Bakgrund: Användandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för många människor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gäller även medarbetare på ett företag. Företag och organisationer bör ha förståelse för och ta hänsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare är representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumärket.Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det påverkar varumärken. Vi vill även skapa förståelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares användande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, både externt och internt.Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv och vi har använt oss av en kvalitativ metod. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner på olika företag.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna mellan kommunal- och friskolelärares upplevelser av deras sociala och psykiska arbetsmiljö samt besvara frågeställningarna. Där första är vilka arbetsmiljöfaktorer framkommer vid upplevelseskillnaderna samt vilken påverkan har de på arbetsmiljön? och andra, finns det skillnader i hur lärare från kommunal- och friskola upplever den ökande konkurrensen? Om ja, vad kan dessa skillnader bero på?För att besvara syftet har åtta lärare från Luleå fri- och kommunala skolor intervjuats där resultatet presenterats samt analyserats mot teorier. Slutsatserna är att stöd och tid är två centrala arbetsmiljöfaktorer, dessa påverkar framförallt friskolans lärare eftersom de har mindre tid på grund av bland annat marknadsföringsuppgifter. Det är upplevelseskillnader mellan kommunal och friskolans lärare där kommunala inte upplever konkurrens i samma utsträckning som friskolans lärare.

Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever.

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet. Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en demenssjukdom och n?r en person f?r en demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.

Syftet med min studie är att belysa vilken betydelse de sociala banden har för människors ohälsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frågeställningar är: Hur upplever de bemanningsantällda inom industrin att deras sociala relationer påverkar hälsan? Hur upplever de bemanningsantällda inom skola/förskola att deras sociala relationer påverkar hälsan? Uppsatsen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och jag har använt mig av grundad teori som analys metod. Genom att läsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus på vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanställdas ohälsa.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter med sociala relationer. Jag ville också få svar på om koncentrationsförmågan och förmågan till att etablera fungerande sociala relationer förbättras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete på några av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvärderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och sociala relationssvårigheter och att koncentrationsförmågan och sociala relationer i hög grad förbättrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Vad innebär dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppväxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrån studenters syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien är 200 enkäter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens är beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppväxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande är väl förankrade i arbets- och familjeliv.

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..