Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

KrÀnkningar pÄ nÀtet Àr ett problem som blir allt mer uppmÀrksammat och pÄtagligt i samhÀllet. Vi har undersökt problematiken hos gruppen ungdomar och syftet med studien Àr att klargöra huruvida det finns skillnader i problematiken beroende pÄ om en ungdom gÄr pÄ en skola i en stad eller i en mindre ort. Studien visar att skillnader finns och att det Àr mer förekommande i skolan pÄ den mindre orten. Det finns Àven resultat som tyder pÄ samband mellan den ökade förekomsten av nÀtkrÀnkningar och samtidigt ett större anvÀndande av sociala medier. Med andra ord skulle den högre förekomsten av nÀtmobbning/nÀtkrÀnkningar kunna tillskrivas ett högre anvÀndande av sociala media snarare Àn storleken pÄ orten.

Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nÀtverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar pÄ politik och huruvida politiskt deltagande frÀmjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmÀnheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt Àmne att studera i uppsatsen. .

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken typ av marknadsföring som Treehotel anvÀnder sig av, samt studera skillnader och likheter mellan Treehotels identitet och imagen som förmedlas i massmedier och sociala medier.Slutsatsen i denna undersökning visar att Treehotel anvÀnder marknadsföringsmetoderna storytelling och viral marknadsföring samt anvÀnder direkta marknadsföringskanaler och drar nytta av indirekta marknadsföringskanaler. Resultatet frÄn innehÄllsanalysen visar att det finns stora likheter men Àven vissa skillnader mellan Treehotels identitet och den image som förmedlas i massmedia och sociala medier. 91 procent av artiklarna, TV- reportagen och inlÀggen har minst en del av Treehotels identitet..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur vÀlgörenhetsorganisationer idag anvÀnder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar pÄ att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀndersociala medier till dess fulla potential. Det frÀmsta syftet föranvÀndningen av sociala medier Àr fortfarande frÀmst att spridainformation och organisationens budskap. .

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Sociala digitala spel har ökat i popularitet sedan genren etablerades Är 2007. Sociala spel Àr en vardag för mÄnga mÀnniskor och Äterfinns pÄ- eller runtomkring sociala nÀtverk, exempelvis Facebook. För att skapa kvalitativa sociala spel kan tydliga direktiv anvÀndas för hur design och utvÀrdering ska genomföras. En brist uppmÀrksammades av denna typ av direktiv i form av fÀrdigutvecklade heuristiker för att designa och utvÀrdera sociala spel. För att undersöka hur sociala spel kan designas och utvÀrderas anvÀndes initiala heuristiker som kompletterades via en litteraturstudie.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Att ha ett arbete Àr betydelsefullt, men det Àr ingen sjÀlvklarhet för alla mÀnniskor. SamhÀllet förÀndras stÀndigt och idag stÀlls det höga krav pÄ effektivitet och personliga kompetenser. Det gör att mÄnga mÀnniskor har svÄrt att nÄ upp till dessa krav och hamnar istÀllet utanför arbetsmarknaden. Vi vill med denna uppsats visa pÄ en alternativ verksamhetsform som kan bryta ett utanförskap och som kan fÄ mÀnniskor integrerade i samhÀllet igen. DÀrför har vi valt att studera sociala arbetskooperativ vilket Àr företag som drivs i föreningsform av medlemmarna sjÀlva.