Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community där den gemensamma nämnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjälp av en egenkonstruerad enkät samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vänskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var även att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara på en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar på att många av de teorier gällande grupptillhörighet och vänskap även är applicerbara på grupper formade online samt att kommunikationshjälpmedel såsom smileys underlättar konversationer i skriven form. Resultaten pekar även på att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna är applicerbara på en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med säkerhet säga att dessa återfinns.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Uppsatsen är en litteraturstudie av befintligt material och befintlig statistik som har gjorts under de senaste 10 åren och som avser den sociala snedrekryteringen. Ändamålet med denna typ av undersökning är att se om, och i så fall vilken effekt den sociala snedrekryteringen har haft när det gäller antalet invandrare till högskoleutbildning. Med invandrare menas utrikesfödda som är folkbokförda i Sverige samt de som är födda här men som har båda föräldrarna födda utomlands. De socioekonomiska grupptillhörigheter betraktas som en allmän faktor dvs. för hela studentgruppen oavsett etnicitet, detta för att se om det har inträffat någon förändring under det senaste decenniet även i detta avseende.Av statistiska uppgifter och andra fakta framgår att det har skett en ökning av rekrytering av invandrarstudenter de senaste tio åren.

Stena Line är ett av världens största färjerederier och de har ett stort internationellt samarbete.Den här uppsatsen syftar till att skapa bättre förståelse för sociala effekter av Stena Lines etablering i hamnstaden Gdynia. För att uppnå vårt syfte lade vi fokus på följande sociala effekter: lokal stolthet och gemenskap, samhällets värderingar och tradition och interkulturell förståelse.För att kunna ta reda på vilka sociala effekter som Stena Lines närvaro skapar i Gdynia har vi i föreliggande uppsats valt att undersöka olika institutioner som är förknippade med turism. Vi valde de platser som ofta besöks av skandinaviska turister. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Den belyser olika intressenters perspektiv på staden Gdynia.

Syftet med denna studie är att utifrån intervjupersonernas perspektiv undersöka vilken betydelse sociala och ekonomiska utbyten har för en organisations möjlighet att attrahera redan anställd personal. Detta eftersom mycket tidigare forskning kring ämnet är av kvantitativ art och inriktad på att attrahera potentiella rekryter snarare än redan anställd personal. Denna studie jämför även likheter och skillnader mellan chefer och personal. För att undersöka hur en organisation kan attrahera redan anställd personal tas avstamp i hur tidigare forskning redogör för hur fenomenet employer brand image används. Den teoretiska utgångspunkten för studien är att individer i sociala interaktioner gör utbyten där något ges och fås.

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning.

SammanfattningI dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare.

Denna studie undersöker hur människor engagerar sig med och på elektroniska sociala nätverk (OSN). Syftet var att undersöka på vilket sätt som personligheten påverkar hur vi använder OSN. Data från sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulär baserat på femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet på Facebook uppskattades genom frågor utformade för denna studie.

Att enskilda politiker och partier väljer att använda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvändning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehållsmässig analys kring twitteranvändandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades på relationen mellan en användares följare och följande, den innehållsmässiga på de taggar nätverkets mikroblogginlägg märkts med.Bland annat identifierades två partier med en ren tvåvägskommunikation, och ett parti med en klar envägskommunikation. Två av de undersökta partierna hade även tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare.

Sponsring a?r ett marknadsföringsverktyg som anva?nds av företag fo?r att skapa konkurrensfördelar samt för att nå en specifik målgrupp. Vi möts dagligen av sponsring i olika former och vi tar till oss denna typ av marknadsföring beroende på våra intressen och vår livsstil. På senare år har sociala medier exploderat lavinartat och gett företag ytterligare en möjlighet att kommunicera med konsumenterna. Även kända extremsportare finns idag representerade i sociala medier där de kommunicerar med sina fans genom att visa upp sig själva och företag de är sponsrade av.

Allt fler människor i världen är på flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 år rätt till samma vård som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleåldern innebär detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen påtalar att det är av yttersta vikt att BVC uppmärksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).