SamhÀllet i Sverige och Europa stÄr inför en stor utmaning nÀr det gÀller den Äldrande befolkningen, medellivslÀngden ökar och allt fler blir allt Àldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar Àr det av stor vikt att skapa ett synsÀtt dÀr man ser att mÄlgruppen Àldre Àr en investering och att det Àr viktigt att skapa förutsÀttningar för ett gott Äldrande. Detta arbete kan göras med hÀlsofrÀmjande arenor och förebyggande insatser i samhÀllet. En sÄdan plats i samhÀllet kan vara ett trygghetsboende som bÄde kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för Àldres hÀlsa pÄ ett trygghetsboende.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka chefers syn pÄ personalarbetet och vikten av de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi studerat hur de arbetar och motiverar medarbetarna samt hur de skapar och bevarar goda relationer. Empirin har samlats in genom tematiskt öppna intervjuer och totalt intervjuades tio stycken chefer inom kunskapsintensiva företag, begrÀnsat till den privata sektorn. I enlighet med den fenomenologiska ansatsen Àr det chefernas egna tankar och upplevelser som har utgjort fokus i vÄr analys. Vidare har vi Àven kopplat det empiriska materialet till den tidigare forskningen och de teoretiska begreppen.

Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kÀrlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frÄgor. Viktigt under studien har varit att titta pÄ olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat tvÄ frÄgestÀllningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa Àmnen i lÀrandesituationer? Och hur resonerar nÄgra enskilda barn kring kÀrlek, sexualitet och relationer utifrÄn barns perspektiv?Den etnografiska fÀltstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med tvÄ barn och en vuxen har genomförts och sedan anvÀnts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa Àmnen och att pedagogerna arbetar pÄ skilda sÀtt i lÀrandesituationer dÀr dessa Àmnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga bestÄndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumÀrke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frÄgestÀllningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmÄl? Vilka strategier gÄr att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur anvÀnder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? PÄ vilket sÀtt pÄverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprÀtthÄller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumÀrke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med representanter frÄn Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material frÄn SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmÄl som Àr en del av verksamhetsmÄlen.

I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat frÄn sina hemstÀder och börjat studera. Genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att fÄ en insikt i studenternas vÀlmÄende. I intervjuerna har vi fÄtt ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förÀndring som skett i deras existerande förhÄllande, socialt bemötande av mÀnniskorna i nya staden och hur vÀl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt Àven vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat vÄra intervjupersoner kommer vi att fokusera pÄ deras svar och sedan försöka analysera det med hjÀlp av ett flertal teorier. Med hjÀlp av sociala band förstÄr vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi pÄ de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har pÄverkat dem i relationsskapandet nu.

Det hÀr arbetet var ett försök att konkretisera vad gymnasielÀrare anser vara fungerande relationer och pÄ vilket sÀtt de upplever att de skapar dessa. Undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielÀrare. I resultatet framkommer lÀrarnas syn pÄ kÀnnetecken för en fungerande relation samt hur de uppfattar att de skapar fungerande relationer..

FörÀldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrÄn mÄnga olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gÀllande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar fo?r hem och omsorg av barnen, medan fÀderna stod fo?r försörjningen. FÀderna gavs alltsÄ bara en liten möjlighet att lÀra kÀnna/knyta an till sina barn nÀr de var smÄ.Vilka effekter detta kan ha haft pÄ relationen mellan fÀderna och deras barn, dÄ barnen blivit vuxna, Àr i stort sett ett outforskat omrÄde. Den hÀr studien Àmnar kunna belysa dessa.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra behandlares erfarenheter och upplevelser nÀr det gÀller att inkludera frÄgor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive frÀmjande nÀr det gÀller att stÀlla dessa frÄgor. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen Àr baserad pÄ fyra semistrukturerade intervjuer frÄn behandlare som har flera Ärs erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrÄn Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner Àr överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken.

Brist pÄ djupare sociala relationer pÄ arbetsplatsen kan leda till lÀgre social tillfredsstÀllelse och dÀrmed lÀgre arbetstillfredsstÀllelse. Den hÀr empiriska studien har undersökt om det Àr nÄgon skillnad i arbetstillfredsstÀllelse mellan kontorsbaserade och fÀltbaserade lÀkemedelskonsulter, dÄ möjligheterna till socialt umgÀnge med kollegor Àr lÀgre för fÀltbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsstÀllelse dÄ de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsstÀllelse och arbetstillfredsstÀllelse.

SamhÀllet i Sverige och Europa stÄr inför en stor utmaning nÀr det gÀller den Äldrande befolkningen, medellivslÀngden ökar och allt fler blir allt Àldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar Àr det av stor vikt att skapa ett synsÀtt dÀr man ser att mÄlgruppen Àldre Àr en investering och att det Àr viktigt att skapa förutsÀttningar för ett gott Äldrande. Detta arbete kan göras med hÀlsofrÀmjande arenor och förebyggande insatser i samhÀllet. En sÄdan plats i samhÀllet kan vara ett trygghetsboende som bÄde kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för Àldres hÀlsa pÄ ett trygghetsboende.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvĂ„rdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjĂ€lp det finns att bistĂ„ de kriminella under tiden pĂ„ anstalten men Ă€ven efterĂ„t. Kriminellas beteende Ă€r ett omdiskuterat och intressant Ă€mne i samhĂ€llet. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhĂ€llet utan att leva ett kriminellt liv och vad fĂ„r det kosta? Det finns mĂ„nga fördomar i samhĂ€llet som gör att de mĂ€nniskorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och fĂ„r leva med det resten av sitt liv.

I Sverige överlever cirka 300 personer/Är hjÀrtstopp utanför sjukhus. Tidigare forskning har fokuserat pÄ kognitiva funktioner och livskvalité. MÄnga överlevare rapporterar mindre kognitiva inskrÀnkningar och förÀndringar i sitt sociala liv. Utbudet av tidigare forskning rörande intimitet och dessa individer Àr sparsamt, dock har studier bl.a. gjorts pÄ personer med hjÀrtsvikt och deras sexualitet som visar att den pÄverkas negativt.