Denna kvalitativa intervjustudie belyser åtta pedagogers syn på förskolan och det arbete som utförs gällande den sociala tryggheten på förskolor. Vårt syfte med denna undersökning har varit att ta reda på hur förskolan arbetar för att skapa en trygg miljö för de barn som vistas där, samt ta reda på hur pedagoger arbetar med barn som behöver stärka sin självkänsla och sitt självförtroende.  Ytterligare en del i undersökningen har varit att ta reda på om antalet barn och sammansättningen av barn kan påverka tryggheten i barngruppen. I resultatet framkommer det att samtliga pedagoger anser att arbetet med tryggheten är viktig för barns lärande och att det sociala samspelet är viktigt för att skapa trygghet. Vidare menar flera pedagoger att ett bra klimat på förskolan främjar arbetet med trygghet.

Denna studie handlar om språkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag är förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner på 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benämns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har också problem med talet. Det kan bero på olika saker, till exempel specifik språkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvärvade hjärnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsättning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Det finns många olika sorters barn. De är olika på grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt på grund av vilka dispositioner deras olika uppväxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns även gemensamma faktorer som gäller alla människor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vänskap, social rangordning och utanförskap. Det som står klarast lysande är dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma ålder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det är denna resurs som måste säkerställas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god psykosocial hälsa och möjlighet att ta sin plats i samhället kan förverkligas..

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi ställer oss frågan om skoldaghem är det bästa alternativet för eleverna med olika svårigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever på skoldaghem för att få svar på vår fråga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svårigheter.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

Partnervåld är ett globalt hälsoproblem och har de senaste årtiondena betraktats som ett samhällsproblem. Partnervåldets omfattning belyser vikten av att arbeta preventivt, där den varierade prevalensen inom och mellan länder indikerar på att våldet inte är ofrånkomligt utan kan förhindras och förebyggas. Preventiva åtgärder kan ske på en primär, sekundär och tertiär nivå där den tertiära nivån har varit studiens fokus. Hirschis teori om sociala band har visat sig vara betydande vid brottsprevention och har påvisats avhålla individer från att begå partnervåld. Utifrån detta och utifrån det bristande vetenskapliga underlaget för preventiva åtgärder mot partnervåld i Sverige, fanns ett intresse att belysa frivårdsinspektörers upplevelser av återfallspreventiva åtgärder för män dömda för partnervåld, utifrån teorin om sociala band.

Bakgrund: Medielandskapet är i ständig förändring. Med den nya digitala tekniken växer fler kommunikationskanaler fram och det blir allt mer tydligt att företag idag måste anpassa sin kommunikationsstrategi efter sina målgruppers sätt att kommunicera. På senare år har det blivit alltmer avgörande att kunna ha en dialog med sin målgrupp och därmed har de sociala medierna fått en allt mer betydelsefull roll.                                                                       Syfte: Hur uppfattar några av Sveriges största företag traditionella och sociala medier som kommunikationskanaler i en tid då båda existerar? Vi ville även undersöka om nyhetsvärderingarna håller på att förändras när information publiceras i ett socialt medium istället för ett traditionellt.Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som handlar om konvergens, gatekeeping och nyhetsvärdering.

Företagsförvärv har sedan länge varit ett sätt för företag att få tillgång till tillväxt utan att behöva växa organiskt. Företagsförvärv har längre varit ett ämne som forskare har studerat och då framförallt belyst huruvida företagsförvärv är något som ska bedrivas eller inte bedrivas och om de skapar synergieffekter eller inte. Dock har inte forskningen inom området tidigare riktat speciellt mycket fokus på människorna som är involverade i företagsförvärv. Vi har i denna studie försökt att belysa denna aspekt. Detta genom att studera den sociala tillitens påverkan på synergieffekter vid ett företagsförvärv.Syfte med denna studie har varit att undersöka om det finns något samband mellan synergieffekterna vid företagsförvärv och den sociala tilliten på kort respektive lång sikt, samt vilken inverkan landets utvecklingsnivå har för utfallet.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området ?hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier?. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

This Bachelors exam is about young adults and their use of Mobile Social Network System.The use of mobile social media has become more common in today?s society, ranging fromteenagers, the dominating internet users, to the elderly. The traditional purpose of use inmobile phones, the voice communication from one place to another, has in Sweden beendominated by text communication instead. Along with the development of Smartphones andthe mobile interface, the births of mobile social media have increased in the market.Reports have shown that of all the devices with the possibility to connect to social networks,the one kept closest to our bodies is the mobile phone. One of the advantages of using thephone for mobile social media is that you can easily and smoothly update whenever andwherever, within one arm?s reach.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spårkmiljö med utgångspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lärare i grundskolans tidiga år tar tillvara på detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge..

Kandidatuppsats inom MarknadsföringTitel: Kommunen och Facebook ? En studie om kommunens närvaro samt uppfattning på och om Facebook.Datum: 20140610Författare: Erik Lindgren och Filip ElfbergHandledare: Jonas KågströmUtbildning: EkonomprogrammetSöktermer och nyckelbegrepp: Sociala medier, Sociala nätverk, Facebook, Kommun, Marknadskommunikation, Relationsmarknadsföring,SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie har varit att finna anledningen till kommunens närvaro på Facebook samt undersöka kommunens uppfattning om varför en medborgare väljer att integrera med dem. Syftet har även varit att belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron på Facebook. Uppsatsens syfte lyder:Syftet med studierna är att undersöka anledningen till kommunernas närvaro på Facebook och utvärdera kommunernas uppfattningar om varför en medborgare väljer att integrera med dem. I studien vill författarna dessutom belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron.Metod:Studien genomfördes genom att samla in svar via enkätundersökningar riktade mot både kommunen samt invånarna.

SAMMANFATTNINGIntroduktionTrots framskriden forskning kring faktorer som överlevnad, behandling och livskvalitet för den organtransplanterade patienten saknas en förståelse av den transplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion. Uppsatsen fokuserar på den organtransplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion ett år efter transplantationen. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns ett huvudsakligt problem avseende social funktion för den organtransplanterade patienten.MetodMetoden i denna studie grundar sig på grounded theory, vilket innebär att det inte finns ett på förhand förutbestämt antal informanter utan intervjuer pågår tills en mättnad uppstår. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med tre levertransplanterade personer, två män och en kvinna.ResultatTre huvudsakliga kategorier som visade på den sociala processen i den sociala funktionen under det första året som transplanterad framstod i resultatet; Anpassar sig till isolering, försöker vara aktiv och anspassar sig till bakslag/komplikationer samt är aktiv och anpassar sig till tröttheten. I den preliminära analysen relaterades dessa därefter i en möjlig kärnkategori; Att återfå ett normalt liv så snart som möjligt.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken.