Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gÄtt i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som anvÀnts Àr den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter frÄn skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergÄngen, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lÀrarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjÀlp av sociokulturell teori, dÀr de sociala sammanhangen betonas och dÀrför Àr sÀrskilt lÀmpade för en studie dÀr upplevelsen stÄr i centrum. Vad studien tydligt visar Àr att samtliga elever pÄ förhand oroat sig för övergÄngen till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt nÄgra egentliga problem.

Magisteruppsats, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt 2014Handledare: Qarin Franker.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullstÀndigt upptagna i samhÀllet. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstÄs utifrÄn delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillÀmpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhÀlle utan diskriminering genom att ta till vara pÄ pluralismen i landet.

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förstÄelse för skolan som arena för att frÀmja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och lÀroplanens direktiv om detta uppdrag. UtgÄngspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som Àr den sociala gemenskapens arenor pÄ skolorna. De intervjuade Àr alla överens om att förutsÀttningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lÀrare och elever och att den levande sociala gemenskapen Àr en förutsÀttning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgÄr att alla informanter Àr pÄ det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstÀmmer med varandra.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall? Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.

Studien har vÀxt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har lÀnge prÀglats av en byrÄkratisk karaktÀr men med hjÀlp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner anvÀnder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att dÀr skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi ocksÄ hur kommunerna kommunicerar pÄ deras officiella sociala medier. De frÄgestÀllningar som vi med studien besvarat Àr:Hur beskriver kommunerna att de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare pÄ sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna pÄ deras sociala medier?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer dÀr en respondent frÄn varje utvald kommun fick beskriva hur de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de anvÀnder dem för att skapa dialog med sina medborgare. DÀrefter genomförde vi en innehÄllsanalys pÄ kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar dÀr.Resultatet visar att kommunerna anvÀnder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Sociala medier och anvÀndningen av dessa a?r enormt utbredd, mÄnga Àr anvÀndare av de olika sociala nÀtverk som finns att tillgÄ. Men vad hÀnder med individen nÀr man vÀljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrÄn sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas stÀndigt och undersökningen söker förstÄelse kring hur detta projekt tar sig form nÀr en individ aktivt vÀljer att lÀmna de sociala mediernas vÀrld.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsÀrskoleeleverna anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjÀlp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för bÄde den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser ocksÄ att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvÀrvad ryggmÀrgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berÀttade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förstÄelse frÄn det sociala nÀtverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nÀtverket?, ?LÀra sig att utföra aktiviteter pÄ ett nytt sÀtt genom det sociala nÀtverket? och ? Stöd frÄn det sociala nÀtverket med aktiviteter?.

Sociala medier har de senaste Ären expanderat med en enorm kraft. Facebook som startades Är 2004 Àr idag vÀrldens största sociala media och har i dagslÀget över 500 miljoner anvÀndare. Om ökningen av anvÀndare fortsÀtter som den gjorde under Är 2010 sÄ kommer det Är 2012 finnas fler FacebookanvÀndare Àn det finns invÄnare i Europa. Detta gör att det kÀnns oerhört intressant och relevant för oss som medie- och kommuni-kationsvetare att undersöka omrÄdet.Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av aktiva samtal i fokusgrupper undersöka anvÀndningen av sociala medier via den nya tidens mobiltelefoner (smartphones). Detta Àr viktigt att studera pÄ grund av att fenomenet sociala medier har blivit en viktig del för oss medie- och kommunikationsvetare och kommer vara en stor del i kommunikationsbran-schens framtid.Vi har anvÀnt oss av aktiva fokusgruppssamtal för att fÄ fram svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Fokusgrupperna genererade ett tydligt resultat som visade att anvÀndarna ser den ökade tillgÀngligheten som den största faktorn till förÀndringen i deras anvÀndning.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

VÄrt arbete Àr ett utvecklingsarbete som vi genomfört i tvÄ förskoleklasser. I en tidigare kurs i vÄr utbildning kom vi i kontakt med tvÄ metoder "sociala berÀttelser och seriesamtal" som anvÀnds inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det Àr skrivna och ritade smÄ berÀttelser som förklarar bÄde barnets beteende samt hur andra tÀnker och kÀnner. Metoderna anvÀnds för att arbeta bort ett oönskat beteende eller trÀna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berÀttelserna tydliggör hÀndelser och pÄ sÄ sÀtt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja eller bryta igenom.