Syftet med denna studie var att undersöka huruvida smÄ barns relationer till förÀldrar och kamrater hÀnger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. MÄlgruppen i studien var 200 tre- till femÄriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av förÀldrar och förskollÀrare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till förÀldrar och kamrater.

Uppsatsen grundar sig pĂ„ en diskursanalytisk undersökning av det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetets struktur och förhĂ„llningssĂ€tt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som pĂ„ ett eller annat sĂ€tt arbetar med hĂ€lsofrĂ€mjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, FolkhĂ€lsoinstitutet(Fhi), HĂ€lsofrĂ€mjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde Ă€ven en undersökning pĂ„ individnivĂ„, dĂ€r anstĂ€llda pĂ„ SÄS fick uttrycka Ă„sikter och tankar om hĂ€lsa och hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet.Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r uppbyggt kring tvĂ€rvetenskaplig forskning men fokuset pĂ„ hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus pĂ„ det samhĂ€llsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmĂ€rksammas och bidrar till utvecklingen.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Utvecklingen av det nya medielandskapet pÄverkar företags och marknadsförares sÀtt att bedriva marknadsföring pÄ Internet. Utvecklingen har lett till att konsumenten idag fÄtt mer makt och det krÀvs mer av företag för att vÀcka uppmÀrksamhet. Studien handlar om att skapa en normativ modell för hur företag och marknadsförare kan utnyttja sociala medier som en del i sin marknadsföring. Vi diskuterar och reflekterar Àven relevant teori i förhÄllande till branschexperters syn pÄ sociala medier samt dess betydelse.Det teoretiska materialet som anvÀnds Àr delar ur Internetmarknadsföring, Gerillamarknadsföring samt relationsmarknadsföring. För att ge en tydligare bild av sociala medier och hur företag och marknadsförare kan utnyttja det presenterar vi representativa illustrationer av sociala medier.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod.

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Katten Àr idag ett av vÄra vanligaste husdjur. Kastration av bÄde hon- och handjur har blivit ett tÀmligen rutinmÀssigt ingrepp för att bÄde hindra fortplantning och hantera beteendeproblem, vilka oftast Àr naturligt förekommande beteenden, men av sina Àgare identifierade som oönskade. FörvÀntningarna pÄ effekten av kastration förefaller bygga pÄ allmÀn uppfattning snarare Àn vetenskaplig kunskap och inte heller veterinÀrer kan alltid ge vÀlgrundade besked i frÄgan. Denna litteraturöversikt avser belysa vilken kunskapsbas som finns vad gÀller beteendeförÀndringar efter kastration av katt. Vad hÀnder rent beteendemÀssigt vid kastration? Vilka eventuella beteenden slocknar och vilka uppkommer? Vilka av de vanligaste beteendeproblemen Àndras inte vid kastration? Hur pÄverkar beteendeförÀndringar kattens sociala interaktion? Det finns studier dÀr man har undersökt olika faktorer som skulle kunna pÄverka kastrationens effekt pÄ beteendeförÀndringar.

Bakgrund: NÀrmare 20 procent av Sveriges befolkning bestÄr av Àldre personer (65 Är eller Àldre). Cirka 89000 Àldre personer bor pÄ sÀrskilt boende och Àr i omfattande behov av omvÄrdnad. Demens och kognitiv svikt Àr vanligt förkommande tillstÄnd bland Àldre personer. Ensamhet och depression Àr Àven vanliga tillstÄnd för Àldre personer som bor pÄ sÀrskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan pÄ Àldre personers vÀlmÄende som bor pÄ sÀrskilt boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

I dagens samhÀlle ser vi fler och fler företag som vill att vi gÄr med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare pÄ Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har pÄverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmÀnna konsumenten tycker om företag pÄ sociala medier. Tack vare, eller pÄ grund av, sociala medier Àr det numera vanligare med sÄ kallad Word of Mouth (Äsiktsspridning) via nÀtet och detta kan leda till bÄde positiv och negativ kritik mot företagen. Det Àr Àven vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sÀtt att skapa relationer med olika intressenter, i vÄrt fall via Internet.Vi intervjuade kommunikationsansvariga pÄ tre svenska företag, gjorde en enkÀtundersökning med de allmÀnna konsumenterna gÀllande hur sociala medier har pÄverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur Äsikterna skiljer sig Ät. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har pÄverkats av sociala medier men att det inte alls Àr lika vanligt att ungdomar följer företag pÄ sociala medier som vi först hade trott..

Alla har nÄgon gÄng upplevt ensamhet men ensamheten Àr sÄ mÄngfasetterad att den kan upplevas pÄ flera olika sÀtt, bÄde som ett lidande men ocksÄ som en vilsam och behaglig kÀnsla. Ensamheten ses som ett angelÀget folkhÀlsoproblem men kan vara svÄr att upptÀcka eller kÀnna igen dÄ det Àr svÄrt att sÀtta ord pÄ. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserat pÄ tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanstÀlldes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och KÀnslor i samband med ensamhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer konstrueras i den politiska debatt som Àger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehÄllsanalysen med en deduktiv ansats, och gör sÄledes studien kvalitativ.UtgÄngspunkten för studien Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten Àr socialt konstruerad, dÀr innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan mÀnniskor. Vi har Àven valt att anvÀnda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framstÀllan av maskulinitet och femininitet i samband med vÄld i nÀra relationer.Under analysen av vÄr empiri, har vi strÀvat efter att fÄnga hur vÄld i nÀra relationer konstrueras genom att studera det utifrÄn olika perspektiv sÄsom hur det framstÀlls som socialt problem, hur dess aktörer framstÀlls gÀllande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framstÀlls som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag pÄ vidare forskning..

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.