Idenna uppsats granskades de fem popula?raste sociala na?tverksspelen pa? den sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella skillnader mellan sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala na?tverksspels popularitet.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick på läraren och lärarrollen. Därefter beskriver vi kompetens i allmänhet och lärarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lärarrollen innebär. Vi berör även centrala styrdokument samt andra sociala påverkansfaktorer på yrket.SyfteDenna studie avser att öka förståelsen för vilka förväntningar som matematiklärare möter. Har elever, vårdnadshavare, matematiklärare och skolledare samma syn på vad en god matematiklärare är?MetodArbetet är en kvantitativ studie och som redskap användes en enkätundersökning.

Hot och våld förekommer inom ambulanssjukvården. Ambulanspersonalen befinner sig ofta först på plats vid olyckor eller brottsplatser för att ta hand om sjuka och skadade människor. Vanligtvis är ambulanspersonalen ensamma och vid en del situationer förekommer missbruk eller andra sjukdomstillstånd, vilket kan göra patienterna aggressiva. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal i Sverige och hur samspelet mellan vårdare och patient påverkas, samt hur ambulanspersonalen påverkas av hot och våld på sikt. Med hjälp av enkäter samlades data in.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i och förståelse för hur homosexuella män upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stå emot den makt som heteronormativiteten innebär. Studien är kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella män för att ta reda på hur synen på deras egna platser i tillvaron påverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat består av samt det offentliga samhällets struktur begränsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur väl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhället beror på hur den sociala kontexten ser ut, men även på vilken relation den homosexuella mannen själv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende på situation, och att männens band till vänner och familj i stor utsträckning inte påverkas negativt av stigmat..

Den vanligaste orsaken till amputation är cirkulationsstörningar som vanligtvis orsakas av diabetes. Förlust av kroppsdel kan vara förödande och kräver en förmåga att anpassa sig till den nya situationen. Syftet med studien var att belysa de svårigheter en amputerad person kan utsättas för samt hur dessa svårigheter hanteras. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultatet visade att en förändrad kropp medför känslomässiga, fysiska och sociala svårigheter som påverkade känslan av helhet efter en amputation.

Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter? Metod: Studien är kvalitativ.

Sociala medier innebär ett nytt och revolutionerande sätt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvåvägskommunikation med ett stort antal användare. Genom sociala medier når serviceföretagen ut till fler användare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal där de kan föra en dialog. Med rätt strategi, resurser och tillvägagångssätt kan användandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stärka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna..

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor påverkas av sociala medier, med inriktning på fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkäter besvarade av flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton på sociala medier och använder dessa regelbundet. Nästan alla har tillgång till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier ständigt är närvarande. Slutsatsen i vår studie visar på att flickornas utseende tycks spela en stor roll när de presenterar sig själva på sociala medier.

Syftet med studien är att beskriva sociala relationer, samverkan och effekter av medlemskap för den upplevda nyttan av medlemskap i ett kreativt nätverk samt att förklara hur styrkan i sociala band, tillit, inställning till gåvor, inställning till bidrag, och likheter påverkar kunskapseffekter och resultateffekter i ett kreativt nätverk. Kreativa nätverk är lokala företagsbyar av småskaliga kreativa företagare som är verksamma inom den kreativa näringen, såsom design, dans, musik, media. Det utmärkande för företag inom den kreativa näringen är att de tillhandahåller produkter som har ett symboliskt värde för kunden såsom image, idéer, känslor och upplevelser. Kreativitet är en individuell egenskap och en social process som är beroende av samspelet med andra individer, särskilt andra kreativa aktörer. Studien genomfördes som en survey vid ett kreativt nätverk, data samlades in via enkäter, och det insamlade materialet analyserades med statistiska metoder.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers syn på den fria leken. Uppsatsen utgår från pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger på en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig på forskningsområden som rör barns utveckling och lärande genom leken. Resultatet visar på olika möjligheter för pedagogen att använda leken och för att stödja och hjälpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lärande.

Studien avsåg att undersöka elevers, lärares och skolkuratorns attityd till lärarrollen med fokus på relationer mellan elev och lärare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lärare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lärare har stor påverkan på elevers välmående. En kvalitativ metod användes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frågeformulär med lärare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lärare är. Resultaten analyserades med hjälp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och känsla av sammanhang.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det Sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.