SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .

Förskolans miljö är en viktig del i förskolans verksamhet och vår studie undersöker hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen är vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vår uppfattning är att förskolans läroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur pedagoger bör sträva mot målen i förskolans läroplan och därmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och därmed även barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Undersökningen är baserad på tre olika fokusgruppsintervjuer med pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. Vår studie visar att pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna.

I vårt tolkningsarbete ser vi att vårt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhållning och som uppmuntrar till mångfald och interna stridigheterna, tävlingar, karriärstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ”byslagsmål” om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna främjar ledningen på ett naturligt sätt såväl framväxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillväxten och bereder vägen för de nya ledarna.

Det är viktigt att personalgrupper inom behandlings- och stödverksamheter präglas av positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer för att uppfylla funktionalitet och effektivitet. Brist på positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer riskerar att skapa en personalgrupp som präglas av oenighet och konflikter. Studien syftar således till att undersöka hur sociala interaktioner i en personalgrupp inom en stödverksamhet inverkar på det dagliga arbetet. Studien syftar även till att undersöka hur en positiv och funktionell personalgrupp skapas genom samspel mellan gruppmedlemmarna. Vidare diskuteras relationen mellan personalgruppens funktion och klienterna.

Kurs/nivå:            2FE16E, KandidatuppsatsFörfattare:            Martin Alm, Anton Bengtsson, Pär IvarssonHandledare:         Dan HalvarssonExaminator:         Åsa DevineTitel:                     Bakomliggande motiv, alla har dem.Nyckelord:           e-WOM, electronic word-of-mouth, e-wom motiv, sociala medier, Facebook. Bakgrund:            Att veta varför kunder delar med sig och sprider information om företag har blivit viktigt för företag om de vill effektivisera sin marknadsföring på Internet. Mycket av den tidigare forskningen gällande e-WOM har fokuserat på informationsspridningens effekt men inte vad kunder har för bakomliggande motiv till att sprida e- WOM. Forskning har också visat att det finns skillnader i hur kunder sprider e-WOM på sociala medier jämfört med övriga plattformar på Internet. Det är därmed betydelsefullt att på ett djupgående sätt utforska vad kunder, utifrån deras perspektiv, har för bakomliggande motiv till att sprida information om företag på sociala medier. Forskningsfråga: Varför sprider kunder e-WOM på sociala medier?Syfte:                    Syftet är att utforska kunders bakomliggande motiv till spridning av e-WOM på sociala medier. Metod:                  Utförd som en fallstudie av ett enda fall genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer. Slutsats:               Undersökningen visade att det finns 15 bakomliggande motiv till kunders spridning av e-WOM på sociala medier.

Abstract Titel: Sociala medier - En länk mellan producent och konsument Författare: Tero Marjamäki, Henrik Svensson Handledare: Lars Palm Examinator: Lennart Andreasson Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap,61-90p Delkurs: C-uppsats, 15p År: 2007 Syfte: Studiens syfte är att undersöka, utforska och analysera sociala medier, dess innebörd och innehåll Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt, med abduktion som slutledningsprocess. Kvalitativ metod har tillämpats i studien i form av mailintervjuer Slutsatser: Tidigt i arbetet kunde vi uppdaga att det rådde meningsskiljaktigheter vad gällde definitionen och synen på sociala medier. Vissa forskare samt några utav våra respondenter ansåg att sociala medier var någonting fult, nästan förkastligt som inte hör hemma i marknadsföringsvärlden. Medan andra forskare samt ett antal utav våra respondenter ansåg att sociala medier var en länk mellan producent och konsument,2sociala medier var arenor för samtal. Några ansåg även att sociala medier var en helt naturlig uppkomst då vanlig reklam inte längre påverkar människor i samma utsträckning som tidigare.

I samband med att de två senaste regionala utvecklingsplanerna upprättats har regionplaneringen i Stockholms län kommit att utvecklas till att fokusera mer på dialog och process via sociala nätverk. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför denna utveckling kommit till stånd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nätverk. Det empiriska materialet har bestått av intervjuer med representanter från olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieområde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgångspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna är att regionplaneringens frånvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgång till governancenätverk.

Bakgrund: I sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning. Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad.

Allt fler människor använder sig av sociala medier för att upprätthålla och skapa nya relationer. Det har medfört att även organisationer och företag börjat se möjligheter med att vara närvarande i de sociala medierna. Studien syftar till att identifiera de främsta utmaningar och möjligheter för organisationer aktiva i de sociala medierna när det gäller kundrelationer. Vårt empiriska material har inhämtats via kvalitativa djupintervjuer med stöd från en enkätundersökning med huvudsakligt syfte att generera idéer och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes med flera olika respondenter ansvariga för sitt företags medverkan i de sociala medierna.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om förskollärare upplever att kompismassage har inverkan på barnens utveckling av social kompetens och i så fall hur det visar sig? Eftersom vi var intresserade av förskollärarnas upplevelser valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som regelbundet använder sig av kompismassage i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna upplever att kompismassage har inverkan på utvecklingen av barnens sociala kompetens. Vår slutsats är att kompismassage kan användas som ett verktyg för att utveckla barns sociala kompetens, som en del i en verksamhet präglad av en helhetssyn på lärande..

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att studera hur marknadsföring via social media på olika sätt är viktigt för researrangörer, samt vilka faktorer som kan påverka kommunikationen mellan researrangör och kund.Jag har valt att göra en fallstudie på Fritidsresors användning av sociala medier. För att uppå syftet har jag valt att besvara följande forskningsfrågor:- Hur bevakar och nyttjar Fritidsresor sociala medier i sin kommunikation med kunderna?- Hur hanterar Fritidsresor negativ spridning via de sociala plattformarna?- Hur ser Fritidsresor på marknadsföring via sociala medier ur ett framtidsperspektiv? Marknadsföringen har ändrats mycket de senaste decennierna. Från att ha varit produktfokuserade till kundfokuserade. En dialog mellan företag och kund är idag mycket viktigt och relationsmarknadsföring har kommit att tas på större allvar än tidigare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka nutida sociala rörelsers aktiviteter på World Wide Web och ta reda på om det finns något sammanhängande informationssystem för dessa rörelser där, hur det ser ut och hur viktigt det är som informationskälla. Inom ramen för denna undersökning företogs först en teoretisk genomgång av begreppet sociala rörelser för att definiera undersökningsobjektet. Därefter introducerades den webbometriska metod som sedan användes för att analysera ett antal svenska nutida sociala rörelsers webbplatser. I samband med presentationen av den webbometriska metoden diskuterades också diverse problem rörande material och materialinsamling samt tidigare forskning på området. De webbometriska analyserna visade att det finns kopplingar mellan webbsidor som gör att de kan ses som sammanhängande informationssystem.