Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Dagens ungdomar befinner sig i större utstrÀckning i frÄnvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utprÀglat mediesamhÀlle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer Àn om kÀnsla och medmÀnsklighet. Syftet Àr att undersöka hur sex unga mÀn i Äldrarna 16-17 Är upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser pÄ manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vÀnner/fritid ? dÀr sistnÀmnda Àven inkluderar nÀtverksamhet som Facebook.Empiri har samlats in med hjÀlp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgÄngar.Ett tydligt och framtrÀdande resultat har visat sig, nÀmligen att identitetsskapandet pÄverkas och Àr beroende av ett flertal faktorer.

I den hÀr uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur FörÀldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för RÀttigheter, Frigörelse, HÀlsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser pÄ missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger pÄ organisationernas egna material, frÀmst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) frÄn Ären 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som sjÀlv bÀr ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omstÀndigheter denne inte kunnat pÄverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker fÄr betydelse för vad vi tycker och tÀnker om sagda fenomen och dÀrmed hur vi handlar gentemot dessa. DÀrför Àr det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att pÄverka den samhÀlleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan fÄ konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vÄrt samhÀlle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjÀrtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. DÄ flera studier visar att mÄnga patienter som överlever en hjÀrtinfarkt upplever lÄgt vÀlbefinnande behöver dessa stöd i sin ÄterhÀmtningsprocess.Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under ÄterhÀmtningsprocessen efter hjÀrtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv.Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrÄn tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. UtifrÄn detta identifierades Äterkommande nyckelord, vilka alla svarade pÄ syftet, för att dÀrefter sammanstÀllas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom Àr: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjÀrtinfarkt Àr i stort behov av relevant kunskap och information, sÄvÀl verbal som skriftlig sÄdan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare Àmnar studien ta reda pÄ hur socialarbetare sjÀlva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvÄrar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering dÀr tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svÄrigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

Syftet med denna uppsats var dels att kartlĂ€gga vilken professionell hjĂ€lp vĂ„ldsamma mĂ€n kan fĂ„ i Stockholms lĂ€n samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer. Undersökningen bestĂ„r delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter dĂ€r alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrĂ„n ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har anvĂ€nts Ă€r de som handlar om relationsvĂ„ld och maktlöshet med olika orsaksförhĂ„llanden sĂ„som samhĂ€llsrelaterade och vĂ„ldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning anvĂ€ndes vid analysen av resultaten.

Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen pÄverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontÀrer pÄ mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrÄn en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, dÀr vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vÄrt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrÄn Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstÀrka vÄr analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men Àven till Haski-Leventhal och Cnaans studie. Resultatet av vÄr studie visade att Röda Korset som organisation och dess vÀrderingar pÄverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap Àr ett grundlÀggande motiv för att volontÀrerna ska engagera sig inom Röda Korset..

Detta Àr en kvalitativ studie om förÀldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förÀlder till barn med olika svÄrigheter, hur de upplever sitt förÀldraskap och sin livssituation. Studien tar sin utgÄngspunkt i öppenvÄrdsverksamheten Axet. Syftet har konkretiserats med hjÀlp av frÄgorna: Hur upplevde förÀldrarna sin situation före de sökte stöd och hur upplever de sin situation efter stödet i relation till: sitt förÀldraskap, sin sjÀlvbild och sina familjerelationer/sociala band? Hur pÄverkas förÀldrarna kÀnslomÀssigt av stödet frÄn Axet? Datainsamlingsmetoden har varit livsvÀrldsbaserade temaintervjuer som utgÄtt frÄn sex teman: förÀldraskap, familj, sjÀlvbild, emotioner och relationer/sociala band, skam och stolthet. Undersökningen genomfördes med nio familjer och en referensgrupp frÄn Axet.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.

I och med internets utveckling och sociala mediers framvÀxt stÀlls företag och deras marknadsförare inför en ny situation om hur omgivningen kan tolkas. Sociala medier uppdateras varje sekund och Àr en direktsÀndning av det senaste. En av marknadsförares arbetsuppgifter Àr att analysera företags situation. I arbetet med situationsanalys samlar marknadsförare in information om ett företags omgivning - information som kan finnas i sociala mediers informationsflöde. Information som ligger till grund för att rÀtt strategiska beslut kan fattas med rÀtt information som underlag.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur barn skapar och upprÀtthÄller relationer med andra barn. Anledningen var ocksÄ att försöka fÄ fram om detta relationsarbete kan innebÀra konsekvenser pÄ lÀrandemiljön.  Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer, genomförda i klass 6 med tolv elever. I resultatet av undersökningen uttryckte eleverna bl.a. sina Äsikter om hur viktigt det Àr med kompisar. Kompisar behövs som sÀllskap, men ocksÄ utifrÄn gemensamma intressen, men framförallt sÄ vÀrdesÀtts tilliten mellan kompisar.

Ljuddesign i spel för sociala medier lider mĂ„nga gĂ„nger av en uppenbar kvalitetsbrist och detta arbete syftar till att undersöka hur ljudets funktion i framförallt Facebookspel kan förbĂ€ttras utifrĂ„n de begrĂ€nsningar formatet presenterar. Bakgrundsdelen avhandlar ljuddesign frĂ„n ett historiskt perspektiv samt hur det traditionellt sett anvĂ€nds idag. Även Ă€mnet sociala medier som helhet tas upp och kombination av dessa tvĂ„ omrĂ„den, ljuddesign och sociala medier, avhandlas. Som ett led till detta genomfördes en enkĂ€tundersökning för att undersöka spelarnas upplevelse av ljudet och deras Ă„sikter kring detta. Det praktiska arbetet genomfördes i samarbete med Muskedunder Interactive och involverade att skapa ljud Ă„t ett av deras befintliga Facebookspel, Hello Adventure, samt ljud ett nyutvecklat iPhonespel, Yummy Bear, som i arbetet anvĂ€ndes som jĂ€mförelse till Hello Adventure..

Bakgrund:Anledningen till att vi valde barnboken som utgÄngspunkt för denna uppsats var att vi bÄda har ett stort intresse av den. Vi har Àven erfarenhet av att arbeta med barnboken i barngrupper och sett hur den kan engagera barn. DÀrför ville vi ta reda pÄ hur den anvÀnds av pedagoger i förskolan eftersom vi upplever att det Àr mycket som tar barnens tid, bland annat surfplattor och datorer.SyfteSyftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetade med barnboken i sin verksamhet pÄ förskolan. Vi ville se om de anvÀnde den i sitt arbete med att ge barnen en skriftsprÄksstimulerande miljö samt vid det sociala samspelet.Metod:Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod. DÀrför har vi intervjuat Ätta pedagoger om hur de anvÀnder sig av barnboken i den dagliga verksamheten.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ om fyra kvinnor i tvÄ mellanstora vÀst och sydsvenska stÀder upplever stress sett ur ett rollperspektiv i vÄrt senmoderna samhÀlle. Vi ville Àven veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi har intervjuat fyra kvinnor mitt i livet och sedan analyserat deras berÀttelser gentemot aktuell teori i Àmnet kring rollstress. VÄra funderingar har kretsat kring hur kvinnan kombinerar sina olika roller i vÄrt komplexa samhÀlle, med alla dess krav och möjligheter. Vi har kommit fram till att samtliga av vÄra informanter kÀnner av stress i olika grad och att upplevelsen kan variera beroende pÄ vilket socialt sammanhang man befinner sig i.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.