de upplever som skickliga.  I första hand Àr det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

Sociala medier innebÀr bÄde stora hot och möjligheter. Möjligheterna Àr större Àn nÄgonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrÄn det bygga starka relationer. Samtidigt innebÀr den snabba spridning av information som sociala medier innebÀr ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstÄ vÀldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumÀrke. Syftet Àr att belysa och problematisera hur företag anvÀnder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frÄgestÀllningar:Hur anvÀnder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, ÄterhÀmtnings- och lÀrofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har anvÀnts i uppsatsen Àr krisens olika faser och relationsskapande.